Programpunkter

Digital health and telemedicine in combination with machine learning can support and predict various medical conditions and problems. An overview and current practice will be reviewed.

Seminariet tar ett brett grepp på IT-ronder genom att dels presentera Region Västmanland som länge arbetat med konceptet, dels resultat från en forskningsstudie som belyst IT-ronder ur ett kvalitativt perspektiv. Fokus i seminariet kommer att ligga på framgångsfaktorer och utmaningar.

En panel som problematiserar kring de olika perspektiv som är aktuella i frågan om internationella vaccinpass/vaccinationsbevis. Det handlar om etiska frågor, om teknik och om global politik.

Hundratusentals med hörselnedsättning kan idag inte ha direktkontakt med vården eller samhällstjänster som 112 och 1177. Tillgänglig telefoni ändrar detta utan ändringar hos motparten, i arbetssätt eller telefonisystem. 

Gunilla kommer att berätta om den ettåriga förstudie som Läkemedelsverket genomfört i syfte att undersöka hur de praktiska och legala förutsättningarna ser ut för att genomföra virtuella, kliniska läkemedelsprövningar i Sverige. Projektet finansieras av Vinnova och pågick från mars 2020 till februari 2021. Målsättningen var att få igång prövningar för att förstå vad som krävs, och på sikt permanent kunna erbjuda virtuella kliniska prövningar i Sverige. Ett exempel på virtuell klinisk prövning är att patienten deltar i webbaserade läkarbesök och elektroniska samtycken. Patientdata rapporteras in direkt från patienten och prövningsläkemedel skickas sedan hem.

I will introduce open notes in the USA, and the new federal laws on sharing patient access that come into effect in April 2021. Taking a deep dive into mental health notes, I will ask: Is it ethical to share mental health notes? After reviewing the practice dilemmas in the context of mental health care, I will describe existing (and very recent) patient and clinician survey research from the USA. Throughout the presentation, I will identify a wide range of knowledge gaps that now require further empirical research.

Användningen av alla tjänster och kanaler inom 1177 Vårdguiden har ökat explosionsartat under pandemin. Belastningen på 1177 på telefon har tidvis varit enorm, då flera hundra tusen personer försökt komma fram till sjukvårdsrådgivningen varje dag. Många miljoner människor har varje månad besökt 1177.se för att få aktuell information, hitta rätt vårdkontakter, logga in för att beställa covid-19 test och få sitt provsvar, läsa sin journal, boka tid och kommunicera digitalt. Användningen har utvecklats på olika sätt i olika målgrupper och allmänhetens inställning till tjänsterna har utvecklats. Föreläsningen innehåller en illustration av 1177 Vårdguiden under den händelserika perioden och en analys av användarnas beteenden och uppfattningar, som kan bidra till lärdomar som grund för fortsatt utveckling av konceptet 1177 Vårdguiden.

Coronapandemin har fungerat både som gas och som broms på e-hälsoområdet.Stora förändringar var möjliga på kort tid – dock framför allt ökad användning av befintlig teknik, till exempel distansbesök. 

Block 3 på VGR-dagen under VITALIS handlar om kompetenslyft inom digitalisering. Programledaren Lars Lindsköld leder dagen och samtalar med Boel Mörck och Johnie Berntsson.

För att underlätta utveckling och användning av specifikationer inom e‑hälsoområdet föreslår E-hälsomyndigheten mer nationell samordning. E-hälsomyndigheten presenterar hur långt arbetet med att inrätta en funktion för förvaltning har kommit samt hur samordningen av nationella gemensamma specifikationer kan organiseras.  Arbetet är en del i regeringsuppdraget: Tillgängliggöra och förvalta gemensamma nationella specifikationer, NGS.

Myocardial infarction, stroke, sudden death
is frequently asymptomatic and thus underdetected. In this we use AI to look
for signals pointing to different causes of death. Existing screening methods
require prolonged monitoring and are limited by cost and insufficient yield. In
a research project at Region Halland using AI to identifying these patients shows
promising results.

Hur kan det bli så fel? När patienten har ett annorlunda kommunikationsbehov testas alla rutiner. Att vara döv är att vara mycket utsatt i vården. Särskilt under pandemier där anhöriga inte får vara med och behovet av teckenspråkstolk ständigt ifrågasätts.

Artificiell intelligens, AI, ses av många som ett viktigt verktyg för att möta framtidens behov av vård och omsorg. Samtidigt finns flera utmaningar med en sådan utveckling, kanske främst rörande etik och juridik. Såväl möjligheter som utmaningar beskrivs i fokusrapporten Artificiell intelligens och e-hälsa som presenteras här.

EU-kommissionen har uttalat en tydlig målsättning att etablera the European Health Data Space, en EU-gemensam ”data-sjö” som ska utgöra en kritisk massa av kvalitetssäkrad och informationssäkrad hälsodata för s.k. sekundäranvändning av data, såsom forskning, innovation och policymaking (framtagande av regelverk och lagstiftning).

I föreläsningen får du lära mer om innovationsprojektet IT-TÅget, med destinationen ”Jämlik och bra fotkoll vid diabetes”. IT-Tåget är en läranderesa mot digital fotundersökning med patienter och vårdpersonal on board i Västragötalandsregionen. Resan startade för ett decennium sen med framtagning av digitala tjänster, D-Foot och MyFoot. IT-tjänsterna ger stöd vid strukturerad fotundersökning samt genererar individuella behandlingsrekommendationer och egenvårdsråd. I projektet anpassas tjänsterna för användning inom primärvården.

What are the effects of patients suffering from mental illness getting access to and reading their psychiatry notes? Focus on how healthcare professionals and patients experience open notes in psychiatric care (focusing on Severe Mental Illness) in Sweden.

Trygg och säker kommunikation-24/7/365I dag ställs höga krav på säker kommunikation och robusta system för överföring av information inom samhällsviktig verksamhet. Det ska fungera dygnet runt alla årets dagar. För att uppfylla de högt ställda kraven använder samhällsskyddsförvaltning Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Rakel som sitt kommunikationsverktyg i sin driftcentral. Förbundet har ansvar för att koordinera säkerheten i kommunerna Falköping, Götene, Skara och Tidaholm. De bidrar med stöd utmed hela hotskalan, från vardag till samhällsstörning, kris och krig. Istället för att begränsa Rakelanvändningen till enbart utalarmering inom räddningstjänstens verksamhet meranvänds Rakel inom kommunernas alla verksamheter. Förbundet kommunicerar med allt från enskilda medarbetare ute på fältet som hemtjänsten och ensamarbetare i olika förvaltningar till krisledning och andra myndigheter. Upplägget skapar stor samhällsnytta för kommunens invånare.  Urban Rönnqvist från MSB Rakel och ledningssystem och Christian Carlsson från Samhällsskydd Mellersta Skaraborg samtalar om hur man lagt upp och utför sitt uppdrag och vilka nyttor och effekter det ger. Samtalet kommer även att belysa utvecklingen av nästa generations Rakel som bland ska erbjuda mobila datatjänster för att kunna dela dokument och större mängder data, bilder och video.

Computational language assessments are based on freely generated (text) responses that are analyzed with artificial intelligence (AI). Research demonstrates that the method may complement (and even replace) currently used methods in identifying mental health issues such as depression and anxiety. This is achieved by using a new innovation developed by researchers at Lund University. The word responses that patients give are analysed with natural language processing and machine learning to measure, differentiate and describe mental health. Data shows that our Computational language assessments can: measure mental health with high validity as it correlates well with traditional rating scales of psychiatric disorders, differentiate better between similar disorders than current state-of-the-art procedures, and empirically describe disorders in word clouds better than traditional measures. These features are essential in clinical practices.

Vad är inkluderande design och digital tillgänglighet och hur kan du använda det i din organisation?

Att ha med kognitiv status är en avgörande pusselbit för rehabilitering vid flera av dagens vanligast förekommande sjukskrivningsorsaker, t.ex. stressrelaterad ohälsa, psykisk ohälsa och smärta. Vilken nytta har kliniker av patienters kognitiva status i rehabiliteringsprocessen? Under föreläsningen lyfts hur förståelse för kognitiv status är av vikt i rehabilitering och exempel ges på hur kliniker inom olika verksamheter använder testverktyg, både digitala och manuella, för att kunna få mer av en helhetsbild av patientens mående och funktion genom hänsyn till kognitiv status. Reflektioner, lärdomar och rekommendationer framåt presenteras.