Programpunkter

Svenska forskarnätverket för digital vård bjuder in till en session om hur digitala vårdtjänster utvecklats under den senaste tiden. Artin Entezarjou, legitimerad läkare och doktorand vid Centrum för primärvårdsforskning,(Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Lunds universitet) berättar här om en publicerad studie kring Digital anamnes: primärvårdpersonalens upplevelse.Föredraget är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård's session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!"Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

Kan den digital tekniken tillsammans med nära samarbete över organisationsgränserna bidra till en sömlös vård? Med den frågan i fokus berättar vi om våra erfarenheter av att införa digital teknik i hälsocentralernas arbetssätt. 9

Hur vet jag att min hälsoapp är säker och hur kan jag som konsument veta vilka hälsoappar det går att lita på och att de är utvecklade utifrån standardiserade krav?För användare av hälsoppar kan det vara svårt att veta vilken app man bör välja, om appen är tillförlitlig och säker att använda för det man vill.Använder man medicinska appar ska man välja de appar som är CE-märkta då dessa har genomgått tester, riskanalyser och är godkända.Denna presentation berättar om den internationella specifikation SIS- CEN ISO/IEC 82304-2Health Software — Part 2: Health and wellness apps — Quality and reliability som kommer att publiceras under 2021. Man går in på innehåll och användningsområden

samtal med Pia Näsvall, hälso och sjukvårdsdirektör i Region Norrbotten

Denna föreläsningar handlar om ett samverkansprojekt för utveckling av en tjänst för digital (re)habilitering. Sedan föreläsningen under Vitalis 2020 har mycket spännande hänt. Tjänsten har genomgått en omfattande testning och står i startgroparna för lansering. I föreläsningen går vi igenom hur projektet kom till, hur det genomförts och vilka lärdomar vi tagit med oss på vägen.

Det kan verka snårigt att fatta både stora och små beslut om inköp och implementering av hälso- och välfärdsteknik hos olika grupper, med många inblandade viljor, aktörer, utvecklare, rekommendationer, riktlinjer och regler. Här behövs konkreta, evidensbaserade metoder för att bedöma effektivitet, nytta, och ersättningsvärde, samt underlätta för framgångsrik implementering. Dessa kan ge trygghet i processen och minska oenighet, misstag, och förlorat värde. I detta seminarium berättar vi om hur man på ett systematiskt sätt kan använda evidensbaserade underlag för att fatta bästa möjliga beslut som ger värde för inblandade aktörer inklusive slutanvändaren, samt bygga effektiva processer och policyer med hållbarhet.Det är viktigt att ha en tvärvetenskaplig ansats tidigt i processen för att säkerställa optimal användning av teknik. Många företag som utvecklar digitala lösningar har svårt att komma in eller stanna kvar i marknaden just för att de inte kan påvisa med relevant evidens på hur deras teknik kan ge nytta från olika perspektiv. Vi kommer att visa med konkreta exempel hur samarbetsforskning med teknikutvecklare kan säkerställa evidensen som krävs för att påvisa värdet och nytta.Forskargruppen PREVIVE (Policy, Reimbursement, Evidence, Implementation, Value and Effectiveness in Health and Welfare Technology interventions) vid Mälardalens högskola, tillsammans med externa samarbetspartners, använder verkliga exempel och verktyg för att leda er genom stegen till att kunna fatta bästa möjliga beslut.

Genom god samverkan skapades på rekordtid ett självhjälpsprogram för oro kring Covid-19. Programmet är nu tillgängligt för invånare i stora delar av Sverige. Det här är ett exempel som visar att det går att göra mycket på kort tid om man samarbetar.Stöd och behandlingsplattformen är en nationell tjänst som har potential att driva digitaliseringen i vården. Stärkt samarbete är nödvändigt för att få en snabbare utveckling. 

Vintern 2020/2021 genomförde Socialstyrelsen en intervjustudie med regioner och privata vårdföretag om behöv av stöd kring bemötande vid digifysiska vårdkontakter. Olika professioner intervjuades för att få en bred bild av behoven av stöd och verktyg. Här presenteras resultatet av den studien.

Föredraget Digitala besök i primärvården i ett arbetsmiljöperspektiv – läkares erfarenheter är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård’s session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!"Föredraget bygger på vår intervjustudie med läkare som har varit, eller är verksamma inom digitala mottagningsverksamhet i Sverige. Majoriteten av deltagarna är distriktsläkare eller ST-läkare inom allmänmedicin. Intervjuerna fokuserar på arbetsmiljörelaterade aspekter av verksamheten mot bakgrund av att forskning visat att allmänläkare mår allt sämre på arbetet och sjukfrånvaron i psykiatriska diagnoser ökar. Resultaten av studien visar på att digitalt verksamma läkare upplever stor grad av kontroll över sin arbetssituation och att en positiv bild förmedlas beträffande att kunna kombinera digitala och fysiska patientmöten.
Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

Dynamic Code-konceptet erbjuder självprovtagning av patienten hemifrån. Testet skickas sedan för laboratorieanalys och patienten får ett digitalt testsvar med diagnos, behandling och möjlighet till e-recept inom mindre än 48 timmar.Dynamic Code har även en sömlös plattformsintegration med partners - läkaren kan enkelt välja att en patient ska ha ett provtagnings-kit. Dynamic Code skickar det specifika testet till patienten och sedan får läkaren patientens testsvar i journalsystemet.Vi ser fram emot att berätta mer om hur vi revolutionerar vården med säkra diagnoser.

Kan automatisk triagering smidigt och effektivt säkerställa att rätt patient får rätt vaccin eller test på rätt plats och i rätt tid i samband med covid-19 massdiagnostik och vid massvaccinering?I Region Gävleborg har implementeringen av automatiserad triagering för access till covid-19 PCR-test och antikroppstest varit mycket framgångsrik och därtill möjliggjort fördjupade insikter om vårdbehov och sökmönster. 90% av medborgarna i regionen väljer automatisk triagering framför telefonsamtal. Ta del av insikterna efter mer än ett halvårs data på triageringen.

Region Skåne har anlitat patienter som jobbar tillsammans med vårdpersonal i utformningen av framtidens arbetsprocesser i SDV, där vårddokumentationen är en viktig del.

The long-haul effect of the pandemic has created unprecedented healthcare challenges. On one hand, COVID-19 patients are still battling with post-recovery symptoms and many can experience long-lasting respiratory or cardiovascular issues. On the other hand, the fastly aging population continues to put pressure on the already congested healthcare system to accommodate chronic disease management. Under this context, remote health monitoring has important roles to play in assisting both patients and providers.

Hur långt har kommunerna kommit när det gäller att digitalisera arbetet inom socialtjänsten?Hur har covid -19 påverkat utvecklingen, använder man mer digitala lösningar för att minska riskerna för smittspridning, eller har utvecklingen avstannat?Har 168 miljoner kronor i stimulansbidrag för digitalisering bidragit till utvecklingen, och i så fall hur?Dessa frågor, och några till, kommer att behandlas i seminariet som Socialstyrelsen håller under Vitalis.Socialstyrelsen har gjort en studie i kommunerna och har färska uppgifter att redovisa.

Region Stockholm har inriktningen att vården ska vara digifysisk. För att uppmuntra och stödja vårdgivarna med att utveckla ett digifysiskt arbetssätt har regionen tagit fram webbplatsen Jobba digifysiskt. Den lanserades i februari i år och innehåller inspirerande goda exempel från vården, beskrivningar av arbetssätt och metoder för förändringsledning.

På uppdrag av regeringen genomför E-hälsomyndigheten en årlig genomlysning av vilka egna insatser som bidrar till regeringens fyra Samverkansprogram, framförallt programmet för Life science och hälsa. Hälsodata är en allt viktigare resurs inom detta område och såväl i Sverige som internationellt pågår eller planeras åtgärder för att skapa bättre förutsättningar att effektivt och säkert dela hälsodata för forskning och innovation.

Mobile has now become the most important channel for internet access worldwide as mobile internet users account for 91 percent of total internet users. As consumer adoption of mobile technology has skyrocketed, so has the expectation of delivery of healthcare through this approach. The solutions are built around real-time data streams and supported by automated clinical decision–support tools, enabling care and enhancing our understanding of the physiological variability. In hospitals, the use of mobile technology has revealed patient safety improvements through better access to information, improved efficiency of work, reduced variance in care, and improved experience. These should also be the main drivers of the application design. A user-centric design ensures the ability to deliver the users what matters them most, and results in users realising the benefits almost immediately. mHealth is starting to be a ‘must have’ rather than a ‘nice to have’, also in terms of driving patient safety.

Why Strategic Ecosystems Accelerate U.S. Entry by 2 yearsA fire side chat/panel discussion