Sessions

Kliniska prövningar driver utvecklingen av ny diagnostik och nya behandlingsmetoder vilka kan leda till bibehållen eller ökad hälsa för patienter. De innebär också en kompetensuppbyggnad för svensk vård och omsorg. Idag kan dock uppemot 70% av potentiella patienter inte delta i kliniska prövningar av geografiska skäl, eftersom de traditionellt utförs på något eller några sjukhus. Samtidigt görs idag allt fler studier på små grupper med specifika diagnoser, vilket kräver deltagare från hela landet. Detta kommer dessutom bli allt viktigare i takt med utveckling av precisionsmedicinen.
I panelen har vi representanter från myndigheter, företag, branschorganisation och, allra viktigast,  patienter,  

Region Östergötland har som ambition att bedriva egenmonitorering för multisjuka äldre med kroniska sjukdomar. Målbilden är att vårdformen ska implementeras och att den ska ta hand om 5000-10000 patienter. För att göra detta har projektet "Ekosystem för e-Hälsa" skapats med stöd ifrån Vinnova. Projektet har genomfört arbetet med behovsdrivet arbetssätt med utgångspunkt i en samlad behovskartläggning. Utifrån denna kartläggning har regionen upphandlat ett It-stöd, skapat arbetsprocesser och införandematerial. Tillsammans med vårdverksamheten har implementationen startat och engagerat sjuksköterskor, läkare, leverantör och inte minst patienter. Fortsatt med ett utforskande och behovsdrivet arbetssätt. Mitt under uppstarten slog Covid 19 till och vården fick totalt ställa om fokus vilket påverkade införandet. Nu är projektet i sin planerade slutfas och egenmonitorering är ett strategiskt spår i arbetet med Nära vård. Men utmaningarna kvarstår och måste övervinnas att lämna helt eller delvis kända arbetssätt och arbeta på nya sätt för att möta sjukvårdens framtida och nuvarande utmaningar. Att lämna över en implementation av en vårdform från ett projekt till ordinarie verksamhet - att komma bortom eldsjälen.

En datadriven hälsokommun med fokus på prevention barnfetma – varför då?Kan man förebygga diabetes typ 2, hjärt- kärlsjukdomar och 13 typer av cancer? Är det verkligen en faktor 1:6 om vi satsar på prediktion och prevention istället för diagnos och behandling?Prevention barnfetma som en Grand challenge och ett Hackathon – varför?

We share initial experiences and results on using anonymized screen recordings for optimization of Epic-based EHR during deployment phase at Apotti. The scope is on utilizing User Experience (UX) Monitoring for improved user support and enhanced targeting of user training among physicians, nurses and social workers. The results are used for gathering insights on EHR usage for optimization of the system and further development of dedicated workflows.

Hur kan en region skapa patientnytta genom att underlätta för bottom-up innovatörer att innovera inom offentlig organisation? Tillsammans, har innovationsforskare ochInnovationsplattformen i Västra Götalandsregionen (VGR) undersökt komplexitet i innovationsprocessen inom offentlig organisation.I föredraget får du höra om ett lyckat regionalt samarbete i gemensamt lärande, med syfte att underlätta innovationsprocessen för bottom-up innovatörer.

Svenska forskarnätverket för digital vård bjuder in till en session om hur digitala vårdtjänster utvecklats under den senaste tiden. Idag har Sverige en rad olika former av kontakter mellan patienter (och anhöriga) och vårdpersonal (läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, psykolog etc.) via en digital kanal/plattform. Vi finner digitala vårdmöten både hos specialister, i öppenvård och inom primärvården. Detta är det introducerande föredraget i dagens session "Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!" där forskarnätverket presenteras, och vi listar pågående forskning i Sverige utifrån temat Digital Vård.

Key findings from data guided intensive home rehabilitation among adult outpatients in Keski-Satakunta area, Finland.Patient sourced objective data acts a important role for activating, motivating and supporting intensive rehabilitation at homes. Method is well accepted among patients, +80% from the target group are willing to own and act their rehabilitation process. Increased efficiency for te process can be even 50% where individual variation per patients varies.
For care personnel constant knowledge where and how the rehabilitation process is developing based on patient sourced data has given opportunity to design individual rehabilitation processes. No need to mention the value for remote monitoring based rehabilitation process during pandemic where physical home rehabilitation visits are limited.

En bra anslutningsprocess ska göra det lätt för nya organisationer oavsett storlek att ansluta till federationen.Samtidigt ska organisationer inom federationen, kunna lita på att alla andra organisationer inom federationen, är följsamma till federationens ställda krav.

Svenska forskarnätverket för digital vård avslutar sin session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!" med en panel med titeln:
Vad är nästa steg? Forskarna blickar framåt #DigitalaVårdmötenHär försöker vi utifrån olika perspektiv knyta ihop säcken av kunskap från sessionens alla föredrag, och framförallt sia om framtiden för Digitala vårdmöten. - Hur ska digital vård bli en kostnadseffektiv och ändamålsenlig del av svensk vård? Vilken forskning behövs för att stärka evidensen och säkra "den goda vården"?
Panelen består av: Nasim Farrokhnia är Sverigechef på Mindler (psykologapp) och har lång erfarenhet som forskningschef på KRY. Hon är även forskande läkare, anknuten till Karolinska institutet/SÖS. Här i panelen har hon fokus på medicinsk kvalitet. Gunnar Klein deltar i panelen i egenskap av läkare/vårdpersonal, eftersom han arbetar deltid som "nätläkare", dvs möter patienter på distans inom allmänpraktiken/primärvården. Han är även professor i Hälsoinformatik vid Örebro Universitet. Björn Ekman är forskare vid Lunds universitet vid institutionen för kliniska vetenskaper, i Malmö (IKVM). Här i panelen har han systemperspektivet vad gäller samhällsnytta i stort.   Isabella Scandurra modererar panelen. I egenskap av patient med kronisk cancerdiagnos har hon även patientens perspektiv i paneldiskussionen. Hon forskar i hälsoinformatik vid Örebro universitet.
 Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se
 

I syfte att effektivisera det inkommande patientflödet har Närhälsan Online under hösten 2020 och våren 2021 drivit ett utvecklingsprojekt där man testat ett AI-baserat verktyg för triage och anamnes. I denna föreläsning berättar Gudrun Greim, allmänläkare och verksamhetsansvarig på Närhälsan Online, om syfte och mål med utvecklingsprojektet, hur genomförandet gått till, samt vilka lärdomar de dragit längs vägen. Hon redovisar även för utfallet och de möjligheter hon ser framåt. Föreläsningen avslutas med en kort intervju. 

Region Stockholms Vårdterminal ökar effektiviteten för vårdpersonal, genom att förenkla in- och utloggning och förflyttning mellan olika rum och patienter. Sparad tid som kan ägnas åt att ge vård till sjuka istället. Roger från Region Stockholm berättar om utmaningar, krav från verksamheten och produktivitetsfördelar samtidigt som vi tittar lite på trender och utveckling inom it för vården.

Föreläsningen demonstrerar ett generellt personcentrerat sammanhållet vårdförlopp för distansmonitorering, med standardiserat flödesschema för vardagen på mottagningar, med användande av sensorer och svarsformulär, beslutsstöd utifrån nationella och regionala medicinska riktlinjer.

Digitalisering av sjukvården kräver så mycket mer än videobesök. En av de stora utmaningarna inom diabetesvården idag är att hantera alla kontinuerliga hälsodata som genereras och det finns en oerhört stor potential till förbättring genom just digitalisering och automatisering av hur dessa data hanteras. För personer som lever med diabetes förändras blodsockernivåerna ständigt och personen själv måste aktivt mäta sitt blodsocker flera gånger per dag för att ta ställning till hur man ska sköta sin insulinbehandling. Tack var kontinuerliga sockermätare (CGM/FGM) kan sockernivåerna monitoreras dygnet runt vilket är ett stort stöd för den enskilda personen men det ställer också stora krav på att kunna hantera alla dessa data. Samtidigt innebär det en stor utmaning för hälso- och sjukvården eftersom kontinuerliga mätare generar närmare 50 000 nya datapunkter inför varje besök som idag till stor del hanteras manuellt. För att förbättra diabetesvården krävs nya digitala verktyg som kan automatisera tolkningen av alla data. Vi arbetar inom ramen för flera forskningsprojekt med att både skapa nya maskininlärningsalgoritmer för analys av diabetesdata och för att implementera det i hälso- och sjukvården.  

Regionerna har länge framgångsrikt samarbetat kring invånartjänster under 1177 Vårdguidens varumärke. Att ge invånare en samlad ingång för hälsa, vård och omsorg låter attraktivt, men är det möjligt? Nu pågår ett uppdrag, i mindre skala, där 4 kommuner (Aneby, Kungsbacka, Uddevalla och Örebro) testar e-tjänster och guidar invånare till rätt aktör i kommunen.Var befinner sig arbetet och hur går det?

Panel 2 tar vid efter att sett inspelade exempel, av läkare och patienter, ur vårdens och egenvårdens vardag och visioner. Diskussionen har till syfte att svara på frågorna: Era reflektioner? Hur möjliggör vi detta? Finns det några hinder? Hur kan vi sprida brett och hur ser ansvarsfrågorna ut? Vem gör vad?  

Svenska forskarnätverket för digital vård bjuder in till en session om hur digitala vårdtjänster utvecklats under den senaste tiden. Föredraget Forskning i praktiken: Digital triagering i Digitala Vårdmöten är en del av Svenska forskarnätverket för digital vårds session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!"I detta föredrag presenteras den pågående utvecklingen av
Digitala VårdMöten i Region Gävleborg. En digital plattform ska erbjuda en sammanhängande vårdkedja för patienten, från första kontakt och genom triage, diagnostik och behandling. För vårdpersonal erbjuder plattformen en möjlighet till avlastning av telefontriageringar, då varje vårdärende startar med en digital triage innan patienten kopplas vidare till rätt vårdnivå. Vårdpersonal kommer också att kunna kommunicera tvärprofessionellt och över vårdnivå- och verksamhetsgränser, för att kunna erbjuda patienten en bred och sammanhängande bedömning av symtomen. Då förfarandet med digital triagering behöver beforskas mera och denna plattform är under utveckling, så kommer forskning att bedrivas parallellt med införandet, för att observera och mäta effekterna av patientens digitala vårdkontakter, såväl som att undersöka patienters och vårdpersonals upplevelser av att använda den digitala vårdkedjan.Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se
 

Paneldiskussion och frågestund som avslutar och knyter samman konferensens openEHR-spår. Panelens deltagare samtalar om utmaningar och erfarenheter vid användning av standarden openEHR, och öppna frågor från publiken diskuteras.

På uppdrag av regeringen har E-hälsomyndigheten genomfört en internationell kartläggning av digitala stöd och tillämpningar som används i såväl det löpande smittskyddsarbetet som insatser vid större utbrott av smittsamma sjukdomar i ett urval länder inom främst Europeiska unionen. Uppdraget har genomförts i nära samråd med Folkhälsomyndigheten som samtidigt har genomfört ett närliggande regeringsuppdrag med fokus på processer och arbetsmoment i det nationella smittskyddsarbetet.