Programpunkter

På uppdrag av regeringen har E-hälsomyndigheten vidareutvecklat ett indikatorbaserat ramverk för uppföljning av Vision e‑hälsa 2025 och använt det som grund för uppföljning av Vision e‑hälsa 2025. Här presenteras resultatet för år 2020.

Trygg och säker kommunikation-24/7/365I dag ställs höga krav på säker kommunikation och robusta system för överföring av information inom samhällsviktig verksamhet. Det ska fungera dygnet runt alla årets dagar. För att uppfylla de högt ställda kraven använder samhällsskyddsförvaltning Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Rakel som sitt kommunikationsverktyg i sin driftcentral. Förbundet har ansvar för att koordinera säkerheten i kommunerna Falköping, Götene, Skara och Tidaholm. De bidrar med stöd utmed hela hotskalan, från vardag till samhällsstörning, kris och krig. Istället för att begränsa Rakelanvändningen till enbart utalarmering inom räddningstjänstens verksamhet meranvänds Rakel inom kommunernas alla verksamheter. Förbundet kommunicerar med allt från enskilda medarbetare ute på fältet som hemtjänsten och ensamarbetare i olika förvaltningar till krisledning och andra myndigheter. Upplägget skapar stor samhällsnytta för kommunens invånare.  Urban Rönnqvist från MSB Rakel och ledningssystem och Christian Carlsson från Samhällsskydd Mellersta Skaraborg samtalar om hur man lagt upp och utför sitt uppdrag och vilka nyttor och effekter det ger. Samtalet kommer även att belysa utvecklingen av nästa generations Rakel som bland ska erbjuda mobila datatjänster för att kunna dela dokument och större mängder data, bilder och video.

At Cleveland Clinic and other major US hospitals, dedicated off-site central monitoring units (CMU) provide 24/7 secondary cardiac telemetry monitoring for non-critically ill patients. Results from the Cleveland Clinic CMU's first 13 months of use were published by JAMA showing that by utilizing the CMU concept, the resuscitation rate of cardiac
arrest increased to 93% from the previous hospital benchmark of 24%. The improvements provide new standards in high quality, cost effective patient monitoring that are unprecedented in the world of telemetry.

Nationellt stöd efterfrågas ofta som hjälp när verksamheter utvecklar nya digitala tjänster och arbetssätt. Det finns hjälp att få men det är ofta svårt att hitta fram till olika nationella aktörers stöd. E‑hälsomyndigheten berättar i denna föreläsning om kartläggningen av nationella stöd från flera organisationer och myndigheter och var man kan finna samtliga stöd på en och samma plats.

Hur WiFi och mobilkommunikation lösningar ska anpassas för att leverera bra uppkoppling för vård i hemmet. Dagens vårda hemma lösningar är ofta trådlösa och förlitar sig bland annat på befintlig WiFi- och mobilinfrastruktur. Denna presentation ger överblick i typiska problem och fallgropar med befintliga trådlösa lösningar samt hur dessa kan åtgärdas. Presentationen är baserad på de senaste resultaten från ett RISE-lett forskningsprojekt.
 

Medan digitalisering har förbättrat effektiviteten och säkerheten i slutenvård, har den också resulterat i arbetsmiljöproblem, inte minst för sjuksköterskor. Föreläsningen har fokus på sjuksköterskor och tar upp vilka aspekter i fortsatt digitalisering är viktiga att uppmärksamma  för att försäkra att den digitala utvecklingen också bidrar till en god arbetsmiljö.

Föreläsningen kommer att beskriva det pågående forskningsprojektet för att följa effekter av Nationella läkemedelslistan med fokus på användarnas perspektiv. Vi kommer också att presentera preliminära resultat från den ”föremätning” som genomförts. Genom intervjuer och enkäter med bland annat läkare, sjuksköterskor, farmaceuter, patienter och närstående kan vi beskriva nuläget gällande läkemedelshantering såsom förtroende och problem med dagens informationskällor, upplevelser av samverkan, ansvar och rutiner gällande läkemedel, och patientens integritet. Från den genomförda undersökningen har vi också fångat vilka förväntningar som finns på Nationella läkemedelslistan samt upplevda hinder eller problem för införandet.

Phystec utvecklar ett digitalt hjälpmedel, ’Träningstavlan’, som förbättrar rehabilitering av patienter som genomgått kirurgi eller medicinskt ingrepp. Träningstavlan, som bygger på visualisering och tydligt mål av den ordinerade träningen, gör patienten delaktig i sin egen vård. Därmed bidrar den till ökad rörlighet, snabbare återhämtning och kortare vårdtid.

Att människor inte tar sina mediciner som förskrivaren hade tänkt är ett mycket större problem än vad man kan tro – med påverkan både för samhälle, individ och miljö. Under pandemin blev detta ännu mer uppenbart. Wictoria Glans ger i detta korta och inspirerande föredrag ett konkret exempel hur Apoteket möter detta mångfacetterade problem genom att samtidigt öka tillgängligheten och stärka människors självbestämmande.

Det har länge diskuterats om att implementera lösningar för distans-monitorering inom hjärtsvikt. I detta seminarium har vi samlat två regioner som kommer att diskutera vilken ”mode of action” som de aktuella lösningar har, organisatoriska erfarenheter av implementering samt vilka resultat man lyckas uppnå gällande vad som är viktigt för patient samt ekonomiska besparingar.  

För att kunna möta behoven för människor med kronisk sjukdom, behöver vi inom vården förändra våra arbetssätt. I nära samarbete mellan patienter och vårdgivare har vi utvecklat och implementerat flera olika tjänster i appen Alltid öppet för att möta olika behov.

Digitalisering av samfunnet skjer raskt og ny teknologi utfordrer fag, roller og måten å gi helsehjelp og tjenester på. Innlegget belyser hva klinikere trenger av kompetanse (inklusive nye kompetansemål i profesjonsutdanningen for medisin), samarbeid med andre fagdisipliner,  og hvordan utdanning og arbeidslivet må legge til rette for ny læring gjennom hele yrkeskarriæren.Innlegget bygger på endringer som skjer i den norske grunnutdanningen av leger, sykepleiere, psykologer og andre helseprofesjoner med nye læringsmål (læringsutbytter) i digital kompetanse, teknologiforståelse, innovasjon og entreprenørskap. En annen kilde til inspirasjon er dr. Eric Topol bok "Deep Medicine- How artificial intelligence can make health care human again" (2018) som viser mulighetene for å ta tilbake tid til den kliniske interaksjon mellom helsepersonell og pasient ved bruk av teknologi. Men, teknologien vil også forandre fagets innhold og dagens kliniske arbeidsprosesser kan bli radikalt endret. 

EU-kommissionen har uttalat en tydlig målsättning att etablera the European Health Data Space, en EU-gemensam ”data-sjö” som ska utgöra en kritisk massa av kvalitetssäkrad och informationssäkrad hälsodata för s.k. sekundäranvändning av data, såsom forskning, innovation och policymaking (framtagande av regelverk och lagstiftning).

Sveriges Regioner har i pandemitider tvingats till att snabba på sin digitalisering. Dels genom utökad digital interaktion med medborgarna, dels genom utökad hantering av behörigheter och åtkomst för extra vårdpersonal. Detta ovanpå den sen tidigare planerade digitaliseringen. För bibehållen patientsäkerhet och integritet är det av yttersta vikt att kunna lita på den digitala identiteten. Vad behöver man för att lyckas skapa tillit till den digitala identiteten?

Både rådande pandemi och överenskommelsen om skydd för personuppgifter mellan EU och USA (Privacy Shield 2020) har haft en enorm påverkan på vår arbetsvardag. Vi har förflyttat våra fysiska möten till plattformar online och det ställer helt nya krav på digitalisering inom vården. Hur kan våra invånare i våra kommuner och regioner samt patienter och brukare inom våra olika vårdenheter fortsätta känna trygghet och tillit i förflyttningen till digitala vårdmöten. På vilket sätt kan vi säkerställa att vi fortsätter att hålla samma höga kvalitét på vårt arbete utan den fysiska närvaron? Hur video som verktyg kan användas för att underlätta arbetet under pandemin kommer Anders Brunnström att ta upp i sitt seminarium om 'Hur säkert är ditt digitala vårdmöte?'. 

Kan man med individanpassad fysisk aktivitet bidra till en förbättrad sekundärprevention inom Primärvården?Det är välkänt att rätt dos av fysisk aktivitet är hälsosamt. Likaså är det att fysisk aktivitet är viktigt ur ett hälsoperspektiv för individer med kroniska sjukdomar. Hur gör man då i praktiken för att kunna individanpassa och erbjuda rätt dos av fysisk aktivitet för individer med kroniska sjukdomar, som i sin tur har en varierande funktionsförmåga, ev. smärta/besvär och skiftande dagsform? I vår föreläsning kommer vi att prata om vad som är viktigt ur ett användarperspektiv, vård-perspektiv och samhällsperspektiv för att tillhandahålla lättillgänglig individanpassad fysisk aktivitet med fokus på förbättrad sekundärprevention inom primärvården.