Sessions

Digitalisering av sjukvården kräver så mycket mer än videobesök. En av de stora utmaningarna inom diabetesvården idag är att hantera alla kontinuerliga hälsodata som genereras och det finns en oerhört stor potential till förbättring genom just digitalisering och automatisering av hur dessa data hanteras. För personer som lever med diabetes förändras blodsockernivåerna ständigt och personen själv måste aktivt mäta sitt blodsocker flera gånger per dag för att ta ställning till hur man ska sköta sin insulinbehandling. Tack var kontinuerliga sockermätare (CGM/FGM) kan sockernivåerna monitoreras dygnet runt vilket är ett stort stöd för den enskilda personen men det ställer också stora krav på att kunna hantera alla dessa data. Samtidigt innebär det en stor utmaning för hälso- och sjukvården eftersom kontinuerliga mätare generar närmare 50 000 nya datapunkter inför varje besök som idag till stor del hanteras manuellt. För att förbättra diabetesvården krävs nya digitala verktyg som kan automatisera tolkningen av alla data. Vi arbetar inom ramen för flera forskningsprojekt med att både skapa nya maskininlärningsalgoritmer för analys av diabetesdata och för att implementera det i hälso- och sjukvården.  

Föredraget Digitala besök i primärvården i ett arbetsmiljöperspektiv – läkares erfarenheter är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård’s session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!"Föredraget bygger på vår intervjustudie med läkare som har varit, eller är verksamma inom digitala mottagningsverksamhet i Sverige. Majoriteten av deltagarna är distriktsläkare eller ST-läkare inom allmänmedicin. Intervjuerna fokuserar på arbetsmiljörelaterade aspekter av verksamheten mot bakgrund av att forskning visat att allmänläkare mår allt sämre på arbetet och sjukfrånvaron i psykiatriska diagnoser ökar. Resultaten av studien visar på att digitalt verksamma läkare upplever stor grad av kontroll över sin arbetssituation och att en positiv bild förmedlas beträffande att kunna kombinera digitala och fysiska patientmöten.
Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

Kliniska prövningar driver utvecklingen av ny diagnostik och nya behandlingsmetoder vilka kan leda till bibehållen eller ökad hälsa för patienter. De innebär också en kompetensuppbyggnad för svensk vård och omsorg. Idag kan dock uppemot 70% av potentiella patienter inte delta i kliniska prövningar av geografiska skäl, eftersom de traditionellt utförs på något eller några sjukhus. Samtidigt görs idag allt fler studier på små grupper med specifika diagnoser, vilket kräver deltagare från hela landet. Detta kommer dessutom bli allt viktigare i takt med utveckling av precisionsmedicinen.
I panelen har vi representanter från myndigheter, företag, branschorganisation och, allra viktigast,  patienter,  

Vi lever allt längre vilket innebär att vi blir flera som behöver tillgång till hälso- sjukvård.  Region Jämtland Härjedalen är Europas mest glesbefolkade region vilket ställer stora krav på att hitta nya lösningar för att kunna möta de växande behoven av tillgång till vård.

Region Skåne har anlitat patienter som jobbar tillsammans med vårdpersonal i utformningen av framtidens arbetsprocesser i SDV, där vårddokumentationen är en viktig del.

RPM, Remote Patient Monitoring eller  Egenmonitorering är i stark utveckling internationellt och nationellt. Kommunikationsplattformar för olika typer av sensorer / devices utvecklas samtidigt som nya arbetssätt utifrån teknikens möjligheter handlar om personcentrering på riktigt!Patienten/brukaren/individen blir direkt involverad i sin vardag - trygg, delaktig, med ökad autonomi och livskvalitet

Svenska forskarnätverket för digital vård avslutar sin session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!" med en panel med titeln:
Vad är nästa steg? Forskarna blickar framåt #DigitalaVårdmötenHär försöker vi utifrån olika perspektiv knyta ihop säcken av kunskap från sessionens alla föredrag, och framförallt sia om framtiden för Digitala vårdmöten. - Hur ska digital vård bli en kostnadseffektiv och ändamålsenlig del av svensk vård? Vilken forskning behövs för att stärka evidensen och säkra "den goda vården"?
Panelen består av: Nasim Farrokhnia är Sverigechef på Mindler (psykologapp) och har lång erfarenhet som forskningschef på KRY. Hon är även forskande läkare, anknuten till Karolinska institutet/SÖS. Här i panelen har hon fokus på medicinsk kvalitet. Gunnar Klein deltar i panelen i egenskap av läkare/vårdpersonal, eftersom han arbetar deltid som "nätläkare", dvs möter patienter på distans inom allmänpraktiken/primärvården. Han är även professor i Hälsoinformatik vid Örebro Universitet. Björn Ekman är forskare vid Lunds universitet vid institutionen för kliniska vetenskaper, i Malmö (IKVM). Här i panelen har han systemperspektivet vad gäller samhällsnytta i stort.   Isabella Scandurra modererar panelen. I egenskap av patient med kronisk cancerdiagnos har hon även patientens perspektiv i paneldiskussionen. Hon forskar i hälsoinformatik vid Örebro universitet.
Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

Svenska forskarnätverket för digital vård bjuder in till en session om hur digitala vårdtjänster utvecklats under den senaste tiden. Idag har Sverige en rad olika former av kontakter mellan patienter (och anhöriga) och vårdpersonal (läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, psykolog etc.) via en digital kanal/plattform. Vi finner digitala vårdmöten både hos specialister, i öppenvård och inom primärvården. Detta är det introducerande föredraget i dagens session "Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!" där forskarnätverket presenteras, och vi listar pågående forskning i Sverige utifrån temat Digital Vård.

Region Stockholm har inriktningen att vården ska vara digifysisk. För att uppmuntra och stödja vårdgivarna med att utveckla ett digifysiskt arbetssätt har regionen tagit fram webbplatsen Jobba digifysiskt. Den lanserades i februari i år och innehåller inspirerande goda exempel från vården, beskrivningar av arbetssätt och metoder för förändringsledning.

En bra anslutningsprocess ska göra det lätt för nya organisationer oavsett storlek att ansluta till federationen.Samtidigt ska organisationer inom federationen, kunna lita på att alla andra organisationer inom federationen, är följsamma till federationens ställda krav.

We share initial experiences and results on using anonymized screen recordings for optimization of Epic-based EHR during deployment phase at Apotti. The scope is on utilizing User Experience (UX) Monitoring for improved user support and enhanced targeting of user training among physicians, nurses and social workers. The results are used for gathering insights on EHR usage for optimization of the system and further development of dedicated workflows.

På uppdrag av regeringen har E-hälsomyndigheten genomfört en internationell kartläggning av digitala stöd och tillämpningar som används i såväl det löpande smittskyddsarbetet som insatser vid större utbrott av smittsamma sjukdomar i ett urval länder inom främst Europeiska unionen. Uppdraget har genomförts i nära samråd med Folkhälsomyndigheten som samtidigt har genomfört ett närliggande regeringsuppdrag med fokus på processer och arbetsmoment i det nationella smittskyddsarbetet.

Klassifikationerna ICF och KVÅ används i den kommunala hälso- och sjukvården för att spara tid, öka patientsäkerheten och för att följa upp åtgärder. Klassifikationerna kan också utgöra ett viktigt verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Socialstyrelsens webbutbildning är ett användarstöd i strukturerad dokumentation för den kommunala hälso- och sjukvården om klassifikationerna ICF och KVÅ.

Hur kan en region skapa patientnytta genom att underlätta för bottom-up innovatörer att innovera inom offentlig organisation? Tillsammans, har innovationsforskare ochInnovationsplattformen i Västra Götalandsregionen (VGR) undersökt komplexitet i innovationsprocessen inom offentlig organisation.I föredraget får du höra om ett lyckat regionalt samarbete i gemensamt lärande, med syfte att underlätta innovationsprocessen för bottom-up innovatörer.

Flykten till framtiden - Att arbeta som läkare hos en digital vårdgivare
Föredraget är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård's session " Att leva som vi lär - Digitalt om digitala vårdmöten!"
Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se
http://digitalcareresearch.se

Panel 2 tar vid efter att sett inspelade exempel, av läkare och patienter, ur vårdens och egenvårdens vardag och visioner. Diskussionen har till syfte att svara på frågorna: Era reflektioner? Hur möjliggör vi detta? Finns det några hinder? Hur kan vi sprida brett och hur ser ansvarsfrågorna ut? Vem gör vad?  

Kan Sverige bygga en stabil, elegant och effektiv it-infrastruktur för vården som gör det möjligt för att uppfylla vårdens krav? Några lovande signaler finns:- Regeringen har gett E-hälsomyndigheten i uppdrag att "analysera och föreslå hur möjligheterna till sammanhållen journalföring kan öka och användas av alla vårdgivare i hela landet", ett arbete som ska vara klart i februari.- Region Stockholm tycks ha bytt strategi för sin framtida vårdinformationsmiljö.- Alltfler, i Sverige och internationellt, börjar i spåren av Covid-19 inse att vi måste ha bättre möjligheter att snabbt följa upp patientdata för att skapa ny kunskap.- Origoprogrammet gör lovande framsteg som ett exempel på att Sverige ligger i forskningens framkant.Föredraget är en uppföljning av förra årets fundering kring om Sveriges framtida ehälsosystem blir som en egyptisk pyramid, ett Babels torn eller en tulipanaros.