Sessions

Det här är den tredje av tre föreläsningar om utvecklingsresan mot framtidens kvalitetsregister, och denna föreläsning fokuserar på den informatiska modelleringen. Dagens kvalitetsregister präglas ofta av manuell datainsamling och ett ostandardiserat sätt att lagra informationen. Detta begränsar den kliniska nyttan och möjligheterna till systematisk uppföljning, förbättringsarbete och forskning. I ett av arbetspaketen i det Vinnova-finansierade projektet ASHA utvecklas en ny generation kvalitetsregister som ska möta dessa utmaningar. Fokus ligger på automatiserad, strukturerad datainsamling direkt från vårdsystemen till en Clinical Data Repository (CDR) som registret sedan kan ställa frågor mot. Projektet fokuserar på ekokardiografi som pilotområde, med målet att integrera data från flera vårdgivare, inklusive information såsom remissinformation, diagnoskoder och EKG. I denna föreläsning visas kartläggningen av processer, system och information samt arbetet att utveckla nya openEHR-arketyper och för en så komplex undersökning som ekokardiografi. Resultat visas även på templates för fler ingående informationsmängder för registret.

Authors: Elin-Sofie Forsgärde, Marco Socci, Gabriele Morettini, Maria Gabriella Melchiorre, Elizabeth Hanson

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) innebär stora utmaningar i särskilda boenden. Studien undersökte förutsättningar för implementering och användning av digitala verktyg för individualiserad och frekvent uppföljning av BPSD. Genom kvalitativa intervjuer, forskningscirklar samt en pilotstudie med mixed method-design analyserades dagliga strukturerade observationer. Resultaten visar att daglig uppföljning är genomförbar och meningsfull, men att användning och engagemang främst påverkas av organisatoriska förutsättningar, tolkning av symptom, utbildning och ledningsstöd snarare än tekniska faktorer. Studien utgör en grund för vidare utveckling och framtida studier.

Den svenska välfärden står inför flera samtidiga schemapolitiska utmaningar: att möta en åldrande befolknings ökande vårdbehov, hantera en pressad ekonomi och samtidigt stärka medarbetarnöjdheten. Parallellt pågår flera förändringar som ytterligare påverkar hur arbetstid kan och bör organiseras – en intensiv debatt om allmän arbetstidsförkortning under ett valår, omställningen mot heltid som norm, samt efterverkningarna av de skärpta dygns- och veckoviloreglerna. Frågorna behandlas ofta var för sig, trots att de i praktiken är tätt sammanflätade i schemaläggningen.I denna föreläsning belyser Tilda Back, VD och AI-ingenjör på Konvoj, hur schemat blivit en strategisk nyckelfråga för framtidens vård och välfärd. Genom att simulera olika schemascenarier kan verksamheter gå från servettskissar till datadrivna beslutsunderlag. AI gör det möjligt att synliggöra och balansera bemanningspolitiska intressekonflikter, öka transparensen i schemafrågan och undanröja missförstånd som annars riskerar att låsa utvecklingen. Föreläsningen ger konkreta exempel på hur de typiska schemapolitiska avvägningarna ser ut och hur AI kan stödja beslutsfattare i att skapa mer hållbara, rättvisa och kostnadseffektiva scheman.

The EHDS regulation is now in force, with implementation milestones beginning in 2029. But moving from policy to working infrastructure is the real challenge. This session explores what it takes to build sovereign, AI-ready health data platforms for EHDS - from enabling cross-border care continuity and interoperable health records, to powering secure secondary use through trusted research environments and privacy-preserving analytics. With a focus on Nordic readiness and practical implementation pathways, this session is for healthcare leaders, CIOs, data architects, researchers, and solution providers preparing for Europe's health data transformation.Vitalis Key Partner - Amazon Web Services 

Panelsamtal EHDS vårdgivarperspektivet fortsättning

Region Jönköpings län har tagit ett omfattande och datadrivet helhetsperspektiv för att  förbättra tillgängligheten till akutsjukvård. Parallellt har systemet ökat det förebyggande arbetet inom primärvården och på särskilda boenden, vilket lett till färre besök på akutmottagningar av sköra och äldre patienter. Detta innefattar konsekvent ledarskap, robust handlingskraft baserad på statistisk analys, betydelsen av Gemba-walks samt hur drivdiagram och andra metoder hjälper dem att förstå problemen och därigenom utforma en förändringsteori och förbättringar som driver utvecklingen av akuta vårdflöden.Förståelsen för data accelererar lärandet för kliniker och ledare genom att använda PDSA-cykler i meso- och mikrosystem för att förbättra kvalitet och tillgänglighet.

Hur kan vi gå från lokala förbättringsinitiativ till lösningar som gör skillnad nationellt? Panelsamtalet utforskar vilka strukturer, arbetssätt och samverkansformer som krävs för att regionala projekt ska bli en del av en större rörelse. Tillsammans med Kjell Ivarsson (Nationell cancersamordnare, SKR), Björn Arvidsson (Forsknings- och innovationsdirektör, Region Uppsala) och Johannes Hörnberg (Digitaliseringsdirektör, Region Jämtland Härjedalen) diskuterar vi hur vi kan skapa gemensamma standarder, dela lärdomar och bygga en kultur som främjar innovation och spridning. Ett samtal om ledarskap, samverkan och hur vi frigör kraften i hela systemet för att möta framtidens utmaningar.

Det här är den andra av tre föreläsningar om utvecklingsresan mot framtidens kvalitetsregister och fokuserar på arkitektur och teknik. Dagens kvalitetsregister präglas ofta av manuell datainsamling och ett ostandardiserat sätt att lagra informationen. Detta begränsar den kliniska nyttan och möjligheterna till systematisk uppföljning, förbättringsarbete och forskning. I ett av arbetspaketen i det Vinnova-finansierade projektet ASHA utvecklas en ny generation kvalitetsregister som ska möta dessa utmaningar. Fokus ligger på automatiserad, strukturerad datainsamling direkt från vårdsystemen till en Clinical Data Repository (CDR) som registret sedan kan ställa frågor mot. Projektet fokuserar på ekokardiografi som pilotområde, med målet att integrera data från flera vårdgivare, inklusive information såsom remissinformation, diagnoskoder och EKG. Denna föreläsning beskriver vägen från att en ekokardiografiundersökning tas på den fysiologiska kliniken, till att mätvärdena landar i en Clinical Data Repository (CDR) där ekokardiografiregistret kan tillgängliggöra data för analys och forskning. Vi berättar om hur mappningen mellan modaliteter och system gjordes och hur vi tänkt kring den federerade lösningen.

Louise Hasselberg (Region Halland) och Ellen-Ann Josefsson (Region Värmland) delar erfarenheter från att som första kliniker breddinföra digital egenvård för astmapatienter. De berättar om vad som varit utmanande, vad som gått oväntat smidigt, vilka arbetssätt som fungerat – och ger råd till andra som vill komma i gång, samt hur regioner kan samarbeta framåt.

How can healthcare systems remain functional during crises, war and disruptions to infrastructure and supply chains without creating one model for ordinary times and another for emergencies? This seminar explores how person-centred care can serve as the foundation for a healthcare system that is resilient by design, with home dialysis as a concrete and compelling example.The seminar brings together perspectives from policy, healthcare, innovation and person-centred care to discuss how home-based care models can support a more resilient healthcare system for both everyday delivery and exceptional circumstances.

This lecture surveys the ongoing work of a research project focused on understanding trajectories of patients and their hard-to-heal wounds from two distinct cohorts. A focus will be placed on AI-assisted methods and tools for improving the future of wound treatments documentation.

Panelsamtal: Beslutsstöd för läkemedelsinformation i en AI-tid – samarbete eller konkurrens?"

Authors: Ruth Smoother, Karen Tuqiri, Lucinda Barlow

EHDS styr mycket av infrastrukturen som ska gälla inom hälso- och sjukvården i hela Europa närmaste åren. Tanken är att underlätta hantering av hälsodata inom olika delar av vården – interoperabilitet - såväl för själva utövandet men också för uppföljning och forskning. En del av EHDS (D8.3) avser hälsoappar vars kvalitet avses följa en specifikation avseende bland annat användbarhet och säkerhet. Efter en första konsultationsrunda tog EU fram en ny version, som skulle kunna utgöra basen för en standard för bedömning av hälsoappar. Detta visar att konsultationsprocessen kan vara konstruktiv. Sedan återstår frågan hur en färdig standard kommer att tillämpas inom vården.

Det här är den första av tre föreläsningar om utvecklingsresan mot framtidens kvalitetsregister, och denna del fokuserar på det kliniska behovet. Dagens kvalitetsregister präglas ofta av manuell datainsamling och ett ostandardiserat sätt att lagra informationen. Detta begränsar den kliniska nyttan och möjligheterna till systematisk uppföljning, förbättringsarbete och forskning.I det Vinnova-finansierade projektet ASHA utvecklas en ny generation kvalitetsregister som ska möta dessa utmaningar. Fokus ligger på automatiserad, strukturerad datainsamling direkt från vårdsystemen. Projektet fokuserar på ekokardiografi som pilotområde, med målet att integrera data från flera vårdgivare, inklusive information såsom spirometri, labbvärden och EKG.Den här föreläsningen belyser det kliniska behovet och den praktiska relevansen av ett mer patientcentrerat och datadrivet kvalitetsregister – där informationen är standardiserad, återanvändbar och tillgänglig.

EHDS ställer krav på ny infrastruktur för sekundäranvändning. Regionerna och staten måste arbeta tillsammans för att Sverige ska uppfylla kraven. Samtidigt behöver regionerna göra en hel del både eget och regiongemensamt förberedelsearbete. I detta pass visar pilotregioner hur de testar tekniska lösningar som fungerar både för regionens egen uppföljning och för att leverera data till en samordnande HDAB.

Välfärdsteknik ska skapa trygghet, självständighet och delaktighet för äldre – men gör den det i praktiken? En nationell studie med över 400 deltagare avslöjar en tydlig klyfta mellan teknikens löften och användarnas upplevelser. Ta del av insikter om vad som fungerar, vad som saknas och hur vi kan förbättra framtidens lösningar.