Sessions

A leading Toronto hospital shares its approach to building organizational capacity for AI in healthcare, including strategy development, governance structures, and practical experiences from implementation – with reflections on the Canadian healthcare context and next steps for Swedish-Canadian collaboration.

Hur kan artificiell intelligens bidra till att unga vuxna får snabbare och mer träffsäkert stöd vid psykisk ohälsa? Inom forsknings- och samverkansprojektet PadAI, en del av CAISR Health, undersöker Högskolan i Halmstad, Region Halland och Capio Ramsay Santé hur AI kan användas för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa bland unga vuxna (18–30 år). I denna presentation presenterar vi nya resultat från 30 intervjuer med chefer och vårdpersonal som möter unga vuxna inom vården. Resultaten ger en unik inblick i hur AI kan användas för att förbättra vårdprocesser, öka tillgängligheten och frigöra tid för patientmöten – men också vilka hinder, risker och utmaningar som behöver hanteras för att tekniken ska göra verklig nytta.

Efter upphandling av ett nytt bild- och funktionssystem står Region Stockholm och Gotland inför att införa det och behöver därför ett modernt och gemensamt kodverk.  De föråldrade KRÅ91-koderna förvaltas inte längre och har lett till lokala variationer och svårigheter att jämföra undersökningar mellan verksamheter. Informatiker vid Karolinska Universitetssjukhuset har därför tagit fram en harmoniserad lista över undersökningsnamn och ett nytt kodverk baserat på Snomed CT. Tillsammans med en internationell grupp utvecklas nya Snomed CT begrepp för att täcka alla relevanta radiologiska undersökningar. Det nya kodverket ska bana vägen för bättre kvalitet, ökad enhetlighet och bättre förutsättningar för samverkan inom regionen. Målet är att skapa ett hållbart kodverk som stärker regional samverkan och möjliggör uppföljning, med tydligare statistik och en mer konsekvent dokumentation av bild- och funktionsundersökningar.

Ett flertal projekt kopplat till införandet av EHDS har pågått under flera år. Xt-EHR och TEHDAS har lämnat underlag till de genomförandeakter som nu är under framtagande. Flera svenska aktörer har bidragit aktivt i projekten och med att ge utförliga remissvar som har förbättrat projektens leveranser. Vad händer nu? Vad är nästa steg och vad har vi lärt oss? Konkret exempel är remissen D5.1.

Västra Götalandsregionen tillsammans med Region Stockholm bjuder in till en dialogbaserad session om regionernas arbete med hälsodata idag, kommande krav genom EHDS och vad som krävs för att regionerna ska kunna möta framtiden. Fokus ligger på erfarenheter, gemensamma utmaningar och öppna frågor – snarare än färdiga lösningar.HDS kommer att påverka alla regioner – organisatoriskt, tekniskt och strategiskt – men mycket av diskussionen sker fortfarande på övergripande nivå. I denna session vill Västra Götalandsregionen tillsammans med Region Stockholm bidra med det regionala perspektivet: hur ser arbetet faktiskt ut idag, vilka utmaningar möter vi redan nu och vilka frågor behöver regionerna gemensamt ta ställning till framåt?Sessionen är avsiktligt dialogbaserad och kombinerar korta erfarenhetsnedslag med aktiv publikmedverkan. Syftet är inte att presentera färdiga lösningar, utan att skapa gemensam förståelse, dela lärdomar och öppna upp för samtal mellan beslutsfattare, arkitekter, vårdgivare och systemförvaltare. Vi ser detta som ett viktigt forum för att diskutera regionernas beredskap inför EHDS och hur vi tillsammans kan ta oss från ambition till praktiskt genomförande.

Ett lands digitala blackout är inte längre otänkbar och för att minska vår sårbarhet har vi tagit fram en rapport i syfte att analysera hur Sverige skulle kunna påverkas. Den nya rapporten visar på landets sårbarhet – baserad på data och expertutlåtanden.Den kartlägger Sveriges strukturella svagheter och vilka ekonomiska och samhälleliga konsekvenser som kan uppstå om den digitala infrastrukturen slås ut under flera dagar. Analysen bygger på infrastrukturdata, politiska ramvillkor, fallstudier och insikter från experter, operatörer och offentlig-privata initiativ. Utifrån det har vi tagit fram en keynote som varit mycket uppskattad av publik vid tidigare föreläsningar. 

Hur säkerställer vi en övergång till kvantsäkra lösningar och system för hälsodataområdet till år 2030? Vi kommer i detta seminarium berätta mer om de initiativ som tas för att förbereda för denna övergång, och som involverar aktörer från hela ekosystemet för hälsodata.

Vårdens komplexa it-miljöer gör sektorn extra utsatt för cyberangrepp. Föredraget visar hur samverkan genom delad lägesbild, informationsdelning och samordnad incidenthantering kan öka robusthet och skydd av känsliga uppgifter. Med europeiska exempel och konkreta nästa steg för svensk kontext. 

Cybersäkerhet är en förutsättning för förtroende, motståndskraft och långsiktig affärskontinuitet. Under detta föredrag ger Daniel på Omegapoint en inblock i vad som krävs för att lyckas i dagens digitala landskap.

Region Dalarnas har implementerar en digital klimakteriemottagning med ingång via 1177 direkt. Tjänsten har fått stor uppskattning och gör livet lättare för en stor och ofta underprioriterad patientgrupp som länge haft svårt att få rätt hjälp. Klimakteriemottagningen syftar till en länstäckande förbättring av klimakterievården med målet är att skapa en likvärdig kontakt med vården oavsett var man bor eller vilken vårdcentral man tillhör, i linje med ”God och nära vård” och Socialstyrelsens riktlinjer för klimakterievård. Efter bara ett år visar tjänsten imponerande resultat, med höga patientbetyg och stor fortsatt efterfrågan.

Hälso- och välfärdssystemen i de nordiska länderna står inför omfattande omställningar där digitalisering och hälsa- och välfärdsteknnik (HVT) får en allt mer central roll. För att möjliggöra effektiva, personcentrerade och hållbara vård- och omsorgsprocesser krävs både ny kunskap och strukturer för att denna kunskap ska nå relevanta aktörer.Nordic Health and Welfare Technology Research Network är ett tvärvetenskapligt nordiskt forskningsnätverk som syftar till att konsolidera forskning, högre utbildning och erfarenheter inom HWT med ett tydligt användarperspektiv. Nätverket bygger på de nordiska ländernas likartade välfärdssystem och samlar forskare från flera discipliner och lärosäten i hela Norden. Närmare 100 aktiva forskare är medlemmar i nätverketEn central del av nätverkets arbete är den pågående utvecklingen av en gemensam nordisk plattform för kunskapsspridning, med målet att på ett strukturerat och effektivt sätt göra forskningsbaserad kunskap tillgänglig för relevanta målgrupper. Plattformen riktar sig särskilt till policy makers och beslutsfattare på olika nivåer, professionella inom vård och omsorg samt användare av hälsa- och välfärdsteknologi. Genom att tillgängliggöra forskningsresultat, policy briefs, rapporter och andra kunskapsunderlag vill nätverket stärka kunskapsbaserat beslutsfattande, stödja implementering av HWT och bidra till en jämlik och hållbar välfärdsutveckling i Norden.Föreläsningen presenterar nätverkets bakgrund, organisation och forskningsinriktning samt belyser hur samordnad nordisk forskning och en gemensam kunskapsplattform kan öka nyttiggörandet av HVT-forskning i policy, praktik och samhälle.

Intresserad av ett nytt jobb? På Vitalis Recruitment Slam får du möjlighet att höra utställare och vårdgivare pitcha sitt erbjudande som arbetsgivare på tre minuter. Missa inte chansen att möta nästa potentiella arbetsgivare!
Aktiviteten är öppen för alla mässbesökare!

Presentationens innehåll ger en översikt av medicinteknikens betydelse och hur EU-regelverket har utvecklats från historiska utmaningar till dagens mer harmoniserade och effektiva processer efter införandet av MDR. Samtidigt belyses branschens stora ekonomiska betydelse för EU och Sverige, kommande regulatoriska utmaningar, samt konkreta råd till tillverkare.

Patientnämnderna fungerar som ett stöd för patienter och närstående när de inte är nöjda med den vård eller behandling de fått. Klagomålen  och erfarenheter från patienter kan användas  för att öka kvaliteten, säkerheten och bemötandet i vården.Kopplingen mellan det som kommunerna faktiskt registrerar i KVÅ och de behov och brister som framkommer genom klagomål till patientnämnderna- finns överensstämelse ?

I ett projekt inom Region Stockholm har en grupp sköra patienter med stora behov av vårdinsatser fått möjlighet att själva mäta olika värden relaterade till sin sjukdom, i hemmet. Värdena övervakas från vårdcentralen och patient och personal har en kontinuerlig dialog om dessa. Vid behov kan ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet) konsulteras och/eller göra insatser för patienten.Resultaten visar att behovet av inläggning på sjukhus har minskat avsevärt.Patienterna har lärt sig mer om sin sjukdom och om sambandet mellan till exempel intag av läkemedel och symptom. De känner sig trygga med att veta att deras värden regelbundet övervakas av deras vårdpersonal.Vårdpersonalen upplever att det nya arbetssättet ger möjlighet att använda sin tid mer effektivt och att kunna styra sina insatser mer precist.

Panelsamtal: Vilka förväntningar och förutsättningar krockar när life science-företag och innovatörer möter vårdens behov? I detta panelsamtal utforskar vi var missförstånden uppstår och varför det ibland är svårt att sälja innovationer till vården. Vi lyfter vårdens perspektiv – vad företagen ofta inte förstår om införandeprocesser – och företagens syn på hinder och krav. Diskussionen avslutas med konkreta idéer om hur samarbetet kan förbättras för att skapa ett mer effektivt innovationsflöde.

Efter långt förberedelsearbete är vi nu redo att börja utfärda diplom i klinisk informatik, till en början riktar sig detta till kliniskt verksamma läkare som vill få erkännande för erfarenheter och kunnande inom informatikområdet.

Vi delar insikter från ettprojekt där BVC-personal själva utvecklat ett digifysiskt arbetssätt. Genom att utgå från barnets behov och vardagens utmaningar har vi skapat en lösning som stärker tillgänglighet, delaktighet och trygghet.