Programpunkter

Hälso- och sjukvården har en avgörande roll vid höjd beredskap och i krig. Uppgiften är att  upprätthålla nödvändig vård för hela befolkningen och samtidigt stödja det militära försvaret och Sveriges allierade i en situation när vårdbehovet enligt alla scenarion bedöms bli omfattande. Hur förbereder sig regionerna? Vilken roll för den regiongemensamma samverkan genom NSPL (Nationell samordning och planering). Vilken roll spelar digitalisering av vården, är den en förutsättning eller risk när vi ska öka robustheten i Svensk hälso- och sjukvård? Ta del av ett samtal mellan regionföreträdare modererat av Emma Spak chef för NSPL (Regionernas gemensamma funktion för nationell samordning och planering inför och under höjd beredskap och krig)

Faced with the challenges of increased demand for healthcare services and budgetary requirements, Oslo University Hospital partnered with KPMG to build a solution using AI technology to streamline the process from plan to execution of an optimized surgical schedule. Learn how this data driven approach helped the hospital to structure their planning towards a common goal from top management to the clinicians in the ORs.

Läkemedelsautomater med videofunktion öppnar upp för många nya möjligheter, assisterat läkemedelsuttag, tillsynsbesök, men också helt andra insatser med helt nya funktioner.

Vi presenterar hur ett digitalt, kliniskt beslutsstöd (CDS) integrerat i primärvårdens journalsystem automatiskt identifierar lämpliga patienter till en stor KOL-studien med målsättning om 5000 randomiserade deltagare. Vårdpersonalen får en direkt notis i journalflödet, vilket möjliggör smidig remittering till prövarsite. Lösningen används i Region Stockholm och Region Uppsala, med nio aktiva vårdcentraler kopplade till fyra prövarsites. Vi delar tidiga lärdomar om flödesdesign, implementation och hur verktyget kan främja jämlik rekrytering och stärka Sveriges life science-ekosystem genom att inkludera primärvården.

Hur kan AI och standardiserad terminologi användas för att skapa säkra, transparenta och uppdaterade beslutsstöd i vården? I detta föredrag visar Eirik Hafver Rønjum hur Snomed CT, innehållsmodellering och KI-agenter kan användas för att utveckla och förvalta standardiserade vård- och omsorgsplaner. Erfarenheter hämtas från arbete i Norge och Sverige, bland annat Socialstyrelsens arbete med implementeringsstrategi för Snomed CT.

Invånare förväntar sig i dag att enkelt kunna hitta rätt vård, få vägledning via e‑tjänster och mötas av automatiserad triagering som skapar trygghet och tydlighet. För att klara detta behöver hälso- och sjukvården mer än nya tjänster – den behöver en förmåga att ställa om.

På hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm har arkitektur och informatik länge arbetat i parallella spår, vilket har lett till dubbelarbete, fragmenterade lösningar och otydliga beslut. Genom att kombinera arkitektens och informatikerns perspektiv kan verksamhetsnytta, kvalitet och riktning stärkas betydligt. Ett gemensamt arbetssätt kan leda till bättre prioriteringar, tydligare behovsbilder och minska risken att viktiga frågor faller mellan stolarna. Samverkan skapar bättre förutsättningar för återanvändning av kunskap och effektivt stöd i projekt. Presentationen beskriver på ett lättsamt sätt våra erfarenheter av hur strukturerad samordning mellan informatik och arkitektur kan bli en verklig framgångsfaktor. Presentationen tar även upp erfarenheter med de utmaningar som uppstår med ökat samarbete.

Introduktionsanförande till spåret Sverige som innovationsland - betydelsen av kliniska prövningar

En strategisk presentation från kommissionen med fokus på EC förväntningar, förhoppningar och insatser i relation till EHDS. 

Huvudmannaskapet har under mandatperioden seglat upp som en av vårdens viktigaste reformfrågor. Sommaren 2025 presenterade Vårdansvarskommittén sitt beslutsunderlag om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården (Dir 2023:73), utifrån ett uppdrag om att effektivisera vårdsystemet genom en centraliseringsreform. Parallellt med den parlamentariska kommittén har Stiftelsen Leading Health Care genomfört ett oberoende utredningsarbete där vi ställt oss den öppna frågan: Vad kan centralisering lösa – och hur kan statlig styrning utformas för att fungera inom vårdens olika områden? Presentationen följs av en diskussion mellan riksdagspartierna om reformutrymme och hur policy kan få praktiskt genomslag i hälsa, vård och omsorg. 

 Intro del 1 för spåret  "Sverige som innovationsland - betydelsen av kliniska prövningar"

Ett pass med föredrag, samtal och dialoger tillsammans med regioner, branschorganisationer m fl. Passet inleds med en introduktion för hela spåret av moderatorerna tillsammans med E-hälsomyndighetens generaldirektör Gunilla Nordlöf.Seminariet går igenom de viktigaste delarna i den nationella digitala infrastrukturen för hälsa, vård och omsorg och hur delarna hänger ihop. Du får en bild av vilka krav som ställs på vårdgivare och systemleverantörer för att kunna ansluta och vad det betyder för befintliga system och arbetssätt. Vi förklarar tekniken och visar vilken nytta digitala infrastruktur kan göra i praktiken för vårdpersonal, it-funktioner och verksamhetsansvariga.

Chefer och medarbetare vill ha lösningar, inte navigera mellan IT, HR, Finans och Facilities portaler. ServiceNow knyter ihop upplevelse och tvärfunktionella processer på en gemensam plattform. När en nyanställning startar aktiveras automatiskt beställning av IT-utrustning, HR-dokumentation/processer, arbetsplatsbokningar och ekonomiska godkännanden - utan manuella överlämningar mellan avdelningar. Med AI och automation får medarbetare och chefer service dygnet runt, medan stödfunktioner frigörs från repetativa uppgifter och koordinationsarbete. Förenkling som leder till förbättring i alla led.

Vård- och omsorgssektorn befinner sig i en snabb digital omvandling där avancerade digitala stöd och AI-assisterade system får en allt mer central roll för effektivisering, kvalitetsutveckling och ökad säkerhet. I Ambeas pågående omställning blir det särskilt tydligt att AI inte bara kan avlasta personal och förbättra beslutsfattandet, utan också förändrar de grundläggande förutsättningarna för chefsrollen. Chefer inom omsorg lägger i dag mycket tid på återkommande administrativa uppgifter, vilket begränsar deras utrymme för operativt ledarskap, och AI-assisterade digitala assistenter bedöms kunna frigöra betydande tid och skapa nytt värde. Införandet av dessa teknologier innebär dock förändrade arbetsprocesser, nya ansvarsfördelningar och en omformning av hur professionell kunskap används. För att i praktiken ta tillvara på de möjligheter som AI-assisterade digitala assistenter erbjuder krävs en fördjupad förståelse för de sociotekniska mekanismer som påverkar chefers möjligheter att arbeta effektivt i en allt mer datadriven organisation.Föreläsningen presenterar centrala faktorer för framgångsrik AI-implementering i komplexa omsorgsmiljöer och ger rekommendationer för hur ledare kan förbereda sina organisationer inför en mer AI-assisterad ledningslogik. Resultaten bidrar både till Ambeas strategiska utveckling och till den bredare forskningsfronten om AI-implementering i vård och omsorg.

Ett forsknings- och utvecklingscentrum för ICNP (International Classification for Nursing Practice) har etablerats inom ramen för Svensk sjuksköterskeförening. Syftet är att vara en nationell samlande kraft när det gäller forskning såväl som utveckling, validering, spridning och utvärdering av ICNP i Sverige. Erfarenheter från uppstarten av centrat kommer att beskrivas och samverkan med olika aktörer att diskuteras.

Framtidens hälso- och sjukvård bygger på ökat interprofessionellt arbete – men hur kan digitala verktyg och virtuella team göra skillnad i praktiken? I detta seminarium utforskar vi hur tekniken kan stärka samverkan mellan professioner, höja kvaliteten i vården och skapa nya möjligheter för kompetensutveckling. Vi diskuterar konkreta exempel från primärvård, rehabilitering och nationella tjänster som 1177, där digitala lösningar redan förändrar arbetssätt och roller.

Nya regelverk träder ikraft på området hälso- och sjukvårdens beredskap från 1 januari 2026. Förändringarna omfattar både regional och kommunal hälso- och sjukvård och spänner över hela skalan från fredstida kriser till höjd beredskap och ytterst krig.