Programpunkter

Varför ska man kategorisera hjälpmedel?Utbudet på marknaden av produkter inom hjälpmedel och välfärdsteknik är stor men hur hittar man och hur får information om olika produkter?I Hjälpmedelstjänsten finns ett stort utbud av produkter samlat på en plats, vilka är kategoriserade enligt standarden ISO 9999.

Flykten till framtiden - Att arbeta som läkare hos en digital vårdgivare
Föredraget är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård's session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!"
Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se
http://digitalcareresearch.se

Digitalisering av sjukvården kräver så mycket mer än videobesök. En av de stora utmaningarna inom diabetesvården idag är att hantera alla kontinuerliga hälsodata som genereras och det finns en oerhört stor potential till förbättring genom just digitalisering och automatisering av hur dessa data hanteras. För personer som lever med diabetes förändras blodsockernivåerna ständigt och personen själv måste aktivt mäta sitt blodsocker flera gånger per dag för att ta ställning till hur man ska sköta sin insulinbehandling. Tack var kontinuerliga sockermätare (CGM/FGM) kan sockernivåerna monitoreras dygnet runt vilket är ett stort stöd för den enskilda personen men det ställer också stora krav på att kunna hantera alla dessa data. Samtidigt innebär det en stor utmaning för hälso- och sjukvården eftersom kontinuerliga mätare generar närmare 50 000 nya datapunkter inför varje besök som idag till stor del hanteras manuellt. För att förbättra diabetesvården krävs nya digitala verktyg som kan automatisera tolkningen av alla data. Vi arbetar inom ramen för flera forskningsprojekt med att både skapa nya maskininlärningsalgoritmer för analys av diabetesdata och för att implementera det i hälso- och sjukvården.  

Samverkan inom Välfärdssverige är ett område som utvecklas mycket snabbt idag. Sverige har varit mycket framgångsrik med att säkerställa interoperabilitet inom hälso- och sjukvård i samband med T-boksarkitekturens realisering under 2000-talets första decennier.Utöver interoperabilitetsarkitektur och digital infrastruktur har också tjänstekontrakt för samverkan tagits fram. Allt detta har fram till idag möjliggjort vårdens digitalisering och idag har vi medborgartjänster via 1177, sammanhållen journalföring för vårdgivare, elektroniska recept, remisser, m.m. Något som de flesta idag ser som en naturlig del av vardagen.
Arkitekturen behöver framgent inte enbart hantera hälso- och sjukvårdsområdet utan behöver ta utgångspunkt i regioner och kommuners behov av informationsutbyte inom fler verksamhetsområden och inte minst med myndigheter. Men den behöver också stödja det allt större eko-system med alla de aktörer som finns inom hälso- och sjukvården och som behöver ett enklare och flexiblare informationsutbyte.
I denna föreläsning presenteras hur vi på Inera jobbar med nästa generations samverkansarkitektur och vilken nytta den kan göra för din organisation..

På uppdrag av regeringen har E-hälsomyndigheten genomfört en internationell kartläggning av digitala stöd och tillämpningar som används i såväl det löpande smittskyddsarbetet som insatser vid större utbrott av smittsamma sjukdomar i ett urval länder inom främst Europeiska unionen. Uppdraget har genomförts i nära samråd med Folkhälsomyndigheten som samtidigt har genomfört ett närliggande regeringsuppdrag med fokus på processer och arbetsmoment i det nationella smittskyddsarbetet.

I syfte att effektivisera det inkommande patientflödet har Närhälsan Online under hösten 2020 och våren 2021 drivit ett utvecklingsprojekt där man testat ett AI-baserat verktyg för triage och anamnes. I denna föreläsning berättar Gudrun Greim, allmänläkare och verksamhetsansvarig på Närhälsan Online, om syfte och mål med utvecklingsprojektet, hur genomförandet gått till, samt vilka lärdomar de dragit längs vägen. Hon redovisar även för utfallet och de möjligheter hon ser framåt. Föreläsningen avslutas med en kort intervju. 

OpenEHR är ett välfungerande internationellt nätverk för samverkan kring kliniska modeller, med stor aktivitet bl.a. i Norge. Även i Sverige finns flera engagerade deltagare och aktiv utveckling. SFMI (Svensk förening för Medicinsk Informatik) ska som neutral aktör oberoende av leverantörer och vårdgivare nu under minst 2 år vara värd för en svensk nod i detta nätverk, och vi hoppas kunna skapa en kritisk massa av kunnande och utveckling för framtida förvaltning av OpenEHR.

Key findings from data guided intensive home rehabilitation among adult outpatients in Keski-Satakunta area, Finland.Patient sourced objective data acts a important role for activating, motivating and supporting intensive rehabilitation at homes. Method is well accepted among patients, +80% from the target group are willing to own and act their rehabilitation process. Increased efficiency for te process can be even 50% where individual variation per patients varies.
For care personnel constant knowledge where and how the rehabilitation process is developing based on patient sourced data has given opportunity to design individual rehabilitation processes. No need to mention the value for remote monitoring based rehabilitation process during pandemic where physical home rehabilitation visits are limited.

Paneldiskussion och frågestund som avslutar och knyter samman konferensens openEHR-spår. Panelens deltagare samtalar om utmaningar och erfarenheter vid användning av standarden openEHR, och öppna frågor från publiken diskuteras.

Lyckas med välfärdsteknik -hur och var ska vi börja? Behöver din kommun hjälp med digital utveckling?

We share initial experiences and results on using anonymized screen recordings for optimization of Epic-based EHR during deployment phase at Apotti. The scope is on utilizing User Experience (UX) Monitoring for improved user support and enhanced targeting of user training among physicians, nurses and social workers. The results are used for gathering insights on EHR usage for optimization of the system and further development of dedicated workflows.

Region Stockholms Vårdterminal ökar effektiviteten för vårdpersonal, genom att förenkla in- och utloggning och förflyttning mellan olika rum och patienter. Sparad tid som kan ägnas åt att ge vård till sjuka istället. Roger från Region Stockholm berättar om utmaningar, krav från verksamheten och produktivitetsfördelar samtidigt som vi tittar lite på trender och utveckling inom it för vården.

Svenska forskarnätverket för digital vård bjuder in till en session om hur digitala vårdtjänster utvecklats under den senaste tiden. Idag har Sverige en rad olika former av kontakter mellan patienter (och anhöriga) och vårdpersonal (läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, psykolog etc.) via en digital kanal/plattform. Vi finner digitala vårdmöten både hos specialister, i öppenvård och inom primärvården. Detta är det introducerande föredraget i dagens session "Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!" där forskarnätverket presenteras, och vi listar pågående forskning i Sverige utifrån temat Digital Vård.

Regionerna har länge framgångsrikt samarbetat kring invånartjänster under 1177 Vårdguidens varumärke. Att ge invånare en samlad ingång för hälsa, vård och omsorg låter attraktivt, men är det möjligt? Nu pågår ett uppdrag, i mindre skala, där 4 kommuner (Aneby, Kungsbacka, Uddevalla och Örebro) testar e-tjänster och guidar invånare till rätt aktör i kommunen.Var befinner sig arbetet och hur går det?

En datadriven hälsokommun med fokus på prevention barnfetma – varför då?Kan man förebygga diabetes typ 2, hjärt- kärlsjukdomar och 13 typer av cancer? Är det verkligen en faktor 1:6 om vi satsar på prediktion och prevention istället för diagnos och behandling?Prevention barnfetma som en Grand challenge och ett Hackathon – varför?

Föreläsningen demonstrerar ett generellt personcentrerat sammanhållet vårdförlopp för distansmonitorering, med standardiserat flödesschema för vardagen på mottagningar, med användande av sensorer och svarsformulär, beslutsstöd utifrån nationella och regionala medicinska riktlinjer.