Programpunkter

Det europeiska hälsodataområdet (EHDS) innebär helt nya möjligheter för hur hälsodata kan tillgängliggöras och användas för sekundäranvändning. För att skapa gemensam förståelse och bidra till en ändamålsenlig utveckling och uppbyggnad av HDAB i Sverige bjuder Socialstyrelsen, SCB och IVO in till en workshop med hälsodatainnehavare.
Fokus för workshopen är att sprida kunskap och fånga hälsodatainnehavares behov inför utformningen av HDAB och sekundäranvändningen i Sverige. Workshopen inleds med en kortare presentation av det nationella förberedelsearbetet. Därefter följer ett en strukturerad dialog med workshopdeltagarna utifrån tre teman på frågeställningar:
Viktiga aspekter att ta hänsyn till för att underlätta för hälsodatainnehavare att beskriva sina data i den nationella datasetkatalogenHälsodatainnehavares behov av vägledning och stöd från HDAB i planering- och utvecklingsfasenViktiga tekniska och organisatoriska förutsättningar och medskick för samverkan mellan HDAB och hälsodatainnehavare

Efter tre års systematisk användning av Rondstödet som kommunikationsplattform mellan läkare och sjuksköterskor på särskilda boenden kan vi nu se mätbara effekter. Socialstyrelsens Brukarundersökning visar att boenden som använder lösningen uppvisar en högre upplevd tillgänglighet till läkare jämfört med boenden som inte gör det. Resultaten pekar på hur digitala arbetssätt kan bidra till ökad kvalitet, trygghet och likvärdig vård – i linje med nationella mål om effektiv resursanvändning och god nära vård. Mot denna bakgrund står vi inför nästa strategiska utvecklingssteg: hur kan vi ytterligare stärka läkartillgängligheten utan att öka belastningen på verksamheten? Passet belyser möjligheten att vidareutveckla systemet med videofunktionalitet och diskuterar om detta kan vara ett effektivt verktyg för att säkra tillgänglighet till läkare dygnet runt. Fokus ligger på nyttan för patienter och verksamhet samt på de övergripande vägval som är centrala för ledning och beslutsfattare.

I november 2024 påbörjades arbetet med pilotanvändning av en Ambient Scribelösning i Region Örebro län.Erfarenheterna av pilotarbetet har lett fram till en upphandling som genomfördes med mål att teckna avtal januari 2026 och implementering i regionens verksamheter.Vi redovisar erfarenheter och genomförda aktiviteter från pilot och upphandling. Verksamhetsnära frågor liksom informationssäkerhet och juridiska ställningstaganden redovisas.

Pågående utveckling av ett nationellt beslutsstöd som tar hänsyn till hur gener påverkar effekten av läkemedel med avsikt att minska risken för biverkningar och terapisvikt.

In this talk, Ana Catarina Silva shares her journey through academia, diagnostics, and MedTech across Portugal, Italy, and Sweden, and how it ultimately led her to women’s health innovation and Akira Science. Reflecting on two decades at the intersection of science, culture, and leadership, she explores how purpose emerged through addressing one of the most overlooked areas in healthcare: breast cancer reconstruction. Her talk argues that women’s health is not a niche, but a compass for the future of medicine.

This session presents Region Stockholm's ongoing work on the HL7 FHIR standard.

Sveriges tre största regioner startade ett samarbete i 3R, men väljer idag olika vägar framåt, hur blev det så?De största regionerna pratar om sina olika förutsättningar och historik som påverkar hur regionerna tar sig an digitalisering av framtidens hälso- och sjukvård.

Många kommunala vård- och omsorgsverksamheter använder hälsoappar, men saknar ofta underlag för att bedöma om de ger önskad effekt. För detta krävs en gemensam och strukturerad syn på vilka effekter som ska mätas. Tydliga och likartade effektindikatorer skapar förutsättningar för jämförbarhet, lärande och tryggare upphandling och införande av hälsoappar i hela Sverige. Med utgångspunkt i resultat från flera undersökningar bland kommuner visar vi vilka effektindikatorer som ger störst trygghet i att rätt digital lösning används för rätt ändamål.

Säffle kommun var först i Sverige att under 2025 dela ut läkemedel via läkemedelsautomater med VideoMed. Tekniken kombinerar trygghet, effektivitet och mänsklig närvaro, vilket stärker både följsamhet och personcentrerad vård. Hur automaterna används både hos vårdtagare med hemtjänst och inom LSS och socialpsykiatri. Presentationen delar kommunens erfarenheter från införande till vardaglig drift – förväntade vinster med att använda VideoMed, resultat och planen framåt.

Hur knäcker man koden till framgångsrika implementationer i stor skala för 8000 medarbetare i äldreomsorgen? Vardaga visar exempel från verkligheten på hur vi med hjälp av hisspitchar som effektivt verktyg skapar förutsättningar för en hållbar förändringsresa. Genom ett lustfyllt format får testa på att skapa era hisspitchar i olika scenarion. Vi delar med oss av ett konkret verktyg som gör skillnad vid implementationer av nya arbetssätt såsom vid införande av ny digital teknik.

Endast för inbjudna deltagare ifrån VGR

Endast för inbjudna deltagare ifrån VGR

ROP-screening (prematuritetsretinopati) är en av neonatalvårdens mest tidskritiska och sårbara processer. Under de senaste fem åren har verksamheten inom Västra Götalandsregionen bedrivit ett långsiktigt innovationsarbete för att säkra kvalitet, patientsäkerhet och effektivitet i screening och uppföljning av prematuritetsretinopati (ROP).Genom att gå från manuella arbetssätt med papper och penna till ett automatiserat kliniskt beslutsstöd i form av HOPE WebROP har vården skapat förutsättningar för rätt beslut vid rätt tid – varje gång. Resultatet är färre onödiga screeningar, säkrare prioriteringar och en kalkylerad nettonytta på cirka 1,4 miljoner kronor över sex år. D.v.s. en besparing på 0,3 kr för varje investerad krona samtidigt som vårdnadshavaren upplever ökad trygghet och vårdpersonalen får ett hållbart arbetsflöde.I denna föreläsning presenteras hur innovationsarbetet bedrivits, vilka effekter som uppnåtts och varför detta bara är början.

Get a glimpse of tomorrow’s healthtech breakthroughs at the Healthtech Startup Pitch Event, where 6 promising startups presents their solutions.

Standarden FHIR möjliggör delning av information mellan system med bibehållen betydelse. EHDS pekar på FHIR, Inera rör sig mot FHIR, allt fler leverantörer har stöd för FHIR, men hur börjar man som region? Är det verksamheten, teknikerna eller informatikerna som äger frågan? Vilken kompetens och resurser behövs?
Sedan 2023 har VGR tagit steg för att börja använda FHIR och gjort både misstag och lärdomar. Vi delar med oss av detta och beskriver hur vi organiserat arbetet med en kompetensgrupp FHIR och vilka samarbeten och samarbetsytor vi skapat, samt vilka svårigheter vi ännu inte löst.

Här berättar vi om det fortsatta arbetet inom Samordnad identitet och behörighet, både arbetet med att bygga infrastrukturen samt den långsiktiga målsättningen. 

Healthcare regions and laboratories are facing rising data complexity and increasing demands for interoperability and precision medicine. Traditional Laboratory Information Management Solutions (LIMS) are not built for this environment. This session introduces how the Nordic Data Model provides a modern data architecture that connects laboratory data with clinical context and analytics, enabling a shift from volume-oriented operations to value driven services. Participants will see how this approach supports smarter testing, stronger decision making and scalable regional infrastructures.

Standardiseringsarbetet, nationella initiativ och EHDS gör att regionerna behöver införa ett mer sammanhållet arbete kring standarder - som FHIR, SNOMED CT, OMOP och openEHR - för information och semantisk interoperabilitet. I denna föreläsning visar vi hur beslut och visioner för digitalisering omsätts till praktik – från tekniska plattformar och terminologitjänster till de effekter som skapar en mer agil, effektiv och bättre vård.

Läkemedelsverket driver med stöd av EU-kommissionen ett projekt (SOCIR - source-controlled information retrieval) med syfte att utveckla och utvärdera ett AI-drivet system för kunskapsförmedling till sjukvården, där kraften hos generativ AI kan nyttjas samtidigt som risken för oriktigheter kontrolleras. Projektet löper fram till 2027 och utvärderas i flera steg utifrån en historisk frågebank och genom studier av prestanda och användbarhet i klinisk miljö.