Programpunkter

Patienter och vårdpersonal verkar i ett komplext landskap med motstridiga krav, där regelverk och tekniska system ofta upplevs som hinder snarare än stöd. Pressen bidrar till minskad trivsel, ökad deltid och svårigheter att rekrytera. Seminariet belyser hur bristande interoperabilitet mellan profession, system och informationsflöden påverkar det dagliga arbetet negativt och hur dagens multisjuka patientgrupper kräver betydligt bättre informationsstöd. Med utgångspunkt i Vinnova-projektet Planned Data in Healthcare visas hur ett radikalt patientcentrerat arbetssätt kan skapa informationskontinuitet genom vårdresan och stärka både arbetsprocesser och patientupplevelse. Vi diskuterar även hur parallellt informationsstöd kan höja patientsäkerhet, minska kognitiv belastning och effektivisera mottagningsarbete, samt möjliggöra strukturerad samverkan över vårdgivargränser.Den teoretiska grunden bygger på semantisk annotering på transaktionsnivå, vilket möjliggör automatiserad och förutsägbar fleranvändning av data i enlighet med GDPR och kommande EHDS-principer. När information struktureras korrekt från början kan den skapa konkret nytta för patient, profession och vårdsystem.
-- För att delta i denna fördjupningssession så måste du göra en intresseanmälan genom att klicka på knappen "Boka" i inloggat läge. Syftet är att säkerställa att det blir en bra sammansatt grupp. Endast fysiskt deltagande på plats är möjligt. Huvudprincipen är dock att först anmäld får plats. --- Bokningsfunktionen öppnar 9/3 --

Digital patient consultations make it easier to connect, but something important is often lost along the way—eye contact. When the camera is positioned above the screen, it appears as though we are looking away, even when we are paying close attention. Mirucam is designed to solve this by placing the camera where the gaze naturally falls. This makes consultations feel more natural and strengthens the connection between clinician and patient.

Kognitiva nedsättningar kan uppkomma efter cancersjukdom och/eller cancerbehandling och kan påverka många livsområden för den som drabbas. I det här förbättringsprojektet har möjligheterna med digital kognitiv testning undersökts, med förhoppningen att i större utsträckning kunna uppmärksamma, undersöka och rikta interventioner mot kognitiva nedsättningar i cancerrehabilitering.

Föreläsningen syftar till att presentera resultatet av en intervjustudie med bl.a. äldre personer i åldern 65+ som genomförts inom ramen för forskningsprojektet “Sociala robotar i hemmiljö för äldre personers livskvalitet (RO-LIV)”. Intervjustudien var en del av en behovsanalys för att undersöka hurvida sociala robotar kan passa in i äldre personers dagliga liv och bidra till ökad livskvalité. I projektet framkommer att äldre personer ofta säger sig inte kunna något om teknik men vid intervjuer i hemmiljö framstår en mycket mer nyanserad bild där teknik ändå används flitigt och fyller en viktig roll i vardagen. I presentationen kommer det även att presenteras hur data från intervjustudien kommer användas i det fortsatta arbetet kring sociala roboter.

Dr. Artin Entezarjou (Göteborgs universitet) presenterar det senaste forskningsläget för AI i primärvården. Föreläsningen knyter samman två nya systematiska översikter av patient- och klinikperspektiv med resultat från Europas hittills största studie på generativ AI, omfattande 375 000 journalanteckningar.

AI that reduces burnout and restores time for care
Medbric has demonstrated the value of letting AI take over administrative tasks in healthcare. Through extensive testing in hospitals and primary care in Norway, we are seeing clear results: less strain on clinicians, better workdays, and faster, better care for patients. And this is just the beginning.

Läkemedelsrelaterade skador och problem är en av de största utmaningarna för patientsäkerheten och orsakar betydande lidande för patienter samt stora kostnader för samhället. Kliniska beslutsstöd har länge lyfts fram som ett centralt verktyg för att stödja säkrare och mer evidensbaserad läkemedelsanvändning, genom att ge rätt information till rätt person i rätt tid. Samtidigt visar både forskning och klinisk erfarenhet att dagens beslutsstöd ofta inte används optimalt, bland annat på grund av låg träffsäkerhet (som kan ge alert fatigue), samt bristande design.I denna föreläsning ger vi en översikt av vad forskningen visar om hur väl dagens läkemedelsrelaterade beslutsstöd fungerar i praktiken. Vi belyser styrkor och begränsningar hos befintliga kunskapsbaserade system, och beskriver vilken potential och utmaningar som finns med användande av AI i beslutsstöd. I föreläsningen tar vi avstamp i våra pågående forskningprojekt som berör bland annat hur beslutsstöd kan integreras i en verksamhet, hur kliniskt relevanta dagens varningar är, samt hur de kan göras mer träffsäkra med AI.Avslutningsvis blickar vi framåt mot framtidens beslutsstöd för läkemedel. Vi diskuterar visioner kring design och användning, hur kunskapsbaserade metoder och AI kan samverka, vilken digital infrastruktur som krävs, samt hur beslutsstöd kan bli en integrerad och lärande del av hälso- och sjukvården. Föreläsningen adresserar även behovet av nationellt samarbete och tvärvetenskaplig samverkan, bättre uppföljning av effekter och ett klokt, ansvarsfullt användande av AI för att långsiktigt stärka läkemedelssäkerheten.

As healthcare professionals, we’ve experienced firsthand how inefficient communication in hospitals impacts both patients and staff:Did you know that patients in hospitals have to pull an alarm cord or ring a physical bell when they need help?This means patients cannot communicate their actual needs, leading to interruptions, poor prioritization, and wasted time for nurses.Pling digitizes patient requests by enabling patients to communicate their needs in detail via their smartphones, giving healthcare professionals the insight they need to prioritize tasks, reduce unnecessary walking, and deliver better care.In our clinical observational study at Oslo University Hospital, Pling demonstrated the potential to save approximately 37 minutes per nurse per shift! This results in more efficient workflows, improved patient safety, and a more sustainable healthcare system.

Många vårdorganisationer satsar på AI, men fastnar i datagrunden och når inte ut i klinisk användning. I denna session går vi igenom varför AI ofta inte ger effekt i praktiken, och vad som faktiskt krävs för att lyckas.Vi fokuserar på de förutsättningar som behöver vara på plats innan AI kan skapa nytta. Det handlar om interoperabilitet, datakvalitet och hur tillit byggs i kliniska arbetssätt. Vi belyser också vanliga hinder som uppstår när AI ska gå från pilot till breddinförande.Du får en strukturerad bild av hur data, teknik och verksamhet hänger ihop, och vad som krävs för att gå från ambition till faktisk användning i vården.

ExAC is changing clinical practice in Scandinavia in the treatment of postpartum haemorrhage and bleeding from severe abdominal trauma. This simple, no-cost intervention has been documented for nearly two centuries, yet we were the first to make implementation possible. The problem was never knowledge or technology — it was trust and confidence.We have gained momentum in Scandinavia and are now looking for partners and investors as we prepare to scale into new markets.

Grasp is a new, evidence-based solution that gives patients control and a sense of safety during demanding procedures—without the use of medication. Through active empowerment, Grasp reduces stress, treatment interruptions, and the need for sedation. The result is shorter treatment times, improved patient experience, and more efficient use of healthcare resources. Research shows that Grasp enhances communication, increases patient satisfaction, and frees up time in a strained healthcare system.

Sjukhusens disponibla vårdplatser är en viktig del i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. I arbetet för att stärka hela vårdkedjan för patienten är ett vårdplatsantal som möter behovet av sluten vård en förutsättning. Socialstyrelsen arbetar med att utveckla riktvärdet för vårdplatser inom somatisk sluten vård och intensivvård. Socialstyrelsen erbjuder olika stöd till regionerna i deras arbete med att skapa balans mellan behov och kapacitet. Riktvärdena kan användas som stöd för regionerna i arbetet att nå balans mellan sluten vårdbehov och kapacitet. Riktvärdena är framtagna på regionnivå men för att vårdplatser ska möta behovet där och när det behövs så behöver riktvärdena brytas ner både på sjukhusnivå och på avdelningsnivå så regionerna kan säkerställa att patienter får vård på en enhet som har kompetens för att vårda just den patientgruppen.

Det finns ett stort behov hos regionerna att kunna skicka prover för analys till laboratorier utanför den egna regionen – både som en del av den ordinarie provhanteringen och vid extraordinära situationer, såsom vid en pandemi. För att möta detta behov så har Inera tagit fram en nationell tjänst för att hantera elektroniska beställningar och svar av laboratorieundersökningar som skickas över regiongränserna (skickeprover). Lösningen bygger på en vidareutveckling av den befintliga tjänsten 1177 provhantering. Under föreläsningen kommer lösningen att demonstreras, och viktiga insikter från utvecklingsarbetet kommer också att delas. Erfarenheter från laboratorieverksamheten under utvecklingsarbetet kommer även att beskrivas, samt de effekter digitalisering av skickeprover förväntas få för de dagliga arbetet – både i den kliniska verksamheten och på laboratoriet.Avslutningsvis kommer en plan för hur lösningen skall införas i regionerna att presenteras. 

Prehabiliering inför start av cancerbehandling medför flera positiva aspekter för individen och vården. Ett digital verktyg har gett vårdpersonal möjlighet att initiera prehabilitering på ett jämlikt och effektivt sätt. 

Hur kan vi säkerställa att den information som behövs för Knäledsregistret redan finns i operationsberättelsen – utan extra dokumentationsbörda för kirurgerna? I detta föredrag visar vi hur ett långsiktigt arbete med kliniska experter har identifierat vilka uppgifter som är avgörande för uppföljning av knäledskirurgi och hur dessa bäst representeras i journalen genom medicinska begrepp, strukturer och standarder. Resultatet är en dokumentationsmodell som både stärker det kliniska stödet under operation och automatiskt levererar högkvalitativa data till kvalitetsregistret. När rätt information dokumenteras från början blir vårdens data mer tillgänglig – för patientens bästa, verksamhetens lärande och den nationella kvalitetsutvecklingen – utan dubbelarbete.

Samkunskapande – vad är det? Det är precis vad vi gör i Center för välfärdsförändring vid Mälardalens universitet! Tillsammans med offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle samkunskapar vi för framtidens välfärd. Med fokus på hälso- och välfärdsteknikens möjligheter driver vi projekt där vi tar oss an utmaningar och tillsammans skapar ny kunskap och nya lösningar för en hållbar förändring av välfärden. Vi kommer i vårt konferensspår presentera resultat från några av våra pågående projekt i samverkan med offentlig sektor och näringsliv. 

Egenmonitorering har på kort tid gått från vision till verklighet i flera delar av svensk vård. Genom att ge patienter möjlighet att följa sin hälsa och rapportera data hemifrån skapas nya förutsättningar för personcentrerad vård, ökad tillgänglighet och bättre resursutnyttjande. Men hur fungerar det i praktiken – och vilka resultat har uppnåtts?