Programpunkter

Socialstyrelsen delar erfarenheter från pågående digitala utvecklingsprojekt inom nationell kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård. Med utgångspunkt i praktiska exempel, däribland användning av AI-stöd, belyses lärdomar, vägval och ledningsperspektiv i arbetet med att utveckla och tillgängliggöra hållbara och relevanta kunskapsstöd.

Läkemedelsverket ger vägledning och rådgivning för att möjliggöra innovation. Information om när och hur myndigheten kan ge stöd under utvecklingsprocessen av framtidens e-hälsolösningar

Ett pass med demo, dialog och samtal tillsammans med regioner, systemleverantörer m fl.Vi fördjupar oss i Utvecklarportalen som nav för test, utveckling och anslutning till NDI. Deltagarna får se vilket innehåll portalen erbjuder – från teknisk dokumentation och specifikationer till testmiljöer och kodexempel – och hur flödet ser ut från idé till färdig anslutning. Vi går igenom vilket stöd som finns och hur samverkan med myndigheten och andra aktörer sker i praktiken.

Region Västerbotten delar erfarenheten av att byta teknik bakom1177 direkt. Vad blev skillnaden?

Utveckling av omvårdnadsplaner med stöd av ICNP är ett strategiskt sätt att implementera strukturerat språk för beskrivning av omvårdnad. En ytterligare vinst med detta är om det görs på nationell nivå och därigenom kan bidra till ett mer samlat arbetssätt. Nationella kunskapsbaserade omvårdnadsplaner kan bidra till vårdkvalitet främja informationshantering inom och mellan olika elektroniska journalsystemen i hälso- och sjukvården.

Digital transformation lovar samhällsvärde men nyttorna uteblir ofta trots tydliga mål, kalkyler och planer. Varför händer det, och hur kan styrningen hålla ihop över tid?
Föreläsningen visar hur digital transformation och nyttorealisering behöver styras som en sammanhållen process, där reflexiv styrning kopplar ihop strategi, beslut och praktik så att digitala satsningar faktiskt leder till samhällsvärde.

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens (AI) inom hälso- och sjukvården öppnar upp för många nya möjligheter, men också för utmaningar. Tekniken används idag inom hälso- och sjukvården och kommer fortsatt vara ett viktigt verktyg för en effektiv och säker vård. För att säkerställa att AI används på bästa sätt är det viktigt att tekniken regleras.

Hur kan AI förändra vardagen i kommunal verksamhet? Kalmar kommun har tagit ett stort kliv mot framtidens dokumentation genom att införa tal-till-text-teknologi. Målet är enkelt: mindre tid på administration och mer tid för kärnuppdraget – mötet med medborgaren.Men resan handlar om mer än teknik. Den handlar om informationssäkerhet och hur vi navigerar i en juridisk gråzon. För att möjliggöra AI för tal-till-text deltog Kalmar kommun i IMY:s regulatoriska sandlåda. Nu vill vi dela med oss av resultatet. 

During this lecture you will be introduced to an ongoing multidisciplinary research project within Västra Götalandsregionen with the goal to highlight the potential and challenges in creating synthetic patient journals for AI development in primary care.

Fler äldre, lägre invandring och färre i arbetsför ålder innebär att vård och omsorg måste rekrytera tiotusentals nya medarbetare i nya grupper som idag står utanför arbetsmarknaden. Personer med funktionsnedsättning är en nödvändig resurs. I gruppen finns kompetens, erfarenheter och perspektiv som kan stärka vård och omsorg. En kompetens är mänsklig och empatisk kontakt som blir ännu viktigare när robotar träder in. För att denna rekrytering ska fungera behövs fler utbildningsplatser, bredare rekrytering och framför allt en inkluderande arbetsmiljö som gör att medarbetare lockas och stannar. Förutom ergonomisk och fysisk tillgänglighet innefattar en sådan miljö flexibla scheman, inflytande och stödjande teamwork. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ger rätt till arbete och bygger på universell utformning – alltså att från början planera utifrån olika behov, inte när ”behov uppstår”. Detta stämmer också med diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder för att undvika diskriminering.

🚀 Hur skapar vi evidens och vårdnytta när medicinteknik förändrar hela arbetssätt, inte bara behandlingen? Seminariet belyser varför kliniska studier inom medicinteknik skiljer sig från läkemedel, vilka utmaningar korta produktcykler, lärkurvor i nu teknik och komplexa vårdmiljöer innebär. Med ett konkret exempel från avancerad robotkirurgi och ett strategiskt industriperspektiv ger seminariet både praktiska insikter och principiella lärdomar för hur förutsättningar för framtidens kliniska studier kan utformas.

Varje år genomförs en nordisk studie kallad ”Nordic National Health Portals”. Inera representerar Sverige genom 1177.se. Syftet med studien är att inspirera över landgränserna och att ge insikter kring likheter och skillnader som kan användas för att utveckla egna tjänster eller etablera samarbete.Föreläsningen hålls på svenska och norska.

Region Östergötland realiserar en ny digital vårdtjänst genom att vidareutveckla befintliga e-tjänster inom 1177 tillsammans med Inera, efter att ramavtalet med Plattform24 avslutats. De första vårdcentralerna gick live i mars 2026 och fler införs stegvis under våren. Genom att bygga vidare på redan etablerade invånartjänster kan personalen arbeta i välkända gränssnitt och ny funktionalitet införs först när verksamheten efterfrågar den. Invånare söker vård digitalt via 1177.se och får svar samma dag om ärendet inkommer före kl. 15. Lösningen möjliggör hållbara och successivt utvecklade digitala arbetssätt.

Inom Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB) har ett arbete med standardiserade omvårdnadsplaner påbörjats där en ny arbetsmodell har beprövats. Verksamheterna har fått stöd av hälsoinformatiker med standardiseringsarbetet, framförallt gällande användning av den internationella omvårdnadsterminologin ICNP, och verksamheterna har utrett skillnader och likheter i existerande omvårdnadsplaner och implementerat ett antal nya planer. Vi kommer att beskriva arbetsprocessen, verksamhetens utmaningar och hur väl ICNP kan stödja behoven inom högspecialiserad barnsjukvård.

EHDS innebär en stor omläggning av hur hälsodata kommer att hanteras och delas för vård och omsorg samt för forskning och innovation i Sverige. I en inledande panel inför EHDS-spåret så samlar vi generaldirektörer och centrala aktörer för att ge en gemensam lägesbild samt peka ut de viktigaste milstolparna och samarbetsytorna för de kommande 12 till 24 månaderna.

Hur kan AI användas för att stärka arbetet med patientsäkerhet och brukarsäkerhet i praktiken? I denna föreläsning presenterar NRATIV tillsammans med Helsingborgs stad resultat från en sex månader lång pilot där en AI-baserad lösning har analyserat och visualiserat avvikelser i kommunal omsorgsverksamhet.Föreläsningen visar hur tydligare mönster och trender har lett till konkreta åtgärder, ökat engagemang hos personalen och bättre förutsättningar för lärande – men också vilka utmaningar som kvarstår. Helsingborgs stad delar sina erfarenheter från piloten och reflekterar kring beslutet att gå vidare som licenskund samt vilka organisatoriska faktorer som varit avgörande för nyttorealisering.