ROP-screening är för komplex för att hanteras säkert med manuella arbetssätt.
Detta var utgångspunkten när verksamheten för över fem år sedan påbörjade sitt innovationsarbete. För tidigt födda barn följs ofta över lång tid, ibland kan besöken vara på  olika sjukhus och i olika regioner. Varje screening bygger på korrekt historik, exakta åldersberäkningar och rätt timing av nästa åtgärd. När denna information tidigare följde barnet på papper eller i fragmenterade system ökade risken för både fel och förseningar.

Förr var besluten beroende av papper, minne och manuella beräkningar.
Idag används ett kliniskt beslutsstöd som automatiskt sammanställer undersökningsresultat, beräknar ROP-score och stödjer beslut om nästa kontroll eller behandling. All information finns samlad i realtid och förs vidare direkt till journal och kvalitetsregister utan dubbelarbete.

För vårdpersonalen innebär detta ett avgörande skifte. Läkare och sjuksköterskor får stöd inte bara i själva diagnosen, utan i hela kedjan: från screening och bedömning till prioritering och planering av nästa steg. “Vi behöver inte längre fundera på om vi har missat något eller om nästa kontroll ligger rätt i tid – systemet hjälper oss att fatta rätt beslut direkt,” beskriver en ögonläkare.

För vårdnadshavare handlar förändringen om trygghet – på riktigt.
Att ha ett extremt för tidigt fött barn innebär ofta månader av ovisshet, resor mellan sjukhus och oro inför varje undersökning. Genom ett mer träffsäkert och prioriterat screeningsprogram minskar antalet onödiga besök, samtidigt som barn med högre risk fångas upp tidigare. “Att veta att någon hela tiden följer vårt barns utveckling och att nästa steg redan är planerat gör enorm skillnad. När vi inte hör något, vet vi att allt är under kontroll,” beskriver en vårdnadshavare.

Resultaten är mätbara – och de berättar en tydlig historia.
Med framtida införande av en individuell riskprediktion (beslutsstöd) utvecklad av Aldina Pivodic, PhD, visar nyttokalkyler att cirka 17,4 % av screeningarna hade kunnat undvikas utan att tumma på patientsäkerheten. Hundratals timmar per år har frigjorts för läkare, sjuksköterskor och administrativ personal genom minskad manuell dokumentation och automatiserad överföring till kvalitetsregistret, SWEDROP. Sammantaget motsvarar detta en trolig nettonytta på cirka 1,4 miljoner kronor över sex år, 

Men siffrorna är inte ett slutmål – de är ett kvitto på ett nytt arbetssätt. Från och med 2026 finns tydliga mål om att ytterligare förstärka effekterna genom fortsatt utveckling av beslutsstödet, bättre samverkan mellan kliniker och ökad regional skalning. Varje förbättring mäts, följs upp och används för att styra nästa steg i innovationen.

Imorgon handlar det inte bara om kliniska beslutsstöd – utan om samverkan utan gränser.
Det kliniska beslutsstödet är grunden. Nästa steg är ännu tätare samarbete mellan verksamheter, regioner och vårdnadshavare, där information, kommunikation och planering sker sömlöst runt barnet. Innovationsresan som började med att ersätta papper och penna fortsätter nu mot en sammanhållen, datadriven och trygg vårdprocess.

Sammanfattningsvis visar erfarenheterna från ROP-verksamheten hur ett långsiktigt innovationsarbete, drivet som en del av den kliniska vardagen, kan rädda barnets syn, stärka tryggheten och därmed förtroendet hos vårdnadshavare och samtidigt skapa mätbar hälsoekonomisk nytta. Detta är inte slutet – det är början på nästa fas.