Programpunkter

Läkemedelsrelaterade skador och problem är en av de största utmaningarna för patientsäkerheten och orsakar betydande lidande för patienter samt stora kostnader för samhället. Kliniska beslutsstöd har länge lyfts fram som ett centralt verktyg för att stödja säkrare och mer evidensbaserad läkemedelsanvändning, genom att ge rätt information till rätt person i rätt tid. Samtidigt visar både forskning och klinisk erfarenhet att dagens beslutsstöd ofta inte används optimalt, bland annat på grund av låg träffsäkerhet (som kan ge alert fatigue), samt bristande design.I denna föreläsning ger vi en översikt av vad forskningen visar om hur väl dagens läkemedelsrelaterade beslutsstöd fungerar i praktiken. Vi belyser styrkor och begränsningar hos befintliga kunskapsbaserade system, och beskriver vilken potential och utmaningar som finns med användande av AI i beslutsstöd. I föreläsningen tar vi avstamp i våra pågående forskningprojekt som berör bland annat hur beslutsstöd kan integreras i en verksamhet, hur kliniskt relevanta dagens varningar är, samt hur de kan göras mer träffsäkra med AI.Avslutningsvis blickar vi framåt mot framtidens beslutsstöd för läkemedel. Vi diskuterar visioner kring design och användning, hur kunskapsbaserade metoder och AI kan samverka, vilken digital infrastruktur som krävs, samt hur beslutsstöd kan bli en integrerad och lärande del av hälso- och sjukvården. Föreläsningen adresserar även behovet av nationellt samarbete och tvärvetenskaplig samverkan, bättre uppföljning av effekter och ett klokt, ansvarsfullt användande av AI för att långsiktigt stärka läkemedelssäkerheten.

AI that reduces burnout and restores time for care
Medbric has demonstrated the value of letting AI take over administrative tasks in healthcare. Through extensive testing in hospitals and primary care in Norway, we are seeing clear results: less strain on clinicians, better workdays, and faster, better care for patients. And this is just the beginning.

Kognitiva nedsättningar kan uppkomma efter cancersjukdom och/eller cancerbehandling och kan påverka många livsområden för den som drabbas. I det här förbättringsprojektet har möjligheterna med digital kognitiv testning undersökts, med förhoppningen att i större utsträckning kunna uppmärksamma, undersöka och rikta interventioner mot kognitiva nedsättningar i cancerrehabilitering.

Föreläsningen syftar till att presentera resultatet av en intervjustudie med bl.a. äldre personer i åldern 65+ som genomförts inom ramen för forskningsprojektet “Sociala robotar i hemmiljö för äldre personers livskvalitet (RO-LIV)”. Intervjustudien var en del av en behovsanalys för att undersöka hurvida sociala robotar kan passa in i äldre personers dagliga liv och bidra till ökad livskvalité. I projektet framkommer att äldre personer ofta säger sig inte kunna något om teknik men vid intervjuer i hemmiljö framstår en mycket mer nyanserad bild där teknik ändå används flitigt och fyller en viktig roll i vardagen. I presentationen kommer det även att presenteras hur data från intervjustudien kommer användas i det fortsatta arbetet kring sociala roboter.

Dr. Artin Entezarjou (Göteborgs universitet) presenterar det senaste forskningsläget för AI i primärvården. Föreläsningen knyter samman två nya systematiska översikter av patient- och klinikperspektiv med resultat från Europas hittills största studie på generativ AI, omfattande 375 000 journalanteckningar.

Digital patient consultations make it easier to connect, but something important is often lost along the way—eye contact. When the camera is positioned above the screen, it appears as though we are looking away, even when we are paying close attention. Mirucam is designed to solve this by placing the camera where the gaze naturally falls. This makes consultations feel more natural and strengthens the connection between clinician and patient.

Hälso- och sjukvården står inför betydande utmaningar med att säkerställa tillgänglighet och vårdkapacitet i balans med invånarnas behov. För att möta detta erbjuder Socialstyrelsen ett verksamhetsnära och styrningsinriktat stöd som stärker regioners och vårdverksamheters arbete med planering, uppföljning och kapacitetsstyrning.I föreläsningen presenterar vi Socialstyrelsens nationella uppdrag att stärka samt följa upp tillgänglighet och vårdkapacitet på regional och nationell nivå, och hur myndigheten utvecklat nya stödformer för att möta hälso- och sjukvården på ett nära, behovsstyrt och organisatoriskt hållbart sätt tillsammans med regionerna.

The ASAP Stroke project explores how artificial intelligence (AI) can support early stroke assessment and triage in prehospital settings. The project follows two tracks: traditional AI using structured data such as registry data, vital signs, and clinical observations; and video-based analysis using machine learning (ML) to assess neurological features associated with stroke from patient videos recorded in ambulances. Synthetic video data are used to enable model development while preserving patient privacy, with initial studies demonstrating promising performance in assessing eye movement abnormalities and neglect. By integrating these data sources into an AI-based clinical decision support system (CDSS), ASAP Stroke aims to improve stroke identification, distinguish large vessel occlusions (LVO) and guide optimal care pathways. Overall, ASAP Stroke seeks to strengthen prehospital decision-making, bridge prehospital and in-hospital stroke assessment, reduce time-to-treatment and improve patient outcomes.

Sverige genomför just nu en historisk förändring av hur hälsodata ska delas och användas, vilket beskrivs i Hälsodata ska vara tillgänglig i hela vårdkedjan, Delrapport 4.2. Trots detta saknas strukturerad data om faktisk medicinering och följsamhet – en av de mest kritiska parametrarna för proaktiv och prediktiv vård. I denna föreläsning beskriver jag varför just läkemedelsområdet måste prioriteras i den nationella datainfrastrukturen och hur privata aktörer kan bidra med nödvändig, vardagsnära information som idag inte fångas i journalsystemen. Det är en förutsättning för att Sverige ska nå målet om en sammanhållen och datadriven vård.

Digital health services operate in highly regulated and emotionally sensitive contexts where trust, legitimacy and long-term acceptance are crucial for success. This panel discusses how selected Nordic health technology companies have used branding strategy – not as a marketing tool, but as a structural and organizational tool – to enable access to care, build trust and contribute to societal health impacts. Drawing on validated cases from mental health and women’s health, the session highlights how branding strategic choices can contribute to acceptance, behavior change and responsible growth.
The speakers’ collective perspective represents a combination of digital healthcare providers, actors within the Nordic health and innovation ecosystem, and independent moderation. Together, they contribute practical experience in implementing and scaling digital health services in the Nordic region, with a particular focus on trust building, accessibility, and societal health outcomes.

Läkemedelsautomater med videofunktion öppnar upp för många nya möjligheter, assisterat läkemedelsuttag, tillsynsbesök, men också helt andra insatser med helt nya funktioner.

Patienter och vårdpersonal verkar i ett komplext landskap med motstridiga krav, där regelverk och tekniska system ofta upplevs som hinder snarare än stöd. Pressen bidrar till minskad trivsel, ökad deltid och svårigheter att rekrytera. Seminariet belyser hur bristande interoperabilitet mellan profession, system och informationsflöden påverkar det dagliga arbetet negativt och hur dagens multisjuka patientgrupper kräver betydligt bättre informationsstöd. Med utgångspunkt i Vinnova-projektet Planned Data in Healthcare visas hur ett radikalt patientcentrerat arbetssätt kan skapa informationskontinuitet genom vårdresan och stärka både arbetsprocesser och patientupplevelse. Vi diskuterar även hur parallellt informationsstöd kan höja patientsäkerhet, minska kognitiv belastning och effektivisera mottagningsarbete, samt möjliggöra strukturerad samverkan över vårdgivargränser.Den teoretiska grunden bygger på semantisk annotering på transaktionsnivå, vilket möjliggör automatiserad och förutsägbar fleranvändning av data i enlighet med GDPR och kommande EHDS-principer. När information struktureras korrekt från början kan den skapa konkret nytta för patient, profession och vårdsystem.
-- För att delta i denna fördjupningssession så måste du göra en intresseanmälan genom att klicka på knappen "Boka" i inloggat läge. Syftet är att säkerställa att det blir en bra sammansatt grupp. Endast fysiskt deltagande på plats är möjligt. Huvudprincipen är dock att först anmäld får plats. --- Bokningsfunktionen öppnar 9/3 --

Automatiserat visualiseringsverktyg som visar ledtider inom de olika standardiserade vårdförloppen (SVF) där flaskhalsar lätt kan identifieras och ge förutsättning för åtgärd. Aggregering på regional nivå är etablerad och förutsättning för nationell nivå finns.

EHDS styr mycket av infrastrukturen som ska gälla inom hälso- och sjukvården i hela Europa närmaste åren. Tanken är att underlätta hantering av hälsodata inom olika delar av vården – interoperabilitet - såväl för själva utövandet men också för uppföljning och forskning. En del av EHDS (D8.3) avser hälsoappar vars kvalitet avses följa en specifikation avseende bland annat användbarhet och säkerhet. Efter en första konsultationsrunda tog EU fram en ny version, som skulle kunna utgöra basen för en standard för bedömning av hälsoappar. Detta visar att konsultationsprocessen kan vara konstruktiv. Sedan återstår frågan hur en färdig standard kommer att tillämpas inom vården.

Det här är den första av tre föreläsningar om utvecklingsresan mot framtidens kvalitetsregister, och denna del fokuserar på det kliniska behovet. Dagens kvalitetsregister präglas ofta av manuell datainsamling och ett ostandardiserat sätt att lagra informationen. Detta begränsar den kliniska nyttan och möjligheterna till systematisk uppföljning, förbättringsarbete och forskning.I det Vinnova-finansierade projektet ASHA utvecklas en ny generation kvalitetsregister som ska möta dessa utmaningar. Fokus ligger på automatiserad, strukturerad datainsamling direkt från vårdsystemen. Projektet fokuserar på ekokardiografi som pilotområde, med målet att integrera data från flera vårdgivare, inklusive information såsom spirometri, labbvärden och EKG.Den här föreläsningen belyser det kliniska behovet och den praktiska relevansen av ett mer patientcentrerat och datadrivet kvalitetsregister – där informationen är standardiserad, återanvändbar och tillgänglig.

EHDS ställer krav på ny infrastruktur för sekundäranvändning. Regionerna och staten måste arbeta tillsammans för att Sverige ska uppfylla kraven. Samtidigt behöver regionerna göra en hel del både eget och regiongemensamt förberedelsearbete. I detta pass visar pilotregioner hur de testar tekniska lösningar som fungerar både för regionens egen uppföljning och för att leverera data till en samordnande HDAB.

Välfärdsteknik ska skapa trygghet, självständighet och delaktighet för äldre – men gör den det i praktiken? En nationell studie med över 400 deltagare avslöjar en tydlig klyfta mellan teknikens löften och användarnas upplevelser. Ta del av insikter om vad som fungerar, vad som saknas och hur vi kan förbättra framtidens lösningar.

Fass har varit en pionjär inom läkemedelsinformation i 60 år. Under årens lopp har vi ständigt förnyat hur informationen presenteras, alltid med användarnas skiftande behov i fokus. Idag är Fass en dynamisk digital plattform som samlar hundratusentals användare med skilda förväntningar och krav. I vårt föredrag får du följa med bakom kulisserna: hur vi aktivt involverat användare i utvecklingen av nya fass.se, hur NMI-regelverket har format vår väg framåt och hur vi ser på framtidens läkemedelsinformation.Möjligheten att snabbt och enkelt nå rätt information är avgörande för att behandling ska lyckas – och de nya avancerade terapierna ställer helt nya krav på både patienter och vårdpersonal. Med dagens och morgondagens teknik öppnas dörren för att leverera läkemedelsinformation som är skräddarsydd, smart och tillgänglig – precis när och hur användarna behöver den.

Hur ser framtiden inom digital triage ut när tekniken utvecklas snabbare än någonsin? Väntar ni fortfarande på att LLMs ska lösa allt? Eller behöver ni göra andra val för att säkra kvalitet, patientsäkerhet och skalbarhet? Vi tror att framtidens triageteknik bygger på en kombination av modeller, som är bra på olika saker.

Region Jönköpings län har tagit ett omfattande och datadrivet helhetsperspektiv för att  förbättra tillgängligheten till akutsjukvård. Parallellt har systemet ökat det förebyggande arbetet inom primärvården och på särskilda boenden, vilket lett till färre besök på akutmottagningar av sköra och äldre patienter. Detta innefattar konsekvent ledarskap, robust handlingskraft baserad på statistisk analys, betydelsen av Gemba-walks samt hur drivdiagram och andra metoder hjälper dem att förstå problemen och därigenom utforma en förändringsteori och förbättringar som driver utvecklingen av akuta vårdflöden.Förståelsen för data accelererar lärandet för kliniker och ledare genom att använda PDSA-cykler i meso- och mikrosystem för att förbättra kvalitet och tillgänglighet.