Programpunkter

Hälso- och välfärdssystemen i de nordiska länderna står inför omfattande omställningar där digitalisering och hälsa- och välfärdsteknnik (HVT) får en allt mer central roll. För att möjliggöra effektiva, personcentrerade och hållbara vård- och omsorgsprocesser krävs både ny kunskap och strukturer för att denna kunskap ska nå relevanta aktörer.Nordic Health and Welfare Technology Research Network är ett tvärvetenskapligt nordiskt forskningsnätverk som syftar till att konsolidera forskning, högre utbildning och erfarenheter inom HWT med ett tydligt användarperspektiv. Nätverket bygger på de nordiska ländernas likartade välfärdssystem och samlar forskare från flera discipliner och lärosäten i hela Norden. Närmare 100 aktiva forskare är medlemmar i nätverketEn central del av nätverkets arbete är den pågående utvecklingen av en gemensam nordisk plattform för kunskapsspridning, med målet att på ett strukturerat och effektivt sätt göra forskningsbaserad kunskap tillgänglig för relevanta målgrupper. Plattformen riktar sig särskilt till policy makers och beslutsfattare på olika nivåer, professionella inom vård och omsorg samt användare av hälsa- och välfärdsteknologi. Genom att tillgängliggöra forskningsresultat, policy briefs, rapporter och andra kunskapsunderlag vill nätverket stärka kunskapsbaserat beslutsfattande, stödja implementering av HWT och bidra till en jämlik och hållbar välfärdsutveckling i Norden.Föreläsningen presenterar nätverkets bakgrund, organisation och forskningsinriktning samt belyser hur samordnad nordisk forskning och en gemensam kunskapsplattform kan öka nyttiggörandet av HVT-forskning i policy, praktik och samhälle.

Region Dalarnas har implementerar en digital klimakteriemottagning med ingång via 1177 direkt. Tjänsten har fått stor uppskattning och gör livet lättare för en stor och ofta underprioriterad patientgrupp som länge haft svårt att få rätt hjälp. Klimakteriemottagningen syftar till en länstäckande förbättring av klimakterievården med målet är att skapa en likvärdig kontakt med vården oavsett var man bor eller vilken vårdcentral man tillhör, i linje med ”God och nära vård” och Socialstyrelsens riktlinjer för klimakterievård. Efter bara ett år visar tjänsten imponerande resultat, med höga patientbetyg och stor fortsatt efterfrågan.

Västra Götalandsregionen tillsammans med Region Stockholm bjuder in till en dialogbaserad session om regionernas arbete med hälsodata idag, kommande krav genom EHDS och vad som krävs för att regionerna ska kunna möta framtiden. Fokus ligger på erfarenheter, gemensamma utmaningar och öppna frågor – snarare än färdiga lösningar.HDS kommer att påverka alla regioner – organisatoriskt, tekniskt och strategiskt – men mycket av diskussionen sker fortfarande på övergripande nivå. I denna session vill Västra Götalandsregionen tillsammans med Region Stockholm bidra med det regionala perspektivet: hur ser arbetet faktiskt ut idag, vilka utmaningar möter vi redan nu och vilka frågor behöver regionerna gemensamt ta ställning till framåt?Sessionen är avsiktligt dialogbaserad och kombinerar korta erfarenhetsnedslag med aktiv publikmedverkan. Syftet är inte att presentera färdiga lösningar, utan att skapa gemensam förståelse, dela lärdomar och öppna upp för samtal mellan beslutsfattare, arkitekter, vårdgivare och systemförvaltare. Vi ser detta som ett viktigt forum för att diskutera regionernas beredskap inför EHDS och hur vi tillsammans kan ta oss från ambition till praktiskt genomförande.

Inledning till Digital cancervård i samverkan – från lokala initiativ till nationell nytta.

Efter upphandling av ett nytt bild- och funktionssystem står Region Stockholm och Gotland inför att införa det och behöver därför ett modernt och gemensamt kodverk.  De föråldrade KRÅ91-koderna förvaltas inte längre och har lett till lokala variationer och svårigheter att jämföra undersökningar mellan verksamheter. Informatiker vid Karolinska Universitetssjukhuset har därför tagit fram en harmoniserad lista över undersökningsnamn och ett nytt kodverk baserat på Snomed CT. Tillsammans med en internationell grupp utvecklas nya Snomed CT begrepp för att täcka alla relevanta radiologiska undersökningar. Det nya kodverket ska bana vägen för bättre kvalitet, ökad enhetlighet och bättre förutsättningar för samverkan inom regionen. Målet är att skapa ett hållbart kodverk som stärker regional samverkan och möjliggör uppföljning, med tydligare statistik och en mer konsekvent dokumentation av bild- och funktionsundersökningar.

De 14 kommunerna i Norrbottens län har stora demografiska och geografiska utmaningar. Tillsammans med SKR har de påbörjat en förändringsresa för att ställa om verksamheten genom att införa mer av välfärdsteknik i vården och omsorgen. På det här seminariet berättar några av kommunerna hur de gripit sig an det arbetet.SKR Kompetenscenter välfärdsteknik har under flera år samarbetat med och stöttat ett stort antal kommuner att börja ställa om den kommunala vården och omsorgen genom att införa välfärdsteknik. På de här tre seminarierna kommer några av de kommunerna ge olika perspektiv på vad som krävs för att möta de demografiska utmaningarna och ställa om verksamheten. Detta är seminarium 1.

När digital vård införs finns ofta en oro för om alla patienter klarar det. I denna programpunkt följer du en sjuksköterskas erfarenheter av en digital astmalösning som visade att de patienter man minst trodde på hade störst nytta. Med ett konkret exempel och en patients perspektiv visas hur digitalisering kan öka delaktighet, jämlikhet och utmana vårdens förutfattade meningar.

Ett flertal EU-projekt kopplat till införandet av EHDS har pågått under flera år. Flera svenska aktörer har bidragit med expertis i själva arbetet men även svarat på remisser. EU-projektet Joint Action TEHDAS2 har tagit fram flera riktlinjer och tekniska specifikationer som ska tjäna som underlag till de genomförandeakter för EHDS som ska tas fram och beslutas inom kort. Vi berättar om arbetet i TEHDAS2.  Vi reflekterar över erfarenheter från arbetet och återkopplingen från de svenska intressenter på de leveranserna som skett hittills. Resultaten från projekten behöver bearbetas i Sverige av olika aktörer och vissa delar kommer att arbetas vidare med i olika regeringsuppdrag. 

Vårdens komplexa it-miljöer gör sektorn extra utsatt för cyberangrepp. Föredraget visar hur samverkan genom delad lägesbild, informationsdelning och samordnad incidenthantering kan öka robusthet och skydd av känsliga uppgifter. Med europeiska exempel och konkreta nästa steg för svensk kontext. 

A leading Toronto hospital shares its approach to building organizational capacity for AI in healthcare, including strategy development, governance structures, and practical experiences from implementation – with reflections on the Canadian healthcare context and next steps for Swedish-Canadian collaboration.

Hur kan artificiell intelligens bidra till att unga vuxna får snabbare och mer träffsäkert stöd vid psykisk ohälsa? Inom forsknings- och samverkansprojektet PadAI, en del av CAISR Health, undersöker Högskolan i Halmstad, Region Halland och Capio Ramsay Santé hur AI kan användas för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa bland unga vuxna (18–30 år). I denna presentation presenterar vi nya resultat från 30 intervjuer med chefer och vårdpersonal som möter unga vuxna inom vården. Resultaten ger en unik inblick i hur AI kan användas för att förbättra vårdprocesser, öka tillgängligheten och frigöra tid för patientmöten – men också vilka hinder, risker och utmaningar som behöver hanteras för att tekniken ska göra verklig nytta.

Inledning till konferens spåret av moderatorerna. Läkemedelsinformation i förändring – från Nationell Läkemedelslista till AI-stöd

AI har snabbt etablerat sig som ett kunskapsstöd och diskussionspartner. Även om exaktheten fortfarande har en del att önska har den blivit tillräckligt bra för att vara användbar inom allt fler områden. Alla frågor har inte direkt nytta av att AI används, och i vissa fall kan det innebära en risk. Å andra sidan kan det bidra avsevärt i vissa delar, och om det används med omdöme leda till både högre kvalitet och snabbare processer.Som alltid är det inte främst verktyget i sig som ar avgörande, utan organisationens förmåga att dra nytta av ett nytt kraftfullt verktyg. Vi vet sedan tidigare att vården har problem att ta till sig nya metoder och arbetssätt. Mottagligheten för innovation är ibland låg, och spridning av dessa tar tid.

Hur kan nya lösningar implementeras snabbare och mer resurseffektivt i svensk hälso- och sjukvård? Swecare och industrins aktörer delar med sig av konkreta internationella exempel på hur andra länder räknar på nytta, hälsoekonomi och ersättning för innovationer tidigt i processen, med fokus på hur digitala lösningar och system kan ersättas.Vilka ersättningsmodeller skapar incitament för kvalitet och utfall.Hur fungerar värdebaserad ersättning? Kan vi lära av USA, Singapore eller andra marknader.Vad skulle underlätta implementeringen av innovationer i Sverige?Sessionen ska ge inspiration, nya perspektiv och konkreta insikter för beslutsfattare som vill gå från vilja till verklig implementering och från innovation till verklig nytta i vården.

Införandet av nya digitala verktyg och processer i vården försvåras idag av komplexa tekniska krav, bristande interoperabilitet och omfattande regulatoriska regelverk, exempelvis MDR och EU:s AI-förordning (AI Act). Detta slår mot såväl företag som akademiskt driven forskning, utveckling och innovation (FoUI) då det leder till ökande kostnader, legala utmaningar samt längre och mer komplicerade utvecklingsprocesser.För AI-baserad utveckling är tillgång till data en nyckelfaktor för utveckling och forskning – utan användbara data bromsas arbetet tills sådan finns att tillgå. Många gånger upptäcks problem med system eller verktyg sent i införandeprocesser, men är av sådan art att de enkelt hade kunnat undanröjas långt tidigare om lämpliga test- och simuleringsmiljöer använts. Slutligen kräver EU:s AI-förordning nu att medlemsstater etablerar testmiljöer, så kallade Sandlådor, för säker testning av högrisk-AI innan klinisk användning.På Chalmers utvecklar forskargruppen Care@Distance en virtuell testmiljö, Virtuality, där verklighetstrogna scenarier kan simuleras i en kontrollerad miljö, en Sandlåda, med stöd av ”äkta” och syntetiska data. Detta möjliggör snabbare, säkrare och mer kostnadseffektiv utveckling, testning och utvärdering av framtidens vårdinnovationer.Presentationen består av två delar. I del 1 ges en teoretisk bakgrund till syntetiska data och virtuella simuleringar. I del 2 demonstreras Virtuality samt hur miljön kan användas för simulering av två artskilda vårdprocesser; trafikolyckor och fallolyckor.
-- För att delta i denna fördjupningssession så måste du göra en intresseanmälan genom att klicka på knappen "Boka" i inloggat läge. Syftet är att säkerställa att det blir en bra sammansatt grupp. Endast fysiskt deltagande på plats är möjligt. Huvudprincipen är dock att först anmäld får plats. --- Bokningsfunktionen öppnar 9/3 --

Vad innebär den uppdaterade nationella cancerstrategin, "Ökad överlevnad och bättre livskvalitet – nationell cancerstrategi 2.0", för svensk hälso- och sjukvård? Kjell Ivarsson ger sina perspektiv på strategins viktigaste förändringar och hur den ska möta dagens och morgondagens utmaningar. Föredraget belyser hur strategin stärker jämlik vård, främjar innovation och samverkan, och skapar förutsättningar för en mer patientcentrerad cancervård. Ett inspirerande pass om riktning, prioriteringar och hur vi tillsammans kan omsätta strategin i praktiken.

Gemensamma digitala läkemedelslistor har potential att öka patientsäkerheten och effektiviteten i vården. Samtidigt har endast ett fåtal länder infört sådana lösningar, och både utformning, implementering och användning varierar mellan länder. Erfarenheter visar att de största utmaningarna ofta rör integration i vårdflöden, arbetsprocesser och ansvarsfördelning snarare än teknik.Presentationens syfte är att ge ett internationellt perspektiv på Sveriges arbete med den nationella läkemedelslistan. Utvecklingen i de nordiska länderna med liknande lösningar presenteras, tillsammans med fynd från en översiktsartikel av vetenskapliga studier från hela världen. Fokus ligger på kunskapsläget och identifierade utmaningar.