Programpunkter

Precisionsmedicin innebär närmare koppling mellan diagnostik och val av behandling med syftet att behandla varje patient för optimerat utfall. För tillämpning på bredd behöver diagnostik som exempelvis gensekvensiering och informationshantering finnas på plats. Panelsamtal om hur hälso- och sjukvården behöver ställa om för att realisera precisionsmedicin som en integrerad del i hälso- och sjukvården.

”En tillgänglig webb, en angelägenhet för oss alla”
Vad menar vi med webbtillgänglighet och varför är det viktigt för oss alla?

Ett av målen i strategin för vision e-hälsa är ”Rätt information och kunskap”. För att målet ska kunna nås måste information om patienter och brukare dokumenteras på ett enhetligt sätt så att den kan återanvändas i flera syften. I denna presentation beskriver vi övergripande Socialstyrelsens arbete för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation, och ger exempel på samverkan som krävs, mellan många aktörer, för att nå målet.  

Föreläsningen kommer att beskriva preliminära resultat från en studie som undersöker förekomst av fel i listan ”Mina sparade recept på apotek” i form av inaktuella recept, dubbletter, felaktiga doseringar och recept som saknades. Undersökningen genomförs för att få en uppdaterad bild av läget men också att skapa en baseline för att kunna följa förändring över tid i samband med införandet av den nationella läkemedelslistan. Korrektheten i listan undersöktes på olika apotek i Sverige där man intervjuade patienter med listan ”Mina sparade recept” som underlag. Preliminära resultat från en första undersökning som genomfördes hösten 2020 visade många fel i listan. Avvikelser kunde hittas hos 80% av alla patienter som deltog i studien och ca 35% av samtliga recept var felaktiga. Datainsamling kommer att fortsättas på fler apotek runt om i Sverige i början av 2021 innan lagen om NLL träder i kraft och resultat av det presenteras på Vitalis.

 Patienter med kroniska åkommor står för 80 procent av sjukvårdens kostnader och med smart monitorering och kontakt i hemmet menar många att vi kan skapa en mer jämlik, patientfokuserad och effektiv vård. Men fungerar det i praktiken? Kan monitorering verkligen minska antalet onödiga besök till sjukhus? Innebär tekniken en avlastning och för vilka tillstånd finns det bra studier? Vad säger patienterna? Följ med på en spännande resa i ett av framtidens viktigaste områden och få en crash course i det du verkligen bör veta om patientmonitorering. 

Vi diskuterar hur OpenEHR kan ge nya möjligheter att leverera data till nationella kvalitetsregister (men samma resonemang gäller datauttag för forskning mm).

Det nationella vårdprogrammet för prostatacancer rekommenderar MR-undersökning och riktad biopsi för förbättrad diagnostisering och patientupplevelse. På den här föreläsningen kommer vi att resonera kring effekterna av digitalisering i vårdförloppet för prostatacancer med syftet att minska pressen på vården vid införande av screeningprogram.

Programmet Första linjens digitala vård är ett led i överenskommelsen mellan regeringen och SKR om genomförandet av omställningen till en god och nära vård. Programmet syftar till att modernisera 1177 Vårdguiden med flera digitala kanaler och utvecklade funktioner för självservice till invånarna. Bland annat ska en nationell plattform för invånarnas automatiserade symtombedömning och hänvisning realiseras. En målsättning för programmet är att flera vårdärenden ska kunna lösas digitalt i en och samma vårdprocess och att olika utförare av vård ska kunna samverka i ett gemensamt flöde med stöd av grundläggande infrastruktur och stödtjänster. Den information som skapas i invånarens vårdprocess ska kunna följa med i hela processen, för att undvika att samma information ska behöva upprepas i olika stuprör. Syftet är att underlätta och effektivisera för både invånare och vårdpersonal. Föreläsningen kommer att fokusera på status och planerat arbete framåt.

Samverkan inom Välfärdssverige är ett område som utvecklas mycket snabbt idag. Sverige har varit mycket framgångsrik med att säkerställa interoperabilitet inom hälso- och sjukvård i samband med T-boksarkitekturens realisering under 2000-talets första decennier.Utöver interoperabilitetsarkitektur och digital infrastruktur har också tjänstekontrakt för samverkan tagits fram. Allt detta har fram till idag möjliggjort vårdens digitalisering och idag har vi medborgartjänster via 1177, sammanhållen journalföring för vårdgivare, elektroniska recept, remisser, m.m. Något som de flesta idag ser som en naturlig del av vardagen.
Arkitekturen behöver framgent inte enbart hantera hälso- och sjukvårdsområdet utan behöver ta utgångspunkt i regioner och kommuners behov av informationsutbyte inom fler verksamhetsområden och inte minst med myndigheter. Men den behöver också stödja det allt större eko-system med alla de aktörer som finns inom hälso- och sjukvården och som behöver ett enklare och flexiblare informationsutbyte.
I denna föreläsning presenteras hur vi på Inera jobbar med nästa generations samverkansarkitektur och vilken nytta den kan göra för din organisation..

SKR har sedan 2019 arbetat med att stötta kommunerna i att upphandla innovativa, stabila och kostnadseffektiva verksamhetssystem som tillgodoser socialtjänstens behov av möjligheten att interagera med sina brukare, vara användarvänliga och kunna använda sin data bland mycket annat. Arbetet går nu in i fas två då vi har samlat ihop tio mycket köpstarka kommuner som tillsammans med SKR Koncernen ska titta på möjligheten att göra en sammanhållen upphandling och förvaltning av en ny infrastruktur och nya system.

Paneldiskussion och frågestund som avslutar och knyter samman konferensens openEHR-spår. Panelens deltagare samtalar om utmaningar och erfarenheter vid användning av standarden openEHR, och öppna frågor från publiken diskuteras.

Sveriges läkarförbunds chefsförening anordnar en temadag om Medicinskt ledarskap och kompetens i kris och vardag

Informationsförsörjning till kvalitetsregister - från strategi till praktik. Ett seminarium som beskriver arbetet och resultaten från Kundgrupp Cosmics initiativ för att effektivisera informationsförsörjningen mellan vårdinformationssystem och Nationella Kvalitetsregister.

Regionerna har länge framgångsrikt samarbetat kring invånartjänster under 1177 Vårdguidens varumärke. Att ge invånare en samlad ingång för hälsa, vård och omsorg låter attraktivt, men är det möjligt? Nu pågår ett uppdrag, i mindre skala, där 4 kommuner (Aneby, Kungsbacka, Uddevalla och Örebro) testar e-tjänster och guidar invånare till rätt aktör i kommunen.Var befinner sig arbetet och hur går det?

I denna föreläsning berättar Johan Carlsson, utvecklingschef på Vårdcentralerna Bra Liv och Mats Osbeck, utvecklingsledare och läkarstrateg inom staben Bra Liv, vad Region Jönköpings digitalt först-strategi konkret innebär och hur man arbetar för att få med sig organisationen och medarbetarna, var man står idag och hur man ser på utvecklingen framåt när 90 % av inkomna ärenden hanteras digitalt.

Har vi alla saker på plats för att kunna dra nytta av hälsodata och låta Sverige har kvar platsen som ett av de mest datadrivna länderna i världen. Gör vi rätt och gör vi det tillräckligt enkelt eller onödigt svårt? 

Varför ska man kategorisera hjälpmedel?Utbudet på marknaden av produkter inom hjälpmedel och välfärdsteknik är stor men hur hittar man och hur får information om olika produkter?I Hjälpmedelstjänsten finns ett stort utbud av produkter samlat på en plats, vilka är kategoriserade enligt standarden ISO 9999.

openEHR, HL7 FHIR och Snomed CT är tre standarder som kompletterar varandra och kan användas tillsammans. openEHR används främst för att strukturera hur information fångas och lagras internt i patientjournalsystem, men kan även användas för att överföra information mellan openEHR-baserade patientjournalsystem. HL7 FHIR används för att överföra information mellan olika typer av patientjournalsystem. Snomed CT används för att definiera den lagrade informationens betydelse och göra den mer sök- och sammanställningsbar. I den här presentationen ger vi en introduktion till standardernas skillnader och hur de används bra tillsammans.

Har du någon gång letat efter en chef eller medarbetare för att få en underskrift på ett papper? Hur bra fungerar detta med ökat distansarbete och samverkan över organisationsgränser? Inera presenterar en lösning för elektronisk underskrift som kan användas av regioner, kommuner och myndigheter.