I Sverige avser begreppet ”tvistlösning” traditionellt sett domstols- respektive skiljeförfaranden. I många länder används emellertid en bredare definition, nämligen att även omfatta t.ex. medling. Detta är särskilt vanligt i anglosaxiska länder. Kortfattat innebär medling att parterna i en förhandling, konflikt eller tvist anlitar en medlare, vars uppgift är att hjälpa parterna att nå en överenskommelse, istället för att låta domare avgöra saken. I en medling är det nämligen parterna som bestämmer innehållet i lösningen. Under medlingen (eller ”assisterad förhandling”) är det parternas intressen och behov - inte juridiken (d.v.s. rätt och fel) - som är i fokus. Genom medling kan parterna spara mycket tid och pengar, jämfört med domstols- eller skiljeförfarande. Dessutom är sannolikheten mycket större att parterna i en medling kan behålla eller till och med utveckla sin affärsrelation, vilket är ovanligt vid domstols- eller skiljeförfaranden. Under föredraget kommer medling att beskrivas närmare, ur både nationellt och internationellt perspektiv samt jämföras med domstols- respektive skiljeförfaranden.