Vård och omsorg behöver de närmaste decennierna mycket ny arbetskraft för att klara sitt uppdrag. Behovet av arbetskraft inom vård och omsorg i Sverige kommer att öka kraftigt de närmaste decennierna. Fler blir äldre och färre är i arbetsför ålder. Äldreomsorgen kommer att behöva anställa upp mot hundratusen nya undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor – inklusive nya yrken i och med teknikutvecklingen. Välfärdsteknik minskar tunga lyft och repetitiva uppgifter arbetsmoment. Robotar kan sköta dokumentation, planering och logistik. Ändå måste den mänskliga kontakten inom vård och omsorg skötas av människor. Det gäller också relationerna till anhöriga och volontärer, som kommer behövas i framtiden men som komplement till professionell personal. Arbetskraftsbehovet innebär att det behövs fler utbildningsplatser men också personer som vill gå dessa vård- och omsorgsutbildningar. Rekryteringen måste breddas och såväl utbildningar som arbetsmiljö måste bli mer inkluderande. 

Denna föreläsning bygger på forskning om hur arbetsmiljön kan bli mer inkluderande. Mångfald har diskuterats mycket i förhållande till etnicitet men invandringen minskar och nya grupper måste beaktas på arbetsmarknaden. Att skapa en arbetsmiljö som fungerar för personer med funktionsnedsättningar innebär att flera stannar och arbetar längre upp i åldern. Nyckelfaktorer för att både locka nya medarbetare och behålla de som redan jobbar är:  

• minskad stress och lägre tidspress 
• mer flexibla scheman så man kan kombinera arbete och familj
• mer personalinflytande över arbetssätt och schemaläggning
• teamwork där alla kompetenser tas tillvara och där chefer och kollegor stöttar varandra.

Föreläsningar tar även upp universell utformning, som är en princip för anpassning till hela den mänskliga mångfalden. Detta ska prägla hela samhället enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Att utforma miljöer, produkter och tjänster så att de fungerar för så många som möjligt, oavsett funktionsförmåga, ålder eller kultur – kan göra arbetsmiljön mer attraktiv. Anpassade lokaler med exempelvis höj- och sänkbara arbetsstationer, bredare dörrar och ergonomiska lyftsystem minskar skador och ökar tillfredställelsen. Genomtänkt planering av rum och utrustning gör att personalen slipper onödiga förflyttningar och stress. Digitala system som är intuitiva och tillgängliga minskar frustration och fel. När arbetsmiljön från början anpassas för olika behov blir arbetet enklare och mindre tidskrävande. Det blir också lättare att rekrytera till en arbetsplats som är ergonomisk, inkluderande och tekniskt välutrustad. 

Personer med olika funktionsnedsättningar är en outnyttjad resurs på denna arbetsmarknad. Många har erfarenheter och insikter som är viktiga för att utveckla vård och omsorg, liksom möjlighet till förståelse, igenkänning och kommunikation. Hinder kan vara rent fysiska: att man exempelvis inte kommer in på toaletten med rullstol, eller digitala: att journalsystemet inte är kompatibla med hjälpmedel som skärmläsare eller förstoringssystem. Det ökande antalet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ställer också krav på arbetsmiljön – tydlighet för orientering och struktur men också lugn och skönhet i möblering och färgsättning. 

Andra hinder på arbetsmarknaden utgörs av attityder eller rekryteringssystem som missgynnas personer med funktionsnedsättning. I framtiden har vi inte råd med diskriminering av personer med funktionsnedsättningar eller negativa attityder och ”ableism”. För att undvika diskriminering bör rekryteringsprocesser vara tillgängliga. Idag kan de bygga på program och gränssnitt som inte fungerar med exempelvis skärmläsare eller förstoring. Lokaler för intervjuer måste vara tillgängliga och välkomnande. Det är kompetens, färdigheter och erfarenhet intervjun ska handla om, inte funktionsnedsättning – vilket är en diskrimineringsgrund. I diskrimineringslagen ingår förutom förbud mot att diskriminering krav på förebyggande åtgärder mot diskriminering. Arbetsgivaren ska erbjuda anpassningar som hjälpmedel och flexibla arbetstider för den som behöver. Lönebidrag, arbetsbiträde kan vara andra stödformer liksom praktik som ingång och kompetensutveckling som karriärväg. 

Föreläsningen tar även upp några dilemman som finns. Personalomsättning, organisationsförändringar och ökande distansarbete innebär utmaningar men också möjligheter.