Sessions

Att ordinera läkemedel som del i en behandling är vanligt, liksom att följa upp effekten genom läkemedelsgenomgångar. För läkare och andra som arbetar med läkemedel finns många rön att hålla sig ajour med. Målet är rätt läkemedel, i rätt dos till rätt patient. För att ge stöd till professionen och öka patientsäkerhet har olika kunskapsstöd om läkemedel utvecklats. Eftersom läkemedel och läkemedelsrelaterade problem kostar stora summor är även kostnadsperspektivet en faktor. I Sverige finns idag flera evidensbaserade kunskapsstöd i världsklass. De underhålls av experter med vetenskaplig kompetens, de distribueras nationellt till både hälso- och sjukvård via Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel) och till apotek via EES (Elektroniskt expertstöd).I denna föreläsning ges en orientering av vad som finns idag och vilka utmaningar som finns för att få full nytta.  

Godkänd läkemedelsinformation saknas för 50 % av ordinationerna för barn inom slutenvården. ePed startades 2011 och har sedan dess utvecklats till ett nationellt systemstöd som gör svårtillgänglig läkemedelsinformation lättillgänglig för vårdgivare. Vi har nu tagit nästa steg – att integrera AI i det redaktionella arbetet för att underlätta informationsinhämtning, analys av data och effektivisera formateringen av barnläkemedelsinstruktioner. Vi har utvecklat metoder för att löpande validera AI-genererad information, där vår kliniska och redaktionella expertis är avgörande för att säkerställa hög kvalitet. Genom att integrera AI i utvecklingen av barnläkemedelsinstruktioner tar vi ett banbrytande steg mot att möta framtidens behov av snabb, kvalitetssäkrad information för vårdnära användare i hela Sverige.

Arbetet med läkemedel som är restanmälda är en utmaning i hälso- och sjukvården samt på apotek och skapar onödigt arbete och patientsäkerhetsrisker på grund av brist på information i förskrivningsögonblicket. I en intervjustudie har läkare beskrivit konsekvenserna när patienter inte kan hämta ut sina läkemedel och hur deras arbetsvardag påverkas av att läkemedel inte finns tillgängliga på apotek eller sjukhus.
För att bättre förstå behoven hos alla som arbetar med rester och brister har Inera genomfört workshops tillsammans med representanter från regioner, apotek, Läkemedelsverket, systemleverantörer och andra nyckelaktörer. Två viktiga slutsatser är att professionen vill ha tillgång till informationen i sina system och inte bara vill se information om restanmälda läkemedel utan också vilka alternativa läkemedel som finns att tillgå.
I detta föredrag kommer vi att presentera resultaten av studien och visa hur Inera tillsammans med andra aktörer arbetar för att skapa bättre möjligheter för vården genom att tillhandahålla information om restanmälda läkemedel via Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel). Vi kommer att beskriva hur en integration i vårdinformationssystem kan öka patientsäkerheten och minska onödigt arbete samt presentera exempel på hur integrationen kan se ut i praktiken.Välkommen att lyssna och lära mer om hur vi tillsammans kan underlätta arbetet med restanmälda läkemedel samt öka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården!

Just nu pågår implementationen av restanmälda läkemedel i TakeCare, med planerad leverans den 13/5. I denna föreläsning delar TakeCare sina erfarenheter och lärdomar av implementationsprocessen att inkludera information om restanmälda läkemedel från Sil samt beskriver hur arbetet bedrivits.

Läkemedelsverket tar emot anmälningar om försäljningsuppehåll, både temporära och permanenta, samt bedömer risken för läkemedelsbrist och arbetar för att främja läkemedelstillgängligheten på olika sätt. Under föreläsningen kommer Läkemedelsverket att presentera de senaste regeringsuppdragen som myndigheten jobbar med inom läkemedelstillgänglighet, samt hur informationen kring försäljningsuppehåll förbättrats de senaste åren.

Pågående utveckling av ett nationellt beslutsstöd som tar hänsyn till hur gener påverkar effekten av läkemedel med avsikt att minska risken för biverkningar och terapisvikt.

Läkemedelsverket driver med stöd av EU-kommissionen ett projekt (SOCIR - source-controlled information retrieval) med syfte att utveckla och utvärdera ett AI-drivet system för kunskapsförmedling till sjukvården, där kraften hos generativ AI kan nyttjas samtidigt som risken för oriktigheter kontrolleras. Projektet löper fram till 2027 och utvärderas i flera steg utifrån en historisk frågebank och genom studier av prestanda och användbarhet i klinisk miljö. 

Reflektioner och spaningar framåt: Hur kan vi förbättra beslutsstödet om läkemedel i framtiden?