Sessions

Den 11 november 2020 meddelade Kommissionen att man föreslår byggandet av en europeisk hälsounion. Syftet är att kunna skapa en större beredskap för gränsöverskridande hot mot hälsan. Sedan tidigare pågår arbete enligt patientrörlighetsdirektivet vilket bland annat bedrivs i eHealth Network. Vad planeras på EU-nivå vad gäller utvecklingen av e-hälsan och hur förhåller sig detta till planerna på en europeisk hälso union. Föredragshållarna representerar Sverige i eHealth Network och berättar om det pågående arbetet.

Föreläsningen kommer att beskriva det pågående forskningsprojektet för att följa effekter av Nationella läkemedelslistan med fokus på användarnas perspektiv. Vi kommer också att presentera preliminära resultat från den ”föremätning” som genomförts. Genom intervjuer och enkäter med bland annat läkare, sjuksköterskor, farmaceuter, patienter och närstående kan vi beskriva nuläget gällande läkemedelshantering såsom förtroende och problem med dagens informationskällor, upplevelser av samverkan, ansvar och rutiner gällande läkemedel, och patientens integritet. Från den genomförda undersökningen har vi också fångat vilka förväntningar som finns på Nationella läkemedelslistan samt upplevda hinder eller problem för införandet.

För att en e-hälsospecifikation ska få status som gemensam och nationell ska den genomgå en process där den bedöms med hjälp av olika kriterier – en form av kvalitetssäkring. E-hälsomyndigheten visar förslag på process och dess olika steg och beskriver på fördjupad nivå de kriterier och principer som ligger till grund för bedömningen.Arbetet är en del i regeringsuppdraget: Tillgängliggöra och förvalta gemensamma nationella specifikationer, NGS.

En av de store utfordringene i Norge, som også er en av kjerneelementene for å drive kvalitetsutvikling og forskning med innvirkning på behandlingsmetoder, har vært mangelen på bredspektret forskningstilgjengelig kliniske data. I Klinikk for psykisk helse og rus, VV HF satser vi tungt på dette og etter 3 år med planlegging har vi nå implementert en digital plattform - CheckWare.

Varje dag triageras tusentals patienter på akutmottagningar, på vårdcentraler, per telefon eller digitalt. Men hur fungerar triage? Är det möjligt att skapa ett perfekt triagesystem? Hur kommer triage att fungera i framtiden? Vad säger forskningen? Och vad säger vetenskapen om digital triagering?  Jonathan Ilicki, innovationschef på Platform24,  gör upp med triage-myter och ger de bästa insikterna och råden från triageringens frontlinje. En resa som börjar på 90-talet och för oss fram till de senaste triagerönen.

Västerås stad har under 2019 bytt journalsystem för hälso- och sjukvården i kommunen. Som en del i ledningssystemet och för att kvalitetssäkra dokumentationen i patientjournalen har vi fört in standardiserad dokumentation och vårdplaner som bygger på de nationella standardspråk/fackspråk ICF, ICNP och KVÅ. Vi visar:• Hur vi tänkte och hur vi har gått till väga • Hur vi implementerade dem i verksamheten • Vilka hinder vi mötte på vägen och lösningar • Hur vi följer upp

Dagens moderatorer inleder dagen

Studiointervju

Digitaliseringen har medfört ett ökat fokus på distansövervakning -men vad är det egentligen mer än en lång sladd från patienten till vårdgivaren?

Slipp välja mellan hög tillgänglighet och god kontinuitet!Med AI-triagering och intelligent hälsoteknik som klarar komplexa flöden och dynamisk dirigering av vårdflöden kan resursutnyttjandet effektiviseras på ett helt nytt sätt.När Region Gävleborg nu introducerar sin genomgripande digitalisering av hela sjukvården i en sammanhållen vårdkedja är intelligent routing av kompetens och resurser en viktig beståndsdel. All tillgänglig vårdpersonal/kompetens är sammankopplad digitalt för att kunna ta rätt patient till rätt kompetens och även för att kunna lastbalansera och avlasta olika enheter.  
I

Det finns mycket skrivet om hinder och möjligheter när det gäller digitaliseringen av socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. I denna föreläsning går vi genom hinderbanan tillsammans med en kommun för att se hur de olika hindren kan hanteras och vilka pågående arbeten som finns för att riva en del av hindren.

När pandemin slog till prioriterades vården till att förbereda sig för att isolera och behandla patienter med covid-19. Stora delar av vården stod istället helt still eftersom patienter inte längre får besöka vården med luftvägssymtom och många vårdpersonal får stanna hemma på grund av milda förkylningssymtom. Barnsjuksköterska Anna Österberg berättar om den digitala transformation som mottagningen blixtsnabbt ändrade om till och visar hur en lyckad uppföljning kan se ut på distans via en demo live.

På uppdrag av regeringen har E-hälsomyndigheten vidareutvecklat ett indikatorbaserat ramverk för uppföljning av Vision e‑hälsa 2025 och använt det som grund för uppföljning av Vision e‑hälsa 2025. Här presenteras resultatet för år 2020.

Läkemedelsverket har genomfört en rad förbättringar som underlättar möjligheterna till bättre informationsgivning kring restanmälda läkemedel. Projektledaren Pia Carlstedt berättar om vilka förändringar som är genomförda och vilka som planeras framöver.

Efter en flerårig successiv ökning blev 2020 året då många verksamheter gick över till digitala besök. Hur påverkas psykologisk behandling av övergången till videosamtal och vilka frågor behöver vi ställa oss för att säkerställa bibehållen kvalitet?

Rapportering av misstänkta biverkningar är viktig för att vi ska kunna öka kunskapen om de läkemedel som används. Det är sjukvårdens huvudmän som ansvarar för att organisera verksamheten så att sjukvårdspersonal får rätt förutsättningar för att rapportera, och därmed också bidra till säkrare läkemedelsanvändning.
För att underlätta rapporteringen har Läkemedelsverket i januari 2021 tagit fram e-tjänsten Nationell rapportering av misstänkta biverkningar av läkemedel (NMBL). E-tjänsten möjliggör för Läkemedelsverket att ta emot rapporter direkt från journaldatasystem. NMBL ger därmed möjlighet för vården att rapportera direkt från sina egna system. Det innebär att viss information kan hämtas automatiskt från journalsystemen, det minskar risken för felaktigheter och gör att rapporteringen går snabbare.