Sessions

Samverkansmodellen för medicinteknik arbetar sedan starten i början av 2020 med nationellt ordnat införande av ett urval av medicintekniska produkter. Vi kommer berätta om arbete med att spana efter nya produkter, urval och MTP-rådets arbete med rekommendationer.

Presentation av begreppsmodeller för begrepp, information och data som definierar viktiga begrepp inom informationsarkitektur.

FamiljehemSverige är en nationell e-tjänst som förenklar kommunernas arbete som rör rekrytering av familjehem, jourhem, kontaktperson och kontaktfamilj. Tjänsten erbjuder också en möjlighet att använda sig av säkra videomöten.

Presentation av Kommunals rapport om medlemmarnas intresse för ny teknik och yrkesutveckling. Resultaten bygger på en undersökning som är jämförbar med attityden bland fackliga medlemmar i Norge och Storbritannien. En viktig slutsats är att majoriteten av arbetsgivarna inte har utvecklat strukturer för yrkesutveckling som möter medarbetarnas behov i arbetet. 

Föreläste på Vitalis 2020 om den målbild Gävleborg arbetat med sedan 2017, en ambitiös omställning av hela vårdutbudet där verksamhetsnyttor varit drivande. Tänkte i år uppdatera om framdriften.

Varje patient är unik och ska enligt den nationella cancerstrategin från 2009 erbjudas en individuell vårdplan. Från att i många år ha gett patienten en pärm med papper som personalen själva har skrivit finns det idag möjlighet att erbjuda en individanpassad vårdplan både på papper men även digitalt via 1177 Vårdguiden, som förvaltas nationellt av Regionala cancercentrum i samverkan.  Regionala cancercentrum stödjer införandet av Min vårdplan via 1177 Vårdguiden, som finns redo för alla regioner att börja erbjuda sina patienter.

Den nya medicintekniska förordningen (MDR) innebär nya och ökade krav på kliniska data för medicintekniska produkter, både för nya produkter och för de produkter som redan är CE-märkta. Regelverket ska tillämpas från och med den 26:e maj 2021. Syftet med föreläsningen är att ge en beskrivning av nuläget med fokus på konsekvenser för de produkter som redan är CE-märkta.
Denna föreläsning är den sista delen av en serie föreläsningar avsett för att ge tillverkare och andra aktörer information om de regulatoriska krav som ställs på medicintekniska produkter, in-vitro diagnostiska produkter och nationella medicinska informationssystem.

Sex stycken psykosmottagningar har under hösten 2020 startat att använda ett digitalt Psykosstöd som ett komplement till befintlig vård. Stödet är framtaget inom ett samverkansprojekt mellan VGR, Stockholm, Gotland, WeMind och ska ge patienter samt närstående en möjlighet att få ett digitalt stöd genom stöd- och behandlingsplattformen på 1177.se. Projektdeltagare från VGR berättar om projektet och hur det har tagits mot av patienter och dess närstående.

Väntetiden inför start av strålbehandling för en person med bröstcancer är ofta lång, en väntan som många personer upplever som meningslös och frustrerande. Behovet av information hos dessa personer är stor och många upplever och beskriver denna känsla av bristande kunskap som stressande både för personen med sjukdom som de närstående.Digi-Do är ett digitalt informationsverktyg utvecklat i samverkan med patienter med bröstcancer och vårdpersonal på en strålbehandlingsenhet. Digi-Do bygger på Virtual Reality (VR)–teknologi och utveckling av mobilapplikationer för att förbereda dessa personer inför strålbehandling. Det digitala informationsverktyget består av två delar; 1) Ett virtuellt studiebesök på strålbehandlingskliniken genom VR glasögon, 2) En mobilapplikation där information gällande behandlingen och eventuella biverkningar mm presenteras i form av frågor och svar. Verktyget presenterar en rad alternativ som gör det möjligt för patienten att själv välja det informationsformat och innehåll som passar dem bäst när de själva väljer att erhålla den. Det är även möjligt för dem att på ett lätt sätt dela informationen med anhöriga och vänner. Vi kommer presentera hur vi utvecklat Digi Do samt preliminärt resultat från hur detta upplevs och om väntan blivit mer meningsfull för dessa personer och deras närstående. 

Utifrån nationella och internationella erfarenheter ger Oskar Thunman en översikt över de komponenter och processer som ingår i förvaltningen av en kodserver med syfte att designa, distribuera och tillämpa urval av kliniska och administrativa medicinska terminologisystem.

Region Kalmar län påbörjade hösten 2019 ett arbete med att skapa en länsgemensam TeleQ, en funktion som tar hand om alla nya ärenden till våra fysioterapeuter. Vi går från ett dussintal mottagningar till att nu dirigera alla patienter till en och samma ingång. Har vi tagit oss vatten över huvudet?Ta del av vår resa!

Välkommen till Västra Götalandsregionens seminariedag i anslutning till VITALIS den 20 maj!Det blir en heldag om e-hälsa med samtal om bland annat kompetenslyft, FVM, förändringsledning, innovationer och framtid.

Lagstiftning och systemdesign måste gå hand i hand för att den personliga integriteten ska kunna garanteras. På föreläsningen diskuteras hur en generell lagstiftning för personcentrerad hanteringen av vårdinformationen bör utformas och hur den tekniskt kan implementeras i en generell, distribuerad lagringstjänst. Föreläsningen är baserad på en rapport, Data i egna händer, skriven för ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi)

Acorai is developing the world's first intracardiac pressure monitoring device to help reduce heart failure re-hospitalizations

Patientens inflytande i sin egen hälso- och sjukvård är så självklar på pappret, men inte i realiteten. I kommunal verksamhet finns många specialister,  förutom patienten så är det bland annat sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut. Patienterna har rätt till samma typ av utredning  och sedan behandling, var man än befinner sig i kommunen. Att inkludera patienten i teamet samt att införa patientkontrakt stärks patientens roll i teamarbetet.

Att som vårdgivare leverera dina applikationer som en webbaserad tjänst ställer helt andra krav på din säkerhet- och regelefterlevnads-mognad än om du kan installera dem ute hos dina kunder och lämna över driftansvaret. Vårdgivare är också under allt mer tryck att leverera sin mjukvara med stark säkerhet och datasekretess vilket inte minst har understrukits det sista året av organisationer som 1177 och Vastaamo.
Som internationell SaaS-leverantör och vårdgivare behöver du ofta också ta höjd för att kunna leverera dina tjänster i en kombination av flera olika moln eller datorhallar, och ibland även fysiskt ute hos dina kunder på regionerna eller kommunerna - t.ex. för att du har hårdvarukomponenter som del av ditt erbjudande eller för att du whitelablar din mjukvara och låter andra vårdgivare använda dem.
Att få ihop en sån leverans - antingen som ren SaaS med möjligheten att leverera i olika europeiska eller amerikanska moln beroende på dina internationella kunders preferenser, eller i kombination med fysiskt ute hos dina användare - utan att drunkna i ökad förvaltningsbörda och kostnad kräver en moln-agnostisk approach.
Sättet man gör det på idag är cloud native, en “molnet först” approach byggd på open source och en vägran att låsa fast sig i någon specifik molnleverantörs verktygsflora  - oavsett om applikationen driftas i egna serverhallar eller i publika moln.
Den här presentationen kommer utifrån praktiska erfarenheter från transformationer till cloud native och regulatorisk korrekt mjukvaruutveckling i hårt reglerade branscher som ehälsa och offentlig sektor illustrera hur man kan nyttja open source för snabb och enhetliga mjukvaru-leveranser, även om man behöver leverera sin applikation över flera olika moln eller t.om. i en blandning av fysiska servrar.

Stockholm Digital Care är ett tillväxtprojekt som pågått från 2016-2020. I projektet skapade vi en utvecklingsarena där små och medelstora företag inom välfärdsteknik fick hjälp att förstå hur kundens, det offentligas, värld ser ut för att deras produkt/tjänst skulle bli relevant och matcha de behov som finns inom vård och omsorg. Här kunde även företagaren och det offentliga på ett oerhört enkelt sätt diskutera utveckling. Att få till dessa enkla relationer var en stor framgång. Vi satte även upp ett par testmiljöer i verkligheten eller som paneler där 15 företag testade sina produkter.  Allt detta lärde vi oss väldigt mycket på som vi kommer berätta om.

Ju mer informationen i vårdinformationssystemen tillgängliggörs desto fler analyser går det att göra. Ibland är uppföljningar av läkemedelsanvändning dock att betrakta som en klinisk prövning och då måste man söka tillstånd hos Läkemedelsverket, LV. Gunilla berättar om vad som är en tillståndspliktig läkemedelsprövning ur ett register-/kvalitetssäkringsperspektiv.

Under 2020 har utredare Åke Nilsson på E-hälsomyndigheten spanat på vad som har skrivits inom e-hälsa och närliggande ämnen. Detta har presenterats för myndighetens samordningsavdelning varje vecka.