Programpunkter

Socialstyrelsen deltar tillsammans med Region Norrbotten i ett EU-projekt som ingår i EU:s fjärde hälsoprogram (EU4Health). Projektet, CIRCE-JA är en så kallad joint-action där sex utvalda bästa praxis ska överföras och implementeras vid totalt 41 olika platser fördelat på 12 länder. Totalt ingår 14 medlemsländer i projektet som löper februari 2023 - november 2026. Syftet är att stärka hälso- och sjukvårdssystemen genom att förstärka primärvården och öka dess kapacitet att implementera innovativa vårdmodeller. I den svenska delen av projektet har bästa praxis från Galicien, Spanien i form av deras vårdmodell för distansmonitorering valts och överförts till Norrbotten. Piloter statade februari 2024 vid fyra hälsocentraler och har skalats upp till elva. Målet är implementering vid samtliga 24 hälsocentraler under 2026. Socialstyrelsen är projektägare och Region Norrbotten är samverkanspart. Vid denna session berättar vi mer om resan från pilot till hållbar uppskalning och resultat från följeforskningen.

Vi ansöker om att hålla ett seminarium som belyser hur nya arbetssätt, decentraliserad vård, biomarkörer och AI-baserade riskbedömningsmodeller kan möjliggöra mer precis och proaktiv cancervård. Genom att kombinera patientcentrerade lösningar, högkvalitativ primärdata, nationell samverkan och avancerad analys kan vi ta viktiga steg mot en framtida nollvision för cancer. Seminariet lyfter aktuella exempel – såsom projekt Comfort – och samlar ledande experter i ett framtidsspanande panelsamtal inför 2035.

Long waits for dermatology assessments risk delays in the diagnosis of high risk skin cancers, which have a significant impact on patients’ treatment and survival outcomes. This session shares five years of real-world experience using DERM, a Class III CE-marked AI as a medical device (AIaMD) approved to make autonomous triage decisions when assessing cases where there is a suspicion of skin cancer. With studies indicating that DERM matches dermatologist performance in ruling out malignant melanoma, the technology has supported NHS dermatology services to identify low-risk cases and release specialist capacity to focus on high-risk patients, with partners experiencing significant improvements in waiting times to access care. Attendees will learn how AI can support effective teledermatology deployments, optimise clinical workflows, and support waiting lists reduction initiatives, while practical insights and data from NHS deployments highlight where in skin cancer pathways AI can deliver the most value.

Detta föreläsningstillfälle presenterar ett nytt digitalt behandlingsprogram som utvecklas för placerade barn och unga inom HVB samt jour- och familjehem. Programmet består av tre faser: fas 1 stabilisering och motivation, fas 2 riktade digitala behandlingsprogram i kombination med behandlarkontakt, samt fas 3 vidmakthållande och övergångsstöd.Mot bakgrund av att placerade ungdomar i många fall får vänta på psykologiska insatser – eller saknar tillgång till tidiga stöd för stabilisering och motivation – är programmet utvecklat för att kunna initieras tidigt i samband med placering och därefter följa ungdomen genom hela placeringskedjan, från stabilisering till riktad behandling och vidare till stöd vid övergång eller hemgång.Föreläsningen belyser hur digitala komponenter kan användas för att möjliggöra tidigare psykologiska insatser, stärka behandlings mognad och bidra till mer strukturerad uppföljning inom socialtjänst. Modellen syftar till att omsätta evidensbaserade metoder i en vardagsanpassad digital lösning där ungdomarna befinner sig.

Hur kan AI hjälpa till att skapa kontroll i havet av ostrukturerad information?Region Halland visar resultatet av sin utveckling av AI-driven dokumentanalys och användningsfallet "Patientinformation kopplad till kallelser".

Erfaren praktiker som vill bidra till lärande genom insikter om varför digitalt föräldrastöd, trots stark evidens och samhällsnytta, ofta faller mellan stolarna i kommuner och regioner. Föreläsningen belyser hinder som upphandling, organisatoriska strukturer och brist på systematisk omvärldsanalys, och diskuterar konkreta möjligheter för att skapa verklig effekt.

Erfarenheter av flerårigt arbete med egenmonitorering har lett till behovet av flexibla och modulära system. Verksamheten har gått från fasta monitoreringsplaner för kroniska diagnoser till individanpassad, modulär monitorering där varje patient får upplägg utifrån sina specifika behov. Systemet bygger på fristående moduler som kan kombineras och justeras över tid, med möjlighet till automatiska varningar vid riskvärden. Flexibiliteten gör att vårdgivare och patient tillsammans kan anpassa omfattning, frekvens och varaktighet utan att kvaliteten försämras. Samma moduler och mätutrustning kan användas för olika hälsotillstånd, både proaktivt och reaktivt, vilket underlättar snabb uppföljning, läkemedelsinsättningar och samverkan mellan vårdnivåer.