”Jag tror inte att jag kan någonting, men jag kanske kan lite i alla fall.” Detta citat illustrerar ett vanligt uttryck som används av många äldre personer idag. I forskningsprojektet ”Sociala robotar i hemmiljö för äldre personers livskvalitet (RO-LIV)” har intervjuer genomförts med 20 personer i åldern 65+ om deras vardag och teknikanvändning. Vidare intervjuades även vårdpersonal samt
anhöriga till äldre personer för att få en fördjupad förståelse utifrån flera perspektiv. Intervjustudien var en del av en behovsanalys för att undersöka om, och i så fall hur sociala robotar kan passa in i äldre personers dagliga liv och bidra till ökad livskvalité. Intervjuerna med de äldre personerna genomfördes i personernas egen hemmiljö vilket visade sig vara ett framgångsrikt tillvägagångssätt för att verkligen förstå hur deras vardag ser ut samt vilka behov de har. Detta har redan påpekats av Kononova m. fl. (2019), som lyfter fram att metoder som förlitar sig på självrapporteringar ofta missar nyanser i äldre personers teknikanvändning eftersom de ofta själva inte är medvetna om hur mycket teknik som faktiskt är integrerad i deras vardag. I projektet framkommer att äldre personer ofta säger sig inte kunna något om teknik, eller att de inte är teknikintresserade, men när man pratar med dem i sin hemmiljö så framstår en mycket mer nyanserad bild där teknik ändå används flitigt och fyller en viktig roll i vardagen. Den här felaktiga och generaliserade uppfattningen om sig själv verkar förstärkas av en ganska negativ och stereotypisk bild av äldre personers teknikanvändning i medier och även i många vetenskapliga sammanhang (Birkland, 2024; Mariano m. fl., 2022). Den stereotypiska bilden verkar också, utifrån intervjusvaren, vara ganska utbredd bland vårdpersonalen. Om sociala robotar och annan välfärdsteknik framgångsrikt ska integreras i äldre personers vardagsliv, måste vi ”slå hål” på myter om äldre personers teknikanvändning. I resultatet av vår studie ser vi att även de med lågt teknikintresse och/eller självuttalat låg teknikvana har en vilja och förmåga att lära sig använda digitala tjänster för att t.ex. betala räkningar samt produkter som mobilappar och annan teknisk utrustning som de behöver använda i vardagen. Resultatet visar att de använder och kan ofta mer än vad de själva tror sig om att kunna. Det är dock viktigt att tekniken introduceras tidigt och på rätt sätt, att den är anpassad efter målgruppen och faktiskt uppfyller de behov äldre personer har av teknik för att de ska känna välbefinnande, tilltro och trygghet i att använda tekniken. I presentationen kommer det att presenteras hur data från intervjustudien kommer användas i det fortsatta arbetet kring sociala robotar.

Birkland, J. L. (2024). How older adult information and communication technology users are impacted by aging stereotypes: A multigenerational perspective. New Media & Society, 26(7), 3967–3988. https://doi.org/10.1177/14614448221108959

Kononova, A., Joshi, P., & Cotten, S. (2019). Contrary to myth, older adults multitask with media and technologies, but studying their multitasking behaviors can be challenging. Innovation in Aging, 3(4), igz029. https://doi.org/10.1093/geroni/igz029

Mariano, J., Marques, S., Ramos, M. R., Gerardo, F., da Cunha, C. L., Girenko, A., Alexandersson, J., Stree, B., Lamanna, M., Lorenzatto, M., Mikkelsen, L. P., Bundgård-Jørgensen, U., Rêgo, S., & de Vries, H. (2022). Too old for technology? Stereotype threat and technology use by older adults. Behaviour & Information Technology, 41(7), 1503–1514.
https://doi.org/10.1080/0144929X.2021.1882577