Programpunkter

Paneldebatten kommer att belysa om riskkapital är nödvändigt för att driva vårdinnovation samt vilket värde investerare tillför både entreprenörer och etablerade hälsoteknologiföretag. Diskussionen kommer även att ta upp aktuella trender inom digital hälsa, vilka områden som i dag tenderar att undvikas av investerare och vilka förutsättningar som krävs för att styra kapital mot dessa behov.

Boubou Hallberg från Sahlgrenska Universitetsjukhus och Kristina Johnsson från AstraZeneca presenterar hur organisationerna, inom ramen för sitt strategiska partnerskap, utbyter kunskap genom att låta personal spendera tid och arbeta hos varandra inom flera utvalda områden. Detta är en ny, innovativ modell för samarbete mellan hälso- & sjukvård och industri.

Region Uppsala står inför ett växande behov av att skapa mer hållbara, proaktiva och patientsäkra arbetssätt – där tekniken inte ersätter människan, utan förstärker kärnuppdraget. I detta pass beskriver Region Uppsala och QUMEA hur tydliga behov inom patientsäkerhet, arbetsmiljö och vårdflöden blev startpunkten för en förändringsresa där ”människor och teknik” är centrala byggstenar. Vi berättar hur regionen och QUMEA tillsammans arbetat för att implementera en lösning som både möter verksamhetens krav och samtidigt skapar trygghet i personalgruppen. Fokus ligger på hur vi förankrat förändringen, hur teknik och arbetssätt integrerats i vardagen, vilka effekter som uppnåtts hittills – och vilka lärdomar som nu formar nästa steg i regionens digitala utveckling.

Intro del 2, spår  "Sverige som innovationsland - betydelsen av kliniska prövningar"

Ett pass med panel, samtal och dialog tillsammans med regioner, patientförbund, branschorganisationer m fl.Vi fokuserar på vad som händer när organisationen väl är inne i infrastrukturen. Vi beskriver hur sömlös datadelning minskar dubbelarbete men samtidigt ställer högre krav på datakvalitet, styrning och samverkan. Du får konkreta exempel på hur beslutsfattande blir mer informationsdrivet och hur innovation flyttar från isolerade lösningar till ett gemensamt ekosystem för användning av data.

AI-baserade lösningar för automatiserad anamnes och triage har potential att bidra till att hantera det ökande inflödet av patienter i primärvården. Trots betydande teknisk utveckling och höga ambitioner kring primärvårdens digitalisering är den praktiska integreringen av dessa system i klinisk vardag fortfarande begränsad. Presentationens huvudsakliga bidrag är att visa att det finns risk att digitala lösningar för automatiserad triage i allmänhet, och AI-baserat triage i synnerhet, blir parallella administrativa system snarare än integrerade välfungerande verktyg för hantering av patientflöde, om inte perspektiv från vårdens professioner, ledare och teknikutvecklare samordnas. Slutsatsen är att framgångsrik implementering av automatiserad triage i primärvården kräver en medveten socioteknisk omställning, där tillit, klinisk legitimitet och organisatorisk förankring ges minst lika stor vikt som teknisk prestanda.

Exempel från verkligheten! Slutenvårdsavdelning på Astrid Lindgrens Barnsjukhus bjuder in till presentation av införandet av tysta vårdgolv och differentierade kallelser. Vilka är utmaningarna, hindren och framgångsfaktorerna? 

The session highlights national advances in precision prevention, showcasing how Estonia, Finland, Denmark, and Germany use genomics and health data to transform preventive care, including Estonia’s pioneering PRS-guided breast cancer screening.

Föreläsningen tar avstamp i Helsingborgs stads arbete och belyser hur innovationsledning, portföljstyrning och effekthemtagning hänger ihop när beslut ska fattas. Fokus ligger på hur man i praktiken tar reda på svaret på frågan ”är det värt det?”, vilket underlag som behövs för att kunna prioritera, hur man hanterar osäkerhet i tidiga skeden och hur man bedömer om ett initiativ bör gå vidare till uppskalning eller avslutas.

EHDS ställer gemensamma krav i hela EU och införandet ser olika ut beroende på nationell styrning, befintlig infrastruktur, juridiska förutsättningar samt organisation. I denna session får vi en lägesbild från representanter i våra nordiska grannländer. Vi går igenom våra samverkansforum, hur vi samordnar oss och arbetar med genomförande-akterna och förhandling. Vi avslutar med gemensamma lärdomar och hur vi, genom att dela erfarenheter och kunskap, kan effektivisera införandet av EHDS.

Ljungby kommun och Region Kronoberg driver ett banbrytande utvecklingsarbete för att möta demografiska och kompetensmässiga utmaningar inom offentlig sektor. Genom att implementera informationsdriven vård, stärkt av AI och samskapande ledarskap, flyttas fokus mot individanpassad och förebyggande hälsa. Projektet har utsetts av Regeringskansliet som försöksverksamhet av nationellt intresse.

This presentation explores findings from a citizen survey conducted in Finland on awareness and attitudes toward the secondary use of health data. Results reveal strong support for research purposes, cautious views on commercial use, and a strong desire among citizens to retain control over their own health data. It will walk through key insights and discuss how these findings could guide practical implementation towards the upcoming EHDS regulation, inviting participants to reflect on their implications.

För att digitaliseringens löften om jämlik och personcentrerad vård ska kunna förverkligas behöver tjänsterna vara tillgängliga och begripligt utformade, även när AI används. I denna föreläsning delar Marika Jonsson tio konkreta tankar och insikter om tillgänglighet, med särskilt fokus på kognitiv tillgänglighet i relation till personcentrering, samskapande metod och hur AI kan göras begriplig för fler. Föreläsningen bygger på Marika Jonssons aktuella forskning och avhandling samt erfarenheter med tillgänglighetsarbete inom offentlig hälso- och sjukvård. 

Digital specialiserad vård har vuxit fram det senaste decenniet och gör det möjligt att ge riktlinjeenlig behandling till stora patientgrupper med endast en bråkdel av de resurser som traditionella vårdformer kräver. Med digital teknik, standardiserade processer och teambaserade arbetssätt kan vården bedrivas mer strukturerat, effektivt och tillgängligt. Programpunkten presenterar vårdformen samt vilken nytta den ger till patienter och regioner och följs av två expertdiskussioner om hur digital specialiserad vård kan integreras i vårdsystemet och stärka God och nära vård.

Kompetensförsörjning är en av vårdens största utmaningar. Genom omvårdnadsledd innovation och medarbetarinvolvering skapar vi strukturer för lärande och utveckling som stärker engagemanget och ökar kvarstannandet. Vi tar tillvara idéer från dem som står närmast patienten och omsätter dem i praktisk innovation – för att bidra till en hållbar organisation och möta utmaningen med framtidens kompetensförsörjning.

AstraZeneca, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet utvecklade och sjösatte hösten 2025 en helt ny utbildning: Executive Medical Management – den nya spetsutbildningen för ledare som vill driva verklig förändring i svensk hälso- och sjukvård. Varför behövs satsningen just nu? Vem den riktar sig till? Hur ger kursens fokus på styrning, hälsoekonomi, digitalisering, juridik och förändringsledning konkreta verktyg för snabbare innovation och hållbar transformation?

[Beskrivning kommer, hör till spåret Sverige som innovationsland - betydelsen av kliniska prövningar]

En paneldebatt med företrädare från akademi, sjukvård, näringsliv och myndighet som tar utgångspunkt i de nya och uppdaterade regelverkens påverkan på akademins möjligheter att driva kliniknära forskning, utveckling och innovation inom medicinteknik och digital hälsa. Debatten ingår som en del i programmet kopplat till Stiftelsen Medicin & Tekniks (SMT) utdelningen av 2026-års Henry Wallman pris för framgångsrikt nyttiggörande av tvärvetenskaplig medicinteknisk FoUI. Hela programmet avses vara inriktat på innovation och nyttiggörande och kommer förutom paneldebatt och prisutdelning ha ytterligare inslag som illustrerar temat. SMT avser att i samråd med Vitalis utse moderator och deltagare i paneldebatten.

Vad är en digital fas 0-prövning och varför är Sverige fas 0-prövningens hemland?En djupgående datadriven studie som genomförs innan övriga kliniska prövningar. Det datadrivna ramverket möjliggör korta ledtider, kräver inga omfattande investeringar. Detta kan erbjuda kritiska insikter inför den kliniska prövningen. Sverige är det ledande landet för digitala fas 0-prövningar i världen.
Genom nationella initiativ finns redan en välfungerande och unik samverkansmodell mellan akademi, industri och hälso- och sjukvård, vilket gör forskningsdata både tillgänglig och användbar. 

En presentation om hur Äldremottagningarna i Region Uppsala arbetar datadrivet för att skapa bättre omhändertagande för sköra äldre inom primärvården. Vi visar konkret hur vi kopplar data och analys till förebyggande insatser och utvecklar arbetssättet i våra verksamheter med verksamhetsnära stöd.