Programpunkter

FAITHFUL är ett europeiskt samverkansprojekt som använder AI för att tolka EKG och tidigt identifiera tecken på hjärtsvikt i primärvården. Gustavsbergs Universitetsvårdcentral och AstraZeneca är två av 14 partners och med en total projektbudget på cirka 2 miljoner euro. Under 19 månader utvärderar projektet klinisk effektivitet, kostnadseffektivitet och användbarhet av AI-assisterad EKG-diagnostik. Målet är tidigare diagnos, snabbare behandling och förbättrad livskvalitet.

Journalsystemens integration med NLL.Hur journalsystemen integrerar med NLL och hur journalsystemets läkemedelslista förhåller sig till NLL - hur möts dessa två?

Heterogena informationsmodeller och svårigheter att översätta kliniska data mellan olika standarder begränsar i dag möjligheterna till effektiv datadelning och sekundäranvändning. Vi presenterar ett digitalt processverktyg där dataelement definieras med sådan precision och semantisk stabilitet att samma underliggande databas kan exponeras via API:er för OMOP, FHIR och openEHR utan manuell efterhandsmappning. En utökad modell för dataannotering inkluderar processläge, full temporal upplösning och explicita statusvärden (t.ex. utfört, planerat, nekat, glömt), vilket gör det möjligt att skilja mellan intention, genomförande och avvikelser i vårdprocessen.Genom en neutral och högstrukturerad informationsmodell skapas en “Hälsodatas Rosetta Stone” som minskar komplexitet, ökar datakvalitet och möjliggör sömlöst stöd för både kliniskt beslutsstöd, forskning och interoperabel kommunikation från en enda gemensam datakälla.

Ta del av två kommuners spännande omställningsresa med hjälp av välfärdsteknik. Kommunerna berättar om de olika utvecklingssteg de tagit för att åstadkomma och följa upp nyttan med användningen av de digitala lösningarna.SKR Kompetenscenter välfärdsteknik har under flera år samarbetat med och stöttat ett stort antal kommuner att börja ställa om den kommunala vården och omsorgen genom att införa välfärdsteknik. På de här tre seminarierna kommer några av de kommunerna ge olika perspektiv på vad som krävs för att möta de demografiska utmaningarna och ställa om verksamheten. Det här är seminarium 2. 

AI Sweden shares insights on national AI developments relevant to healthcare, including infrastructure initiatives, cross-sector learning, and how broader AI trends can be applied in clinical settings.

Hur känns det att vara patient i ett vårdsystem som står inför stora förändringar? Sandra, patientrepresentant, delar sina personliga erfarenheter och reflektioner om vad som verkligen gör skillnad för den som drabbas av cancer. Föredraget lyfter vikten av att involvera patienter i utvecklingen av vården – inte som mottagare, utan som aktiva partners. Sandra visar hur delaktighet, kommunikation och förståelse kan skapa trygghet och kvalitet, och varför organisationens kraft att lyssna och agera är avgörande för en välfungerande cancervård. Ett starkt och mänskligt perspektiv som påminner oss om kärnan i all vård: patienten.

GoFishing – när digital innovation gör vården mer begriplig och tryggHur skapar vi lösningar som verkligen fungerar i vårdens vardag? På Sachsska barnakuten började svaret med att lyssna – på barn, föräldrar och medarbetare. Deras erfarenheter formade innovationsprojektet som ledde fram till ”GoFishing”, en lekfull Augmented Reality-lösning som hjälper familjer att hitta rätt på sjukhuset och samtidigt skapar lugn i en stressad situation. 

Användning av benämningar och kodverk är en grundförutsättning för effektivt, säkert och enhetligt informationsutbyte inom hälso- och sjukvården. Under covid-19-pandemin blev bristerna i enhetlig kodanvändning och terminologi särskilt påtaglig inom klinisk mikrobiologi. Behovet har också blivit tydligt när laboratorierna vill visa provsvar i exempelvis nationell patientöversikt (NPÖ), samt använda digitala provflöden över regiongränser.För att möta dessa utmaningar startade under våren 2024 en nationell arbetsgrupp (NAG) för kodverk inom klinisk mikrobiologi med representanter från laboratorierna inom alla sjukvårdsregioner. Arbetsgruppen är ett samarbete mellan nationellt programområde (NPO) medicinsk diagnostik och nationell samverkansgrupp (NSG) hälsodata. Inera deltar som processledare, och representanter från Folkhälsomyndigheten och Equalis ingår också som ledamöter.Gruppen har två huvudsakliga uppdrag. Det första är att ta fram nationella benämningar för analyskoder (NPU-koder) inom klinisk mikrobiologi, samt beskriva hur kodverken bör användas nationellt för beställningar och svar. Inom det första uppdraget så uppdateras också urval för provmaterial och mikroorganismer med Snomed CT koder och tillhörande rekommenderade benämningar till vården. Det andra är att ta en fram en rekommendation för visning av mikrobiologiska provsvar i nationella e-tjänster.Föreläsningen kommer att delge resultat från de fyra leveranserna som arbetsgruppen publicerat under 2025. Vikten av samarbete mellan olika organisationer kommer också belysas för att nå implementering av koder och harmoniserade benämningar på laboratorierna, i vården samt i nationella e-tjänster (NPÖ, 1177 journal och skickeprover).  Avslutningsvis kommer föreläsning delge planer för uppföljning av implementering av kodverken samt fortsatt förvaltning.

Fall i äldreomsorgen är ofta en av de mest oförutsägbara och svårtolkade händelserna i vardagen. Men tänk om vi faktiskt kan se vad som händer innan någon faller, på riktigt? När sensorbaserad tillsyn blev vardag i kommuner runt om i landet minskade fallolyckorna snabbt, tack vare att personalen kunde agera mer proaktivt. Men samtidigt växte en ny fråga fram: Varför händer fallen över huvud taget? Nu finns svaret. Med helt ny fallanalys får äldreomsorgen för första gången möjlighet att se beteendemönster, riskfaktorer och detaljer i vardagen som tidigare var osynliga. Och det är just de där detaljerna som ofta gör skillnaden mellan trygghet och en fallolycka. Med fallanalys kan teamen inte bara reagera snabbare, de kan förstå varför något händer, planera mer träffsäkert och förebygga risker i tid. Det här är spaningen som förändrar synen på fall från något oförklarligt till något begripligt.

I takt med att artificiell intelligens (AI) implementeras i vården uppstår frågor om hur tekniken förändrar vården och läkarnas arbete. I forskningsprojektet EFAAI (Effektivt och flexibelt arbetsliv i sjukvården med digitala verktyg och AI-stöd) vid Högskolan i Halmstad har vi undersökt hur arbetet för läkare i primärvården förändras när generativ AI används för automatisering av dokumentation.

Den 1 december 2025 markerade en riktig milstolpe: då skulle alla vård- och apoteksaktörer vara anslutna till Nationella läkemedelslistan (NLL). Den komplexa implementeringen har förutsatt ett tätt och välfungerande samarbete mellan myndigheter, systemleverantörer samt hälso- och sjukvården. Det har resulterat i utvecklade arbetssätt och samordnade, lösningsinriktade insatser som sammantaget stärker systemets funktion och robusthet.Nu tar vi gemensamt nästa kliv. Resan med NLL går vidare in i en ny fas där flera stora initiativ (t ex EHDS) påverkar, och både vårdinformationssystemen och NLL fortsätter att utvecklas. Tillsammans bygger vi vidare på det arbete som gjorts – och skapar ännu bättre förutsättningar för en robust nationell informationsinfrastruktur kring patientens läkemedelsbehandling. 

Socialstyrelsen, SCB och IVO presenterar en gemensam bild av arbetet med att etablera Health Data Access Body (HDAB) i Sverige. Föreläsningen beskriver nuläge, föreslagen inriktning och centrala principer för hur flöden och processer för hur tillgång till hälsodata för sekundäranvändning kan utformas inom ramen för EHDS i Sverige.

Hur kan digitalisering och datadriven utveckling förändra cancervården? Markus Lingman, överläkare och strateg på Region Halland, tar oss med på en inspirerande resa där avancerad dataanalys, AI och digitala verktyg inte bara effektiviserar vården – utan räddar liv. Föredraget belyser hur insikter från stora datamängder kan skapa mer träffsäkra diagnoser, individualiserade behandlingar och bättre resursanvändning. Med konkreta exempel från svensk sjukvård visar Markus hur vi kan gå från vision till verklighet och varför datadriven utveckling är nyckeln till framtidens hälso- och sjukvård.

Gemensamma digitala läkemedelslistor har potential att öka patientsäkerheten och effektiviteten i vården. Samtidigt har endast ett fåtal länder infört sådana lösningar, och både utformning, implementering och användning varierar mellan länder. Erfarenheter visar att de största utmaningarna ofta rör integration i vårdflöden, arbetsprocesser och ansvarsfördelning snarare än teknik.Presentationens syfte är att ge ett internationellt perspektiv på Sveriges arbete med den nationella läkemedelslistan. Utvecklingen i de nordiska länderna med liknande lösningar presenteras, tillsammans med fynd från en översiktsartikel av vetenskapliga studier från hela världen. Fokus ligger på kunskapsläget och identifierade utmaningar.

Vad innebär den uppdaterade nationella cancerstrategin, "Ökad överlevnad och bättre livskvalitet – nationell cancerstrategi 2.0", för svensk hälso- och sjukvård? Kjell Ivarsson ger sina perspektiv på strategins viktigaste förändringar och hur den ska möta dagens och morgondagens utmaningar. Föredraget belyser hur strategin stärker jämlik vård, främjar innovation och samverkan, och skapar förutsättningar för en mer patientcentrerad cancervård. Ett inspirerande pass om riktning, prioriteringar och hur vi tillsammans kan omsätta strategin i praktiken.

Inledning till Digital cancervård i samverkan – från lokala initiativ till nationell nytta.

AI har snabbt etablerat sig som ett kunskapsstöd och diskussionspartner. Även om exaktheten fortfarande har en del att önska har den blivit tillräckligt bra för att vara användbar inom allt fler områden. Alla frågor har inte direkt nytta av att AI används, och i vissa fall kan det innebära en risk. Å andra sidan kan det bidra avsevärt i vissa delar, och om det används med omdöme leda till både högre kvalitet och snabbare processer.Som alltid är det inte främst verktyget i sig som ar avgörande, utan organisationens förmåga att dra nytta av ett nytt kraftfullt verktyg. Vi vet sedan tidigare att vården har problem att ta till sig nya metoder och arbetssätt. Mottagligheten för innovation är ibland låg, och spridning av dessa tar tid.

Inledning till konferens spåret av moderatorerna. Läkemedelsinformation i förändring – från Nationell Läkemedelslista till AI-stöd

De 14 kommunerna i Norrbottens län har stora demografiska och geografiska utmaningar. Tillsammans med SKR har de påbörjat en förändringsresa för att ställa om verksamheten genom att införa mer av välfärdsteknik i vården och omsorgen. På det här seminariet berättar några av kommunerna hur de gripit sig an det arbetet.SKR Kompetenscenter välfärdsteknik har under flera år samarbetat med och stöttat ett stort antal kommuner att börja ställa om den kommunala vården och omsorgen genom att införa välfärdsteknik. På de här tre seminarierna kommer några av de kommunerna ge olika perspektiv på vad som krävs för att möta de demografiska utmaningarna och ställa om verksamheten. Detta är seminarium 1.

När digital vård införs finns ofta en oro för om alla patienter klarar det. I denna programpunkt följer du en sjuksköterskas erfarenheter av en digital astmalösning som visade att de patienter man minst trodde på hade störst nytta. Med ett konkret exempel och en patients perspektiv visas hur digitalisering kan öka delaktighet, jämlikhet och utmana vårdens förutfattade meningar.