Programpunkter

Hur kan digitalisering och datadriven utveckling förändra cancervården? Markus Lingman, överläkare och strateg på Region Halland, tar oss med på en inspirerande resa där avancerad dataanalys, AI och digitala verktyg inte bara effektiviserar vården – utan räddar liv. Föredraget belyser hur insikter från stora datamängder kan skapa mer träffsäkra diagnoser, individualiserade behandlingar och bättre resursanvändning. Med konkreta exempel från svensk sjukvård visar Markus hur vi kan gå från vision till verklighet och varför datadriven utveckling är nyckeln till framtidens hälso- och sjukvård.

Socialstyrelsen, SCB och IVO presenterar arbetet med att etablera Health Data Access Body (HDAB) i Sverige. Föreläsningen beskriver nuläge, föreslagen inriktning och centrala principer för hur flöden och processer för hur tillgång till hälsodata för sekundäranvändning kan utformas inom ramen för EHDS i Sverige.Föreläsningen har ett särskilt fokus på nyttan med EHDS sekundäranvändning och inkluderar en paneldiskussion med aktörer som representerar olika grupper av dataanvändare. 

Den 1 december 2025 markerade en riktig milstolpe: då skulle alla vård- och apoteksaktörer vara anslutna till Nationella läkemedelslistan (NLL). Den komplexa implementeringen har förutsatt ett tätt och välfungerande samarbete mellan myndigheter, systemleverantörer samt hälso- och sjukvården. Det har resulterat i utvecklade arbetssätt och samordnade, lösningsinriktade insatser som sammantaget stärker systemets funktion och robusthet.Nu tar vi gemensamt nästa kliv. Resan med NLL går vidare in i en ny fas där flera stora initiativ (t ex EHDS) påverkar, och både vårdinformationssystemen och NLL fortsätter att utvecklas. Tillsammans bygger vi vidare på det arbete som gjorts – och skapar ännu bättre förutsättningar för en robust nationell informationsinfrastruktur kring patientens läkemedelsbehandling. 

När patienter, besökare och personal inte hittar rätt uppstår mer än frustration – det leder till förlorad tid, avbrutna arbetsflöden och onödiga kostnader. I komplexa sjukhusmiljöer handlar det i grunden om brist på överblick och tillgång till rätt information i rätt ögonblick.I denna session visar vi hur digitala tvillingar, baserade på MazeMaps kartplattform, gör sjukhus fullt sökbara och navigerbara – både inomhus och utomhus. Genom att koppla resurser direkt till kartan kan personal enkelt boka rum, hitta lediga ytor och i realtid lokalisera kritisk utrustning – vilket minskar letande, minimerar stillestånd och ökar nyttjandegraden av befintliga tillgångar.Resultatet är konkreta effektvinster: sparad tid i vardagen, färre avbrott i vårdarbetet, bättre kapacitetsutnyttjande och en tydligt förbättrad patientupplevelse. Vi visar hur en digital tvilling inte bara löser “hitta rätt”, utan blir en strategisk plattform för effektivare och mer datadriven vård.Takeaway:
"Den största vinsten är inte bara att hitta rätt plats – utan att alltid hitta rätt resurs, i rätt tid.”

Cybersäkerhet är en förutsättning för förtroende, motståndskraft och långsiktig affärskontinuitet. Under detta föredrag ger Daniel på Omegapoint en inblick i vad som krävs för att lyckas i dagens digitala landskap.

I takt med att artificiell intelligens (AI) implementeras i vården uppstår frågor om hur tekniken förändrar vården och läkarnas arbete. I forskningsprojektet EFAAI (Effektivt och flexibelt arbetsliv i sjukvården med digitala verktyg och AI-stöd) vid Högskolan i Halmstad har vi undersökt hur arbetet för läkare i primärvården förändras när generativ AI används för automatisering av dokumentation.

Hur känns det att vara patient i ett vårdsystem som står inför stora förändringar? Sandra, patientrepresentant, delar sina personliga erfarenheter och reflektioner om vad som verkligen gör skillnad för den som drabbas av cancer. Föredraget lyfter vikten av att involvera patienter i utvecklingen av vården – inte som mottagare, utan som aktiva partners. Sandra visar hur delaktighet, kommunikation och förståelse kan skapa trygghet och kvalitet, och varför organisationens kraft att lyssna och agera är avgörande för en välfungerande cancervård. Ett starkt och mänskligt perspektiv som påminner oss om kärnan i all vård: patienten.

Användning av benämningar och kodverk är en grundförutsättning för effektivt, säkert och enhetligt informationsutbyte inom hälso- och sjukvården. Under covid-19-pandemin blev bristerna i enhetlig kodanvändning och terminologi särskilt påtaglig inom klinisk mikrobiologi. Behovet har också blivit tydligt när laboratorierna vill visa provsvar i exempelvis nationell patientöversikt (NPÖ), samt använda digitala provflöden över regiongränser.För att möta dessa utmaningar startade under våren 2024 en nationell arbetsgrupp (NAG) för kodverk inom klinisk mikrobiologi med representanter från laboratorierna inom alla sjukvårdsregioner. Arbetsgruppen är ett samarbete mellan nationellt programområde (NPO) medicinsk diagnostik och nationell samverkansgrupp (NSG) hälsodata. Inera deltar som processledare, och representanter från Folkhälsomyndigheten och Equalis ingår också som ledamöter.Gruppen har två huvudsakliga uppdrag. Det första är att ta fram nationella benämningar för analyskoder (NPU-koder) inom klinisk mikrobiologi, samt beskriva hur kodverken bör användas nationellt för beställningar och svar. Inom det första uppdraget så uppdateras också urval för provmaterial och mikroorganismer med Snomed CT koder och tillhörande rekommenderade benämningar till vården. Det andra är att ta en fram en rekommendation för visning av mikrobiologiska provsvar i nationella e-tjänster.Föreläsningen kommer att delge resultat från de fyra leveranserna som arbetsgruppen publicerat under 2025. Vikten av samarbete mellan olika organisationer kommer också belysas för att nå implementering av koder och harmoniserade benämningar på laboratorierna, i vården samt i nationella e-tjänster (NPÖ, 1177 journal och skickeprover).  Avslutningsvis kommer föreläsning delge planer för uppföljning av implementering av kodverken samt fortsatt förvaltning.

GoFishing – när digital innovation gör vården mer begriplig och tryggHur skapar vi lösningar som verkligen fungerar i vårdens vardag? På Sachsska barnakuten började svaret med att lyssna – på barn, föräldrar och medarbetare. Deras erfarenheter formade innovationsprojektet som ledde fram till ”GoFishing”, en lekfull Augmented Reality-lösning som hjälper familjer att hitta rätt på sjukhuset och samtidigt skapar lugn i en stressad situation. 

Mariestad delar sin resa om hur ett studiebesök i Arvika blev vändpunkten som väckte nyfikenhet och engagemang i hela organisationen. I dag har kommunen en unik modell i hemtjänsten där sensorbaserad teknik kombineras med en egen trygghetscentral som tar emot alla larm i första linjen. Resultaten är tydliga: Upp till 60 procent av trygghetslarmen släcks redan när de når larmbordet, brukarna känner sig tryggare än tidigare (visar mätning), antal larmtryckningar per brukare har minskat avsevärt med det nya upplägget. Som nästa steg kommer Mariestads kommun att testa en ny sensorbaserad larminställning i hemtjänsten (vilken får du veta på passet!) för att ytterligare stärka tryggheten för brukarna och personalen. Som nästa steg kommer Mariestads kommun att testa en ny sensorbaserad larminställning i hemtjänsten (vilken får du veta på passet!) för att ytterligare stärka tryggheten för brukarna och personalen. Robin och Sandra kommer också berätta hur sensorbaserad teknik gjort arbetspassen enklare på kommunens särskilda boenden, och vilka lärdomar som kommer att göra störst skillnad för din verksamhet.

The HIMSS Nordic Community invites you to participate in a discussion on how to improve the sector process and collaboration in the healthcare systems. All Nordic countries are in the process of reshaping the landscape of health care delivery. The demographic development forces the healthcare systems to rebalance the responsibilities between primary and secondary care, giving the primary care an increasing number of task and focusing on home hospitalisation. This mega trend means that the Nordic healthcare systems are facing a major change management process.The CCMM model is a systematic and structure tool to support for process and prioritisation and collaboration between all stakeholder in a patient’s journey across sectors and institutions in healthcare systems

Ta del av två kommuners spännande omställningsresa med hjälp av välfärdsteknik. Kommunerna berättar om de olika utvecklingssteg de tagit för att åstadkomma och följa upp nyttan med användningen av de digitala lösningarna.SKR Kompetenscenter välfärdsteknik har under flera år samarbetat med och stöttat ett stort antal kommuner att börja ställa om den kommunala vården och omsorgen genom att införa välfärdsteknik. På de här tre seminarierna kommer några av de kommunerna ge olika perspektiv på vad som krävs för att möta de demografiska utmaningarna och ställa om verksamheten. Det här är seminarium 2. 

AI Sweden shares insights on national AI developments relevant to healthcare, including infrastructure initiatives, cross-sector learning, and how broader AI trends can be applied in clinical settings.

Heterogena informationsmodeller och svårigheter att översätta kliniska data mellan olika standarder begränsar i dag möjligheterna till effektiv datadelning och sekundäranvändning. Vi presenterar ett digitalt processverktyg där dataelement definieras med sådan precision och semantisk stabilitet att samma underliggande databas kan exponeras via API:er för OMOP, FHIR och openEHR utan manuell efterhandsmappning. En utökad modell för dataannotering inkluderar processläge, full temporal upplösning och explicita statusvärden (t.ex. utfört, planerat, nekat, glömt), vilket gör det möjligt att skilja mellan intention, genomförande och avvikelser i vårdprocessen.Genom en neutral och högstrukturerad informationsmodell skapas en “Hälsodatas Rosetta Stone” som minskar komplexitet, ökar datakvalitet och möjliggör sömlöst stöd för både kliniskt beslutsstöd, forskning och interoperabel kommunikation från en enda gemensam datakälla.

Dagens cancervård kräver mer än ny teknik – den kräver ett starkt ledarskap och en organisation som kan omsätta visioner till verklighet. Martin Engström, hälso- och sjukvårdsdirektör, delar sina insikter om hur vi skapar förutsättningar för förändring genom kultur, samarbete och övervägda vägval. Föredraget belyser hur vi kan frigöra kraften i hela vårdsystemet för att möta komplexa utmaningar. Ett inspirerande pass om mod, riktning och att leda i en tid av snabb utveckling.

Journalsystemens integration med NLL.Hur journalsystemen integrerar med NLL och hur journalsystemets läkemedelslista förhåller sig till NLL - hur möts dessa två?

FAITHFUL är ett europeiskt samverkansprojekt som använder AI för att tolka EKG och tidigt identifiera tecken på hjärtsvikt i primärvården. Gustavsbergs Universitetsvårdcentral och AstraZeneca är två av 14 partners och med en total projektbudget på cirka 2 miljoner euro. Under 19 månader utvärderar projektet klinisk effektivitet, kostnadseffektivitet och användbarhet av AI-assisterad EKG-diagnostik. Målet är tidigare diagnos, snabbare behandling och förbättrad livskvalitet.

Hur kan lösningar utvecklade och använda inom global hälsa bidra till framtidens svenska vård? Denna programpunkt visar hur huvudmonterade videokameror, använda i låg- och medelinkomstländer för att förbättra utbildning och lärande inom kirurgi och brännskadevård nu tillämpas i svensk högspecialiserad vård – med fokus på nya arbetssätt, kompetensutveckling och effektiv vård.

I januari lanserade vi Karie Duo – en läkemedelsautomat utvecklad specifikt för Sverige, som kombinerar medicinhantering och uppföljning i samma plattform.Responsen har varit tydlig: 21 kommuner har redan valt lösningen och nationellt ramavtal via Adda är på plats. Våra lösningar för medicinhantering används redan av över 250 kommuner i Norge.Hur fungerar läkemedelsautomaten Karie Duo fungerar i praktiken och vad som gör att så många kommuner nu väljer en ny väg för läkemedelshantering.Du kommer att få ta del av:Hur enkelt byte av dosrulle göras på ca 15 sekunder Hur medicinhantering och uppföljning fungerar i samma lösningVåra erfarenheter av att införa läkemedelsautomater i Norska och Svenska kommuner

Ett lands digitala blackout är inte längre otänkbar och för att minska vår sårbarhet har vi tagit fram en rapport i syfte att analysera hur Sverige skulle kunna påverkas. Den nya rapporten visar på landets sårbarhet – baserad på data och expertutlåtanden.Den kartlägger Sveriges strukturella svagheter och vilka ekonomiska och samhälleliga konsekvenser som kan uppstå om den digitala infrastrukturen slås ut under flera dagar. Analysen bygger på infrastrukturdata, politiska ramvillkor, fallstudier och insikter från experter, operatörer och offentlig-privata initiativ. Utifrån det har vi tagit fram en keynote som varit mycket uppskattad av publik vid tidigare föreläsningar.