Sessions

Läkemedelsverket har genomfört en rad förbättringar som underlättar möjligheterna till bättre informationsgivning kring restanmälda läkemedel. Projektledaren Pia Carlstedt berättar om vilka förändringar som är genomförda och vilka som planeras framöver.

Digitaliseringen har medfört ett ökat fokus på distansövervakning -men vad är det egentligen mer än en lång sladd från patienten till vårdgivaren?

Det har länge diskuterats om att implementera lösningar för distans-monitorering inom hjärtsvikt. I detta seminarium har vi samlat två regioner som kommer att diskutera vilken ”mode of action” som de aktuella lösningar har, organisatoriska erfarenheter av implementering samt vilka resultat man lyckas uppnå gällande vad som är viktigt för patient samt ekonomiska besparingar.  

Kan man med individanpassad fysisk aktivitet bidra till en förbättrad sekundärprevention inom Primärvården?Det är välkänt att rätt dos av fysisk aktivitet är hälsosamt. Likaså är det att fysisk aktivitet är viktigt ur ett hälsoperspektiv för individer med kroniska sjukdomar. Hur gör man då i praktiken för att kunna individanpassa och erbjuda rätt dos av fysisk aktivitet för individer med kroniska sjukdomar, som i sin tur har en varierande funktionsförmåga, ev. smärta/besvär och skiftande dagsform? I vår föreläsning kommer vi att prata om vad som är viktigt ur ett användarperspektiv, vård-perspektiv och samhällsperspektiv för att tillhandahålla lättillgänglig individanpassad fysisk aktivitet med fokus på förbättrad sekundärprevention inom primärvården.

Välkommen att lyssna till Svensk sjuksköterskeförenings och Socialstyrelsens samarbete kring översättning av ICNP, en klinisk terminologi för omvårdnad, i svenska Snomed CT. Du lär dig om hur ICNP i Snomed CT kan användas i ett vårdinformationsystem och hur du kan förbereda dig inför den framtida utvecklingen.

Block 4 på VGR-dagen under VITALIS handlar om Framtidens vårdinformationsmiljö. Programledaren Lars Lindsköld leder dagen och samtalar med Peter Häyhänen.

Artificial intelligence (AI) has become a key topic over the last few years, with many discussions on how it can be used to assist human beings in safety related industries such as the automotive and medical device sectors.

Jemmett Hållbara Smarta Hem utvecklar, bygger och förvaltar Jemmett Tryggt Boende 65+. Jemmett bygger dessa bostäder på Tjörn, Lidköping och Trollhättan under de närmaste 2 åren. I dialog med kommunerna ska dessa bostäder anpassas för att stödja ett ökat kvarboende, större trygghet och ökat social interaktion. Detta ska samtidigt ske i samklang med andra hållbarhetsvariabler såsom ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Jemmett initierar på ett tidigt stadium dialog med vård- och omsorgsförvaltningarna för att förbereda dessa nyproducerade lägenheter med teknik som anpassas efter behovet. Smarta hem och välfärdsteknologi är en del i att skapa dessa hållbara bostäder för individen och samtidigt ge kommunerna möjlighet att planera, genomföra och effektivisera omsorgen för de äldre. Under 2021 och 2022 kommer Jemmett att utreda förutsättningarna för att skapa ett övergripande planeringssystem för smarta hemtjänster i samverkan med kommunerna. Denna föreläsning tar fasta på Jemmetts utredning där syftet är att skapa ett Svenskt system för implementering av dessa funktioner i nyproduktion av trygghetsbostäder. 

Begripsam tillsammans med Mora folkhögskola och region Dalarna ska skapa en rådgivningstjänst som ökar möjligheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning (IF) att delta i det digitala samhället. Projektet finansieras av Post- och telestyrelsens och pågår mellan den 1 september 2020–22 februari 2022.I detta nationella kompetenscentrum kommer vi att kunna erbjuda rådgivning, kompetensutveckling, produktion av lärresurser  med mera för att öka den digitala kompetensen. Ledande experter på området kommer att samverka och bidra till en utveckling i hela landet. Kompetenscentret kommer på detta sätt ge stöd för att av de mest eftersatta grupperna i samhället får ökad tillgång till det digitala samhället.

"E-hälsa och digitala tjänster ur ett personcentrerat perspektiv" är en 5 veckor lång kurs som har getts på Läkarprogrammet, Karolinska Institutet vid två tillfällen. Kursen ges helt digitalt förutom några pass för verksamhetsförlagd undervisning på Akademiskt specialistcentrum; Region Stockholm, där undervisning i chat och videoteknik ges. Etik och juridik belyses, liksom AI, utveckling av digitala tjänster och undervisning om förbättringsarbete. Ett uppskattat kursinslag är en tjänstedesignuppgift som studenterna gör efter intervjuer med patienter och medarbetare. Digitala studiebesök hos flera privat vårdgivare. Under seminariet redogör vi för lärandemål, seminarieinnehåll, examinationsform och kursutvärdering.

Hur klarar vi omställningen till digitala arbetssätt? Ett av FoU i Sörmlands (FoUiS) fokusområden är att stötta kommuner och region i den utvecklingen. I den här föreläsningen ger vi exempel på utmaningar och möjligheter med välfärdsteknik och digitalisering inom socialtjänsten med specifikt på funktionshinderområdet. 

Uppmärksamhetsinformation anges ofta på flera ställen i journalsystemet. Socialstyrelsen har uppdaterat modeller och regelverk för att användaren ska kunna dokumentera en enda gång och att symboler för uppmärksamhetsinformation, uppföljning eller annan användning av uppmärksamhetsinformation ska kunna återanvända den singeldokumenterade informationen.

En föreläsning om det medicinska ledningsansvaret. Ett chefsansvar för att underställd personal fullgör sina uppgifter i varje enskilt patientfall. Sakkunnigt och omsorgsfullt inom vetenskap och beprövad erfarenhet. Innehåll och innebörd. I fullgörandet av det medicinska ledningsansvaret är innehavaren direkt underställd IVO. Inte arbetsgivaren eller vårdgivaren

The timing of the diagnosis and treatments are key to controlling the disease - the earlier Sepsis is confirmed, the greater chance for patient survival and recovery. Current detection methods to confirm Sepsis take between 6 hours and two days. Methodology ranges from the use of serum biomarkers (results come in 6-12 hours), to testing for the pathogen (results come in 1-2 days). We have developed a patented method and biomarkers (with disposable) to identify immune activity biomarkers, which is 3x more sensitive than the current biomarker competitor (the PCT), and provides a 10x faster diagnosis than pathogen identification. SeptiLoop’ biomarkers appear after the first hour of infection, long before PCT can detect the presence of Sepsis. This will allow healthcare professionals to begin accurate treatment earlier - reducing the severity of the disease and decreasing the number of antibiotics or other drugs necessary for treatment.

Varför avbokar patienter sina besök med kort varsel eller uteblir? Vilka är orsakerna och hur påverkar de vården? En sammanställning av flera utredningar och vetenskapliga avhandlingar.

Pandemin 2020-21 kommer att gå till historien på många sätt. Aldrig tidigare har det t.ex. gått så fort från start till mål att ta fram och godkänna nya vacciner. Men hur var det möjligt att godkänna så fort? Hör utredare från Läkemedelsverket berätta om det intensiva arbetet på internationell och nationell nivå när de första covid-19-vaccinerna skulle godkännas. Utredare som jobbade dag och natt, satt i EU-möten och nationella möten parallellt och samtidigt svarade på mediasamtal. Hör om spännande ögonblick vid de sameuropeiska möten som ledde fram till att EU-kommissionen gav sitt ja. Hur nationella parter samverkade som aldrig förr för att så snabbt som möjligt få produktinformationen ända ut till vårdinformationssystemen. Vad kan vi lära oss om sådan samverkan inför framtiden?

Sveriges Regioner har i pandemitider tvingats till att snabba på sin digitalisering. Dels genom utökad digital interaktion med medborgarna, dels genom utökad hantering av behörigheter och åtkomst för extra vårdpersonal. Detta ovanpå den sen tidigare planerade digitaliseringen. För bibehållen patientsäkerhet och integritet är det av yttersta vikt att kunna lita på den digitala identiteten. Vad behöver man för att lyckas skapa tillit till den digitala identiteten?

Digitalisering av samfunnet skjer raskt og ny teknologi utfordrer fag, roller og måten å gi helsehjelp og tjenester på. Innlegget belyser hva klinikere trenger av kompetanse (inklusive nye kompetansemål i profesjonsutdanningen for medisin), samarbeid med andre fagdisipliner,  og hvordan utdanning og arbeidslivet må legge til rette for ny læring gjennom hele yrkeskarriæren.Innlegget bygger på endringer som skjer i den norske grunnutdanningen av leger, sykepleiere, psykologer og andre helseprofesjoner med nye læringsmål (læringsutbytter) i digital kompetanse, teknologiforståelse, innovasjon og entreprenørskap. En annen kilde til inspirasjon er dr. Eric Topol bok "Deep Medicine- How artificial intelligence can make health care human again" (2018) som viser mulighetene for å ta tilbake tid til den kliniske interaksjon mellom helsepersonell og pasient ved bruk av teknologi. Men, teknologien vil også forandre fagets innhold og dagens kliniske arbeidsprosesser kan bli radikalt endret. 

Att människor inte tar sina mediciner som förskrivaren hade tänkt är ett mycket större problem än vad man kan tro – med påverkan både för samhälle, individ och miljö. Under pandemin blev detta ännu mer uppenbart. Wictoria Glans ger i detta korta och inspirerande föredrag ett konkret exempel hur Apoteket möter detta mångfacetterade problem genom att samtidigt öka tillgängligheten och stärka människors självbestämmande.