AI-baserade lösningar för automatiserad anamnes och triage har potential att bidra till att hantera det ökande inflödet av patienter i primärvården. Trots betydande teknisk utveckling och höga ambitioner kring primärvårdens digitalisering är den praktiska integreringen av dessa system i klinisk vardag fortfarande begränsad. Denna presentation bygger på fyra empiriska studier, baserade på intervjuer med patienter, vårdprofessionella och chefer med erfarenhet av AI-baserad triage i svensk primärvård samt en översikt av internationell forskning, och analyserar vilka utmaningar som präglar omställningen mot mer automatiserad hantering av inflödet av patienter i primärvården.

Resultaten visar att hindren i första hand är sociotekniska snarare än tekniska. Tillit till AI-baserad triage är villkorad och formas i samspelet mellan systemens funktionalitet, professionell klinisk bedömning och organisatoriska strukturer för ansvar och patientsäkerhet. Vårdens professioner använder AI-baserat triage selektivt och förhåller sig kritiskt till dess kliniska relevans, medan patienter efterfrågar tydlighet, dialog och mänsklig överblick. Samtidigt beskriver vårdens ledare betydande organisatoriska utmaningar kopplade till verksamhetens och patienternas digitala kompetens, systemintegration och avsaknad av långsiktiga implementeringsstrategier.

Presentationens huvudsakliga bidrag är att visa att det finns risk att digitala lösningar för automatiserad triage i allmänhet, och AI-baserat triage i synnerhet, blir parallella administrativa system snarare än integrerade välfungerande verktyg för hantering av patientflöde, om inte perspektiv från vårdens professioner, ledare och teknikutvecklare samordnas. Slutsatsen är att framgångsrik implementering av automatiserad triage i primärvården kräver en medveten socioteknisk omställning, där tillit, klinisk legitimitet och organisatorisk förankring ges minst lika stor vikt som teknisk prestanda.