Väntetiderna för neuropsykiatriska utredningar växer i Sverige, på många håll i landet kan det handla om flera år innan en utredning kan startas. Samtidigt ökar efterfrågan på behandling kraftigt när psykiatrin ordnar sina utredningsflöden eller får politiska satsningar på köpta utredningar. Antalet patienter med ADHD-diagnoser ökar med ca 20% per år i vårt upptagningsområde.

För att möta en utmanande situation med ständigt ökande efterfrågan på vård och behandling har den allmänpsykiatriska mottagningen i Alingsås på Södra Älvsborgs sjukhus ställt om arbetssättet för uppföljning av patienter med ADHD.

Allt började med en kartläggning av vilken vård som erbjuds alla patienter, vilken som behövs för många och vilken som behövs för få och mer svåra tillstånd. Det blev uppenbart att vi behöver effektivisera den vård som alla får utan att tumma på kvaliteten för att kunna ha resurser kvar till sällanbehandlingarna som blir viktiga för de med stora och svårbehandlade tillstånd. Den insats som krävde mest var läkemedelsbehandlingarna och den uppföljning som krävs för att kunna behandla med ADHD-läkemedel.

Tidigare hade vi endast fysiska besök som krävde mottagningsbesök på 45–60 minuter per patient för specialistläkare och sjuksköterskor. Det var en ohållbar belastning med tanke på den ökande patientvolymen och andra patientgrupper som behöver vårdens resurser.

Genom att införa egenmonitorering där patienten själv genom utskick av lånad kalibrerad säker mätutrustning kan genomföra större delen av besöket hemma innan har tidsåtgången för uppföljning halverats. Vi får fortfarande tillgång till samma information och mätvärden och patienten får fortfarande en medicinsk bedömning vid varje besök men genom att skattningsskalor för effekt och biverkningar samt kartläggning av alkohol och drogvanor och mätningar av blodtryck, puls och vikt görs innan i hemmet kan tiden för besöket halveras. Tillgängligheten ökat utan att vårdkvaliteten försämrats, tvärtom har vi nu fler mätningar och därmed en tillförlitligare data att grunda våra beslut på.

Mottagningen har kunnat öka antalet besök från 1400 till över 2000 per år samtidigt som den totala besökstiden minskat med över 200 timmar/år från 1040h till 780h.

En digital påminnelse inför besöket och det faktum att det är enklare för patienten att genomföra ett digitalt besök under studie eller arbetsdag har gjort att färre besök blir inställda vilket lett till mer effektivt nyttjande av både patienters och vårdpersonalens tid.

• Hur kan vi organisera vården så att personer med neuropsykiatriska behov får snabb, säker och jämlik tillgång till uppföljning och stöd, utan att kvalitet och patientsäkerhet äventyras?
• Hur kan vi med ny teknik och nya arbetssätt möta den växande efterfrågan på vård för ADHD och andra NPF-diagnoser?
• Vilka lärdomar finns från implementation av nya lösningar och nytt arbetssätt för egenmonitorering?

Modellen för egenmonitorering och digital uppföljning inom vuxenpsykiatrin vid Vuxenpsykiatrimottagning Alingsås på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) har varit framgångsrik och lett till ökad kapacitet och underlättat för patienterna. Den har även möjliggjort att vi kunnat frigöra resurser för att kunna erbjuda alla ADHD-patienter läkemedelsbehandling. Metoden överförs nu till andra yrkeskategorier och då många patienter i diagnosgruppen har en kvarstående funktionsnedsättning efter inställd läkemedelsbehandling erbjuds nu alla patienter på prov ett kortare digitalt funktionsbedömningssamtal hos arbetsterapeut sju månader efter inställd läkemedelsbehandling för att snabbt kunna bedöma och erbjuda arbetsterapeutiska insatser till de som behöver.

Föreläsningen delar erfarenheter kring implementation av digitala vårdlösningar med potential att öka kapaciteten och upprätthålla vårdkvaliteten, som ett möjligt svar på det akuta behovet i svensk vård.

I föreläsningen delas erfarenheter, lärdomar och strategiska frågor i syfte att informera och inspirera verksamheter som står inför liknande utmaningar.