Scenprogram

Säkerhet handlar inte bara om teknik, rutiner och riktlinjer. När det verkligen gäller prövas också människors förmåga att tänka klart, kommunicera, fatta beslut och agera under press. Vad händer när säkerhet går från policy till praktik – och människor behöver hantera en situation där förutsättningarna snabbt förändras?

När säkerhet blir en alltmer verksamhetskritisk funktion ökar också kraven på hur behov, kvalitet, leveransförmåga och pris värderas i offentliga upphandlingar.

När blir en avvikelse faktiskt en säkerhetsrisk?
Rätt frågor räcker inte – det är också en konst att tolka och förstå svaren när intervjuare och intervjuad har olika referensramar.
I denna programpunkt pratar Zanko Dasko, vd för Recway, med Jeanette Lesslie Wikström, VD för SäkerhetsBranschen, om att en säkerhetsprövningsintervju inte bara handlar om vilka frågor som ställs, utan också om hur svaren lyssnas på, tolkas och förstås.

Idag rör sig brottsligheten mellan den fysiska och digitala miljön vilket ställer nya krav på både teknik och människor. Hur kan Sverige ligga i framkant? Vad krävs för god cyberhygien, stark säkerhetskultur och ett effektivt skydd mot morgondagens hot?

Vilka är de aktuella hotbilderna, vilka grupperingar attackerar Sverige? Hur kan företag och organisationer skydda och anpassa sig till den snabbt föränderliga hotbilden? Här får du en lägesbild kring cybersäkerhet, angrepp och trender i syfte att skapa ökad förståelse för hot och risker.

Vad händer med ditt företags avtal vid höjd beredskap – och ytterst krig? Hur påverkas ansvar, leveranser och andra åtaganden när samhället ställs inför stora påfrestningar? Vilka krav kan företag och verksamheter förväntas leva upp till?Emelie Jakobsson, Associate , Florenius & Co, reder ut de juridiska och avtalsmässiga frågor som aktualiseras vid höjd beredskap och krig. Han ger också perspektiv på hur företag och organisationer kan förbereda sig för förändrade krav, nya förutsättningar och förväntningar på att kunna fortsätta leverera i en pressad situation.

Hur ser kopplingarna mellan ryska intressen, organiserad brottslighet och säkerhetsutmaningar i Sverige ut? Och vilka risker kan uppstå när ekonomiska, kriminella och strategiska strukturer samverkar över tid?Under denna programpunkt presenteras en ny rapport med fokus på ryska intressen och rysk organiserad brottslighet: “Brottets imperium”. Rapporten belyser strukturer och mekanismer kopplade till rysk organiserad brottslighet och hur dessa kan påverka samhällen, institutioner och säkerhet.

I en förändrad omvärld – hur ser dagens brandskydd ut? Hur möter vi totalförsvarets krav på brandskydd och hur säkerställer vi att vårt brandskydd håller för framtida utmaningar? 
Detta pratar Peter Arnevall, Avdelningschef för Räddningstjänstavdelningen, samt ansvarig för beredskapssektorn räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen, på Myndigheten för civilt försvar, MCF, om i denna programpunkt.

Hur säkerställer vi att ansvar, resurser och kompetens används på rätt sätt? Hur går vi ambition till förmåga? Vad måste hända för att vi ska kunna säga att vi stärkt vårt civila försvar på riktigt? Vilka strukturer krävs för att bygga långsiktiga och effektiva samarbeten som stärker Sveriges beredskap?

Hur kan ny teknik förändra arbetet med brandsäkerhet? I takt med snabb teknikutveckling och AI-baserade lösningar skapas nya möjligheter att arbeta mer proaktivt, identifiera avvikelser tidigare och stärka det preventiva säkerhetsarbetet.

Vad krävs för att arbeta med modernt personskydd i en allt mer komplex säkerhetsmiljö? Under denna programpunkt delar Pierre Månsson, säkerhetsexpert inom rese- och personsäkerhet och författare till The Close Protection Handbook, med sig av perspektiv och erfarenheter från arbetet med Close Protection, med fokus på strategiskt tänkande, riskbedömning och operativt beslutsfattande.

Hur stärker vi samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv för att bygga ett mer robust totalförsvar? Frågor om försörjningsberedskap, ansvarsfördelning och samordning har fått en allt större betydelse i takt med ett förändrat säkerhetsläge och ökade krav på motståndskraft.
Charlotte Petri Gornitzka, nationell rådgivare för stärkt privat-offentlig samverkan i totalförsvaret samt Landshövding i Gotlands län, presenterar slutsatser från utredningen ”Kartläggning av privat-offentlig samverkan (POS) inom försörjningsberedskapen för att stärka totalförsvaret i Sverige”.

AI skapar stora möjligheter för alla som arbetar med trygghet och säkerhet – både i den egna verksamheten och i utvecklingen av nya säkerhetslösningar och tjänster. Men vad behöver organisationer tänka på när de väljer, inför och skalar upp användningen av AI i säkerhetsarbetet?I denna programpunkt ger Nina Shariati, vd för Circular Transparency, sina perspektiv på vad som krävs för att lyckas med AI. Hon belyser kopplingen mellan AI, organisatorisk anpassningsförmåga och säkerhet – och hur tekniken kan användas på ett sätt som stärker verksamheten, beslutsförmågan och den långsiktiga motståndskraften.

Hur skyddar vi verksamheter mot insiderhot i en tid där både tekniska och mänskliga sårbarheter kan utnyttjas? Vilka verktyg, arbetssätt och resurser krävs för att förebygga insiderhot?

Ljud är ofta en underskattad komponent i moderna säkerhetslösningar, trots att tekniken öppnar för helt nya möjligheter att skapa säkrare, tryggare och mer effektiva miljöer. I denna programpunkt berättar Jonas Malmgren, vd på ISG Nordic, hur ljud kan användas i allt från högsäkerhetsmiljöer till skolor, industrier och stadsmiljöer.

Vem säkrar kommunikation och information i händelse av kris och krig? Hur når samhällsviktiga aktörer ut när det gäller som mest? Hur fungerar larmkedjan och vem fångar upp det som händer?
Kristian Lindquist, Strategi- och beredskapsdirektör, SVT, berättar om SVT:s uppdrag i kris och krig samt delar erfarenheter av att bygga motståndskraft, säkra informationsförsörjning och larmkedjor.

Invigning av Skydd och Totalförsvarsmässan. Analys och trendspaning: vad kräver ett förändrat säkerhetsläge? Hur påverkas säkerhetsarbetet av ett mer komplext omvärldsläge? Vilka hot, risker och utvecklingar behöver verksamheter förstå bättre? Hur förändrar teknikutvecklingen våra möjligheter att förebygga, upptäcka och hantera hot? Och vad händer när vi dessutom lägger på totalförsvarsperspektivet – dimensionen kris, höjd beredskap och ytterst krig?