Programpunkter

Sweden has an opportunity to use OMOP not only as a technical data model, but as a reusable analytics layer that supports harmonisation, federated evidence generation, and collaboration across national and international health data ecosystems. OMOP 4 Sweden is a growing movement with a clear mission—to establish the OMOP Common Data Model as a formal and sustainable part of the Swedish health data ecosystem.

Sustainable health data infrastructure depends on standards and platforms, but also an active community that shares methods, tools, and implementation experience. This session introduces the emerging OHDSI Sweden Community and discusses how a Nordic community of practice can help make OMOP operational in real-world settings.

The VALO project is developing a model for Nordic collaboration on the secondary use of health data, drawing on practical experience from federated analysis and secure processing environments. This short update highlights current progress and frames the next discussion on how the model can evolve to meet stakeholder needs

How should the Nordic model for secondary use of health data be developed to best support academia, healthcare, industry, and AI innovation? This interactive workshop invites stakeholders to help shape future directions for VALO, identify priority needs, and co-create new Nordic projects and initiatives.

I vårdprocesserna inom anestesi och intensivvården samlas stora mängder data i flertalet olika kliniska system. Under den här föreläsningen kommer vi från förvaltningen Operation & IVA beskriva hur vår resa sett ut med att sammanställa och strukturera data från olika källor enligt den internationella standarden OMOP. Fokus ligger på vårdverksamhetens arbete i processen och vilken kunskap som behövs för genomförandet, samt vilka möjligheter arbetet kan ge för framtiden.

I den här föreläsningen presenteras hur OMOP CDM kan användas som ett virtuellt, semantiskt lager för att skapa en personcentrisk vy över data från flera olika kliniska system – utan att skapa ett fysiskt datalager.

Ett pass med föredrag, samtal och dialoger tillsammans med regioner, branschorganisationer m fl. Passet inleds med en introduktion för hela spåret av moderatorerna tillsammans med E-hälsomyndighetens generaldirektör Gunilla Nordlöf.Seminariet går igenom de viktigaste delarna i den nationella digitala infrastrukturen för hälsa, vård och omsorg och hur delarna hänger ihop. Du får en bild av vilka krav som ställs på vårdgivare och systemleverantörer för att kunna ansluta och vad det betyder för befintliga system och arbetssätt. Vi förklarar tekniken och visar vilken nytta digitala infrastruktur kan göra i praktiken för vårdpersonal, it-funktioner och verksamhetsansvariga.

Ett pass med presentation, dialog och samtal tillsammans med systemleverantörer m fl.Presentation av den kommande portalen som blir en central plats för anslutningen till NDI med stöd för test och utveckling. Vi diskuterar vilket stöd portalen kan ge i både verksamhets- och teknikfrågor och vilka behov sektorn har i arbetet med att ansluta till digital infrastruktur.

Ett pass med panel, samtal och dialog tillsammans med myndigheter, branschorganisationer m fl.Vi fokuserar på vad som händer när organisationen väl är inne i infrastrukturen. Vi beskriver hur sömlös datadelning minskar dubbelarbete men samtidigt ställer högre krav på datakvalitet, styrning och samverkan. Du får konkreta exempel på hur beslutsfattande blir mer informationsdrivet och hur innovation flyttar från isolerade lösningar till ett gemensamt ekosystem för användning av data.

Passet syftar till att visa hur arbetet utvecklats från tiopunktslistan till en konkret regiongemensam färdplan för 2026, samt hur presentation av Digitaliseringsnätverkets färdplan.

Ett flertal projekt kopplat till införandet av EHDS har pågått under flera år. Xt-EHR, det projekt som haft fokus på primäranvändning av hälsodata, har lämnat underlag till de genomförandeakter som nu är under framtagande. Flera svenska aktörer har bidragit aktivt i projekten och med att ge utförliga remissvar som har förbättrat projektens leveranser. Vad händer nu? Vad är nästa steg och vad har vi lärt oss? Konkret exempel är remissen D5.1.

Den europeiska hälsodataområdet (EHDS) är en ny förordning som snart kommer att börja gälla, och det är viktigt att företag och organisationer som hanterar hälsodata aktivt arbetar med implementeringen. Under denna föreläsning kommer Läkemedelsverket att ge en översikt av hur myndigheten arbetar med sitt regeringsuppdrag.

EHDS (European Health Data Space) är en EU-förordning som börjar gälla i mars 2027. Den omfattar bland annat wellness-appar, som ska kunna dela hälsodata med individens elektroniska journal – om användaren själv väljer det.

EU:s nya EHDS-förordning och kraven på CE-märkning förändrar spelreglerna för journalsystem och digitala vårdlösningar. Vilken CE-märkning gäller – MDR eller EHDS, eller behövs båda? Och hur påverkas befintliga system?På konferensen samlar vi myndigheter, regioner, SKR och medtech-aktörer för att reda ut den komplexa bilden av regelverk och krav. Vi tar upp:Vad händer med journalsystem som saknar CE-märkning?EHDS vs MDR – skillnader och överlappLegacy-produkter: hur ska de hanteras?Produkter som borde klassas som medicintekniska

Vi bjuder in till en diskussion kring de statliga tillgångstjänsternas roll i relation till den tillgång som kommer att ske direkt i journalsystemen samt via Ineras nuvarande tjänster Nationell patientöversikt, NPÖ och 1177. En panel, med representanter från E-hälsomyndigheten, Inera AB, regioner och privata vårdgivare, kommer att resonera om detta utifrån olika användningsscenarier.

Inom ramen för EHDS ska Läkemedelsverket tillhandahålla testmiljöer där tillverkare av elektroniska hälsodokumentationssystem kan verifiera följsamhet mot EHDS för de ingående programvarukomponenterna för interoperabilitet och loggning. Vad betyder det här och hur ska man gå till väga?

När hemmet blir vårdens största mottagning förändras hela systemlogiken. Invånarnas beteenden, tekniktrender och nya EU-ramar (EHDS, AI-förordningen) driver fram en vård där regionens ansvar för ett sammanhållet dataekosystem skärps. Föreläsningen handlar om hur Region Uppsala arbetar med frågan att kunna gå från digitalisering till verklig systemintelligens med invånaren som utgångspunkt.