Programpunkter

Poster session 2 (see also poster walks: 6 May 2026); Authors: Ulrica Åsberg, Tina Lundberg, Malin Lövgren, Ingrid Thermaenius, Anette Alvariza, Camilla Udo

Poster session 2 (see also poster walks: 6 May 2026); Authors: Christina Andreae

SENASH är ett EU-finansierat projekt som ska ta fram förslag till tjänster som kan förenkla tillgången till svenska hälsodata för sekundäranvändning enligt EHDS. Projektet utvecklar och testar en nationell metadatakatalog över hälsodatamängder och ett centraliserat databeställningssystem. Workshopen ger en inblick i projektets lösningar och hur de möjliggör effektiv tillgång till hälsodata, samt samlar in feedback för fortsatt utveckling.För att delta i denna workshop så måste du göra en intresseanmälan genom att klicka på knappen "Boka" i inloggat läge. Syftet är att säkerställa att det blir en bra sammansatt grupp. Huvudprincipen är dock att först anmäld får plats. Endast fysiskt deltagande på plats är möjligt. 

Framtidens badrumslösningar kan ge personer med kognitiv svikt ökad självständighet och integritet. Smarta toalett- och badrumslösningar i ordinärt boende kan hjälpa anhöriga i en redan svår situation. Behoven finns nu och även lösningarna - vad krävs för att det ska bli verklighet 

Godkänd läkemedelsinformation saknas för 50 % av ordinationerna för barn inom slutenvården. ePed startades 2011 och har sedan dess utvecklats till ett nationellt systemstöd som gör svårtillgänglig läkemedelsinformation lättillgänglig för vårdgivare. Vi har nu tagit nästa steg – att integrera AI i det redaktionella arbetet för att underlätta informationsinhämtning, analys av data och effektivisera formateringen av barnläkemedelsinstruktioner. Vi har utvecklat metoder för att löpande validera AI-genererad information, där vår kliniska och redaktionella expertis är avgörande för att säkerställa hög kvalitet. Genom att integrera AI i utvecklingen av barnläkemedelsinstruktioner tar vi ett banbrytande steg mot att möta framtidens behov av snabb, kvalitetssäkrad information för vårdnära användare i hela Sverige.

Authors: Corinne Auer, Erna Haraldsdottir, Karen Rennie, Irena Anna Frei

Avsaknaden av tydliga nationella kvalitetskrav för hälsoappar leder till en ojämlik tillgång till digital teknik för hälsa. När kommuner och regioner ställer egna krav och gör egna tolkningar kan samma hälsoapp godkännas i en del av landet men underkännas i en annan. Det leder till osäkerhet och en fragmenterad marknad, där brist på samordning - snarare än kvalitet och behov – avgör vilka digitala stöd som når användarna.

Hur kan välfärdsteknik ge personer med funktionsnedsättning större självständighet och trygghet i vardagen? Tyresö kommun berättar om sitt arbete med läkemedelsautomater inom LSS och hur tekniken stärker individens delaktighet och livskvalitet.

Så möter vi framtidens utmaningar  i Östersund och Helsingborg
Hur kan vi stärka äldres självständighet, minska vårdbehovet och frigöra resurser i en tid av ökande demografiska krav? Konceptet med Digirehab är en del av svaret. Genom datadriven screening och strukturerad styrketräning har vi skapat ett arbetssätt som inte bara förbättrar livskvaliteten för medborgarna, utan också sparar miljoner för kommunen.
Under föreläsningen får du ta del av våra resor – från idé till implementering – och konkreta resultat som visar hur förebyggande insatser kan förändra framtiden för äldreomsorgen. Inspireras av ett projekt som kombinerar innovation, evidens och hjärta!

Vård, hälsa och omsorg står inför stora digitala förändringar, vilket kräver nya kompetenser hos framtidens yrkesutövare. Linnéuniversitetet har i samarbete med Region Kalmar län arbetat i över tre år för att integrera e-hälsa och digitalisering i professionsutbildningar. Presentationen kommer att visa erfarenheter, lärdomar och den metod som utvecklats för att skapa en röd tråd i utbildningarna. Exempel ges från socionom-, sjuksköterske- och psykologprogrammen.

Nu bygger vi en gemensam lösning som säkerställer att endast behöriga användare och system får åtkomst till skyddad information. Här får du veta mer om hur ansvar, roller och strukturer hänger ihop och på vilket sätt Samordnad identitet och behörighet är en del av Ena, Sveriges digitala infrastruktur.

I denna föreläsning belyses arbetet med att förena utforskande innovationsarbete och strukturerat införande och förvaltning inom hälso- och sjukvården. Satsningar som 'innovationscheckar', 'innovationscoacher' och etablering av 'test- och innovationsmiljöer' syftar till att öka förmågan att möta komplexa utmaningar och driva nyskapande i praktiken, både på organisations- och systemnivå. Arbetet har synliggjort hinder och flaskhalsar mellan klinik, IT, medicinsk teknik samt forskning och innovation – vilket signalerat behov av en gemensam förståelse för hur utforskande innovationsarbete kan integreras med etablerade införande- och förvaltningsprocesser. Genom nära samverkan och följeforskning utvecklas nu nya insikter om hur organisationen kan balansera experimenterande och lärande med strukturerad implementering och förvaltning. Föreläsningen presenterar status, lärdomar och exempel från denna pågående resa.

It sounds so easy to start working with your healthcare data to support your organization's needs and to deliver digital services to the patients. You see all this excellent digital service from other branches, so why can't we do the same? When working with healthcare data and patients, it is essential to understand the various objectives that present challenges in this process.To promote healthcare data interoperability, Halmstad University, Region Halland, Capio Ramsay Santé, Mölnlycke Healthcare, InterSystems, and Avenga are running a joint research project within the framework of the research profile CAISR Health. We will explore how multidisciplinary knowledge co-creation can drive practical interoperability in data-driven care, using standardized models such as openEHR and OMOP CDM while upholding data reliability, clinical validity, regulatory compliance, and alignment with the European Health Data Space (EHDS).

The work to harmonize FHIR Base profiles of Nordic countries was initiated in Vitalis 2023 (https://invitepeople.com/public/events/edd1776c4a/seminars/ca0805fa9c).Denmark, Finland, Norway, and Sweden have all published national FHIR base profiles through their HL7 affiliates. There is an ongoing initiative to harmonize the base profiles and to create common Nordic FHIR Base profile specification. Given the similarity of the healthcare systems of all the Nordic countries, we can learn from each other in developing and using national FHIR base profiles and reach a higher level of base-profile harmonization between Nordic countries.  Also, due to the EHDS regulation, standardization efforts in Europe are now of central importance and HL7 Europe is a key organization in those efforts. With collaboration and harmonization between Nordic countries we can also in a better way contribute and influence European work, including European HL7 FHIR base profiles.This session will present the current status of this work, including involvement on the European level, and a call for participation for interested parties.

För att möta en utmanande situation med ständigt ökande efterfrågan på vård och behandling har den allmänpsykiatriska mottagningen i Alingsås på Södra Älvsborgs sjukhus ställt om arbetssättet för uppföljning av läkemedelsbehandling för patienter med ADHD.
Genom att införa egenmonitorering och digitala uppföljningsbesök har tidsåtgången för uppföljning halverats och tillgängligheten ökat kraftigt utan att vårdkvaliteten försämrats. Mottagningen har kunnat öka antalet besök från 1400 till över 2000 per år samtidigt som den totala tidsåtgången för besök minskat med 20% (200h).
Hur kan vi organisera vården så att personer med neuropsykiatriska behov får snabb, säker och jämlik tillgång till uppföljning och stöd, utan att kvalitet och patientsäkerhet äventyras?
Föreläsningen delar erfarenheter kring implementation av digitala vårdlösningar med potential att öka kapaciteten och upprätthålla vårdkvaliteten, som ett möjligt svar på det akuta behovet i svensk vård.
I föreläsningen delas erfarenheter, lärdomar och strategiska frågor i syfte att informera och inspirera verksamheter som står inför liknande utmaningar.

Att ordinera läkemedel som del i en behandling är vanligt, liksom att följa upp effekten genom läkemedelsgenomgångar. För läkare och andra som arbetar med läkemedel finns många rön att hålla sig ajour med. Målet är rätt läkemedel, i rätt dos till rätt patient. För att ge stöd till professionen och öka patientsäkerhet har olika kunskapsstöd om läkemedel utvecklats. Eftersom läkemedel och läkemedelsrelaterade problem kostar stora summor är även kostnadsperspektivet en faktor. I Sverige finns idag flera evidensbaserade kunskapsstöd i världsklass. De underhålls av experter med vetenskaplig kompetens, de distribueras nationellt till både hälso- och sjukvård via Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel) och till apotek via EES (Elektroniskt expertstöd).I denna föreläsning ges en orientering av vad som finns idag och vilka utmaningar som finns för att få full nytta.