Sessions

Riktlinjer för primärvården på Vårdgivare Skåne är ett viktigt redskap i den kliniska vardagen på Region Skånes vårdcentraler och i samverkan mellan primärvård och specialiserad vård. Riktlinjerna är kortfattade, har en tydlig och enhetlig struktur samt är lätta att hitta i. När Sveriges regioner gemensamt började producera riktlinjer för primärvården i Nationellt kliniskt kunskapsstöd (NKK) valde Region Skåne att som första region använda möjligheten att hämta hem riktlinjer direkt från NKK:s databas och publicera dem på Vårdgivare Skåne. Nationella tekniska lösningar utvecklades av Sveriges Kommuner och Regioner. Region Skåne presenterar NKK integrerat med andra vårdriktlinjer och har alltså skapat ett nav där nya riktlinjer kan kommuniceras istället för att använda mejl, PM och lappar på anslagstavlor. När primärvårdens medarbetare vet att de endast behöver uppsöka en enda plats för att få uppdaterad information ökar användandet av kunskapsstödet och därigenom patientsäkerheten. Genom NKK delas ansvaret för produktionen av riktlinjer för primärvården med andra regioner. Med integrering mellan nationella och regionala tekniska lösningar får Region Skåne ett kunskapsstöd som presenteras i enlighet med regionala specifika behov. Som komplement till det nationella innehållet publiceras regionala tillägg till varje riktlinje, för att visa på exempelvis vårdnivå och läkemedelsval. Med regional vilja och nationell kraftsamling har lösningar skapats som möjliggör att bästa kunskap finns tillgänglig och kan användas i patientmötet.

Varje patient är unik och ska enligt den nationella cancerstrategin från 2009 erbjudas en individuell vårdplan. Från att i många år ha gett patienten en pärm med papper som personalen själva har skrivit finns det idag möjlighet att erbjuda en individanpassad vårdplan både på papper men även digitalt via 1177 Vårdguiden, som förvaltas nationellt av Regionala cancercentrum i samverkan.  Regionala cancercentrum stödjer införandet av Min vårdplan via 1177 Vårdguiden, som finns redo för alla regioner att börja erbjuda sina patienter.

Väntetiden inför start av strålbehandling för en person med bröstcancer är ofta lång, en väntan som många personer upplever som meningslös och frustrerande. Behovet av information hos dessa personer är stor och många upplever och beskriver denna känsla av bristande kunskap som stressande både för personen med sjukdom som de närstående.Digi-Do är ett digitalt informationsverktyg utvecklat i samverkan med patienter med bröstcancer och vårdpersonal på en strålbehandlingsenhet. Digi-Do bygger på Virtual Reality (VR)–teknologi och utveckling av mobilapplikationer för att förbereda dessa personer inför strålbehandling. Det digitala informationsverktyget består av två delar; 1) Ett virtuellt studiebesök på strålbehandlingskliniken genom VR glasögon, 2) En mobilapplikation där information gällande behandlingen och eventuella biverkningar mm presenteras i form av frågor och svar. Verktyget presenterar en rad alternativ som gör det möjligt för patienten att själv välja det informationsformat och innehåll som passar dem bäst när de själva väljer att erhålla den. Det är även möjligt för dem att på ett lätt sätt dela informationen med anhöriga och vänner. Vi kommer presentera hur vi utvecklat Digi Do samt preliminärt resultat från hur detta upplevs och om väntan blivit mer meningsfull för dessa personer och deras närstående. 

Presentation av Kommunals rapport om medlemmarnas intresse för ny teknik och yrkesutveckling. Resultaten bygger på en undersökning som är jämförbar med attityden bland fackliga medlemmar i Norge och Storbritannien. En viktig slutsats är att majoriteten av arbetsgivarna inte har utvecklat strukturer för yrkesutveckling som möter medarbetarnas behov i arbetet. 

På uppdrag av regeringen har E-hälsomyndigheten vidareutvecklat ett indikatorbaserat ramverk för uppföljning av Vision e‑hälsa 2025 och använt det som grund för uppföljning av Vision e‑hälsa 2025. Här presenteras resultatet för år 2020.

Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV, har i uppdrag att utföra hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter som upphandlas av regionerna. Det medicintekniska produktrådet, MTP-rådet, inom regionernas gemensamma samverkansmodell för medicinteknik är beställare och mottagare av TLV:s hälsoekonomiska bedömningar. Detta föredrag ger en introduktion till hur TLV arbetar med detta uppdrag och samarbetar med bland annat MTP-rådet.

Användning av digitala lösningar inom hjärtsjukvård har gått i rasande takt p.ga Covid 19 pandemin. Denna presentation kommer att belysa exempel på fungerande digitala lösningar inom hjärtsjukvård med fokus på hjärtrehabilitation och sekundär prevention, och evidens som står bakom dem. Dessutom ska jag reflektera kring vissa förutsättningar för en hållbar implementation av dessa lösningar med exempel på ett banbrytande projekt som utmanar befintliga arbetsmodeller.  

Panelsamtal - Hur utformar man egenmonitorering på bästa sätt?

Samverkansmodellen för medicinteknik arbetar sedan starten i början av 2020 med nationellt ordnat införande av ett urval av medicintekniska produkter. Vi kommer berätta om arbete med att spana efter nya produkter, urval och MTP-rådets arbete med rekommendationer.

Acorai is developing the world's first intracardiac pressure monitoring device to help reduce heart failure re-hospitalizations

De tre Vitalis2021 stipendiefinalisterna presenterar sina bidrag. https://vitalis.nu/hem/utmarkelser/vitalis-stipendium/

Presentation av begreppsmodeller för begrepp, information och data som definierar viktiga begrepp inom informationsarkitektur.

Hur kan medarbetarnas digitala kompetens höjas trots – och med hjälp av – pandemin? Erfarenheter från Sahlgrenska Universitetssjukhusets pågående satsning DigITSU.

Vitala provides custom-tailored medical exercise to people no matter the medical record, physical capabilities, musculoskeletal problems, goals, or geographical location.

Att som vårdgivare leverera dina applikationer som en webbaserad tjänst ställer helt andra krav på din säkerhet- och regelefterlevnads-mognad än om du kan installera dem ute hos dina kunder och lämna över driftansvaret. Vårdgivare är också under allt mer tryck att leverera sin mjukvara med stark säkerhet och datasekretess vilket inte minst har understrukits det sista året av organisationer som 1177 och Vastaamo.
Som internationell SaaS-leverantör och vårdgivare behöver du ofta också ta höjd för att kunna leverera dina tjänster i en kombination av flera olika moln eller datorhallar, och ibland även fysiskt ute hos dina kunder på regionerna eller kommunerna - t.ex. för att du har hårdvarukomponenter som del av ditt erbjudande eller för att du whitelablar din mjukvara och låter andra vårdgivare använda dem.
Att få ihop en sån leverans - antingen som ren SaaS med möjligheten att leverera i olika europeiska eller amerikanska moln beroende på dina internationella kunders preferenser, eller i kombination med fysiskt ute hos dina användare - utan att drunkna i ökad förvaltningsbörda och kostnad kräver en moln-agnostisk approach.
Sättet man gör det på idag är cloud native, en “molnet först” approach byggd på open source och en vägran att låsa fast sig i någon specifik molnleverantörs verktygsflora  - oavsett om applikationen driftas i egna serverhallar eller i publika moln.
Den här presentationen kommer utifrån praktiska erfarenheter från transformationer till cloud native och regulatorisk korrekt mjukvaruutveckling i hårt reglerade branscher som ehälsa och offentlig sektor illustrera hur man kan nyttja open source för snabb och enhetliga mjukvaru-leveranser, även om man behöver leverera sin applikation över flera olika moln eller t.om. i en blandning av fysiska servrar.

Lagstiftning och systemdesign måste gå hand i hand för att den personliga integriteten ska kunna garanteras. På föreläsningen diskuteras hur en generell lagstiftning för personcentrerad hanteringen av vårdinformationen bör utformas och hur den tekniskt kan implementeras i en generell, distribuerad lagringstjänst. Föreläsningen är baserad på en rapport, Data i egna händer, skriven för ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi)

Ny teknologi muliggjør sikrere og mer brukervennlig autentisering av brukere med høye krav til sikkerhet. Hva kan svensk offentlig sektor lære av sine naboland?