Programpunkter

I denna föreläsning belyses arbetet med att förena utforskande innovationsarbete och strukturerat införande och förvaltning inom hälso- och sjukvården. Satsningar som 'innovationscheckar', 'innovationscoacher' och etablering av 'test- och innovationsmiljöer' syftar till att öka förmågan att möta komplexa utmaningar och driva nyskapande i praktiken, både på organisations- och systemnivå. Arbetet har synliggjort hinder och flaskhalsar mellan klinik, IT, medicinsk teknik samt forskning och innovation – vilket signalerat behov av en gemensam förståelse för hur utforskande innovationsarbete kan integreras med etablerade införande- och förvaltningsprocesser. Genom nära samverkan och följeforskning utvecklas nu nya insikter om hur organisationen kan balansera experimenterande och lärande med strukturerad implementering och förvaltning. Föreläsningen presenterar status, lärdomar och exempel från denna pågående resa.

Region Stockholm driver ett regionövergripande AI-projekt som har pågått i drygt två år som syftar till att skapa förutsättningar för datadrivna arbetssätt som ger en mer sammanhållen, effektiv och säker AI-utveckling i regionens verksamheter. Vi berättar om projektets upplägg, utmaningar, leveranser och effekter. Du får bland annat höra om hur vi har tagit fram stöd för juridiska frågor kopplat till AI och etablering av vårt regionala AI-team som ska stötta verksamheterna med AI-utveckling. Vårt arbete med att ta fram en datastrategi och hur vi arbetar med kompetensutveckling kommer också att presenteras.

Vi pratar ofta om hur digitalisering ska effektivisera vården. Men tänk om vi har missförstått målet?Utifrån invånarens perspektiv visar föreläsningen varför framtidens vård inte handlar om att producera mer vård – utan om att minska behovet av vård.Ett perspektivskifte där IoT-data och tillgänglig information blir möjliggörare för hälsa, inte bara för vårdproduktion.

Västra Götalandsregionen är mitt i breddinförande av ett system för rörelsemonitorering med fallvarning och falldetektering samt trycksårsprevention. Innan upphandlingen utfördes en Request for information (RFI) hösten 2024, där resultatet blev att det inte fanns någon CE-märkt medicinteknisk produkt för fallprevention med syfte att övervaka patienter med tillfällig eller permanent nedsatt balansförmåga som har ökad risk för att falla. De system som finns på marknaden har definierat användningen som "prevention av skada" och anser därför att detta inte faller inom definitionen av en MTP.
VGR har därför valt att upphandla ett system och ta eget tillverkaransvar för funktionerna fallvarning och falldetektering för användningen att övervaka patienter med tillfällig eller permanent nedsatt balansförmåga som har ökad risk för att falla. Regionens riktlinje och rutin för egentillverkning av MTP har följts.
Presentationen kommer visa på varför och hur egentillverkningen genomförts samt fördelar, risker och utmaningar.

I november 2024 påbörjades arbetet med pilotanvändning av en Ambient Scribelösning i Region Örebro län.Erfarenheterna av pilotarbetet har lett fram till en upphandling som genomfördes med mål att teckna avtal januari 2026 och implementering i regionens verksamheter.Vi redovisar erfarenheter och genomförda aktiviteter från pilot och upphandling. Verksamhetsnära frågor liksom informationssäkerhet och juridiska ställningstaganden redovisas.

Standarden FHIR möjliggör delning av information mellan system med bibehållen betydelse. EHDS pekar på FHIR, Inera rör sig mot FHIR, allt fler leverantörer har stöd för FHIR, men hur börjar man som region? Är det verksamheten, teknikerna eller informatikerna som äger frågan? Vilken kompetens och resurser behövs?
Sedan 2023 har VGR tagit steg för att börja använda FHIR och gjort både misstag och lärdomar. Vi delar med oss av detta och beskriver hur vi organiserat arbetet med en kompetensgrupp FHIR och vilka samarbeten och samarbetsytor vi skapat, samt vilka svårigheter vi ännu inte löst.

Den här föreläsningen handlar om hur stora språkmodeller kan stödja verkliga administrativa uppgifter i vården. Vi delar erfarenheter från Region Hallands projekt där LLM prövas i arbete som ICD-kodning och identifiering av vårdskador genom automatiserad journalgranskning. Sessionen sammanfattar våra lärdomar hittills kring vad som fungerar idag, vad som fortfarande brister och vad som krävs för att använda verktygen i den dagliga verksamheten.

Hur genomför man ett komplext systembyte inom anestesi och intensivvård utan att äventyra patientsäkerheten? På Södersjukhuset har ett nytt PDMS (Centricity High Acuity) implementerats på Neonatal, IVA, MIVA, Anestesi och Pre/Postop. Genom nära samarbete mellan klinik, teknik och IT-förvaltning, samt ett tydligt fokus på patientsäkerhet och utbildning, lyckades projektet genomföra en säker och effektiv driftsättning. Föreläsningen ger konkreta erfarenheter och lärdomar för andra verksamheter som står inför liknande införanden.

🚀 Även om piloter lyckas är vägen till breddinförande ofta krokig
Vad krävs för att egenmonitorering ska gå från pilot till hållbar och jämlik del av ordinarie vård? På seminariet delar vi samlade lärdomar från tre regioners arbete, reflekterar över återvändsgränder och presenterar ett instrument som kan hjälpa dig att förbättra din organisations chanser att lyckas med att breddinföra egenmonitorering.

Region Stockholm har genomfört en lång resa för att kunna erbjuda en ny vårdform där patienter i högre omfattning ska kunna vårdas och behandlas i hemmet med stöd av monitorering av relevanta parametrar och vårdinsatser i hemmet. I samarbete med plattforms- och sensorleverantörer har flera piloter genomförts inom olika patientflöden på olika sjukhus och inom primärvården i regionen. Mätvärden och frågeformulär har legat till grund för monitorering och bedömning av patientens mående. Vidare har en chatt-funktion möjliggjort effektiv medicinsk kommunikation mellan patient och vårdpersonal. En upphandling av en teknisk plattform har genomförts i regionen och en ny organisation skapas på Karolinska för att stötta en implementering och uppskalning inom den egna verksamheten.

Socialstyrelsen deltar tillsammans med Region Norrbotten i ett EU-projekt som ingår i EU:s fjärde hälsoprogram (EU4Health). Projektet, CIRCE-JA är en så kallad joint-action där sex utvalda bästa praxis ska överföras och implementeras vid totalt 41 olika platser fördelat på 12 länder. Totalt ingår 14 medlemsländer i projektet som löper februari 2023 - november 2026. Syftet är att stärka hälso- och sjukvårdssystemen genom att förstärka primärvården och öka dess kapacitet att implementera innovativa vårdmodeller. I den svenska delen av projektet har bästa praxis från Galicien, Spanien i form av deras vårdmodell för distansmonitorering valts och överförts till Norrbotten. Piloter statade februari 2024 vid fyra hälsocentraler och har skalats upp till elva. Målet är implementering vid samtliga 24 hälsocentraler under 2026. Socialstyrelsen är projektägare och Region Norrbotten är samverkanspart. Vid denna session berättar vi mer om resan från pilot till hållbar uppskalning och resultat från följeforskningen.

Erfarenheter av flerårigt arbete med egenmonitorering har lett till behovet av flexibla och modulära system. Verksamheten har gått från fasta monitoreringsplaner för kroniska diagnoser till individanpassad, modulär monitorering där varje patient får upplägg utifrån sina specifika behov. Systemet bygger på fristående moduler som kan kombineras och justeras över tid, med möjlighet till automatiska varningar vid riskvärden. Flexibiliteten gör att vårdgivare och patient tillsammans kan anpassa omfattning, frekvens och varaktighet utan att kvaliteten försämras. Samma moduler och mätutrustning kan användas för olika hälsotillstånd, både proaktivt och reaktivt, vilket underlättar snabb uppföljning, läkemedelsinsättningar och samverkan mellan vårdnivåer.