Sessions

Kan man med individanpassad fysisk aktivitet bidra till en förbättrad sekundärprevention inom Primärvården?Det är välkänt att rätt dos av fysisk aktivitet är hälsosamt. Likaså är det att fysisk aktivitet är viktigt ur ett hälsoperspektiv för individer med kroniska sjukdomar. Hur gör man då i praktiken för att kunna individanpassa och erbjuda rätt dos av fysisk aktivitet för individer med kroniska sjukdomar, som i sin tur har en varierande funktionsförmåga, ev. smärta/besvär och skiftande dagsform? I vår föreläsning kommer vi att prata om vad som är viktigt ur ett användarperspektiv, vård-perspektiv och samhällsperspektiv för att tillhandahålla lättillgänglig individanpassad fysisk aktivitet med fokus på förbättrad sekundärprevention inom primärvården.

Digitalisering av samfunnet skjer raskt og ny teknologi utfordrer fag, roller og måten å gi helsehjelp og tjenester på. Innlegget belyser hva klinikere trenger av kompetanse (inklusive nye kompetansemål i profesjonsutdanningen for medisin), samarbeid med andre fagdisipliner,  og hvordan utdanning og arbeidslivet må legge til rette for ny læring gjennom hele yrkeskarriæren.Innlegget bygger på endringer som skjer i den norske grunnutdanningen av leger, sykepleiere, psykologer og andre helseprofesjoner med nye læringsmål (læringsutbytter) i digital kompetanse, teknologiforståelse, innovasjon og entreprenørskap. En annen kilde til inspirasjon er dr. Eric Topol bok "Deep Medicine- How artificial intelligence can make health care human again" (2018) som viser mulighetene for å ta tilbake tid til den kliniske interaksjon mellom helsepersonell og pasient ved bruk av teknologi. Men, teknologien vil også forandre fagets innhold og dagens kliniske arbeidsprosesser kan bli radikalt endret. 

Varje dag triageras tusentals patienter på akutmottagningar, på vårdcentraler, per telefon eller digitalt. Men hur fungerar triage? Är det möjligt att skapa ett perfekt triagesystem? Hur kommer triage att fungera i framtiden? Vad säger forskningen? Och vad säger vetenskapen om digital triagering?  Jonathan Ilicki, innovationschef på Platform24,  gör upp med triage-myter och ger de bästa insikterna och råden från triageringens frontlinje. En resa som börjar på 90-talet och för oss fram till de senaste triagerönen.

Block 4 på VGR-dagen under VITALIS handlar om Framtidens vårdinformationsmiljö. Programledaren Lars Lindsköld leder dagen och samtalar med Peter Häyhänen.

Sveriges Regioner har i pandemitider tvingats till att snabba på sin digitalisering. Dels genom utökad digital interaktion med medborgarna, dels genom utökad hantering av behörigheter och åtkomst för extra vårdpersonal. Detta ovanpå den sen tidigare planerade digitaliseringen. För bibehållen patientsäkerhet och integritet är det av yttersta vikt att kunna lita på den digitala identiteten. Vad behöver man för att lyckas skapa tillit till den digitala identiteten?

Begripsam tillsammans med Mora folkhögskola och region Dalarna ska skapa en rådgivningstjänst som ökar möjligheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning (IF) att delta i det digitala samhället. Projektet finansieras av Post- och telestyrelsens och pågår mellan den 1 september 2020–22 februari 2022.I detta nationella kompetenscentrum kommer vi att kunna erbjuda rådgivning, kompetensutveckling, produktion av lärresurser  med mera för att öka den digitala kompetensen. Ledande experter på området kommer att samverka och bidra till en utveckling i hela landet. Kompetenscentret kommer på detta sätt ge stöd för att av de mest eftersatta grupperna i samhället får ökad tillgång till det digitala samhället.

Egenmonitorering är ett område med stor potential i framtidens vårdsystem och flera regioner har pågående utvecklingsarbeten. Men än så länge är det ingen som lyckats ta klivet från pilot till ett bredare införande. Den långsamma progressen medför att nyttan för patienterna fördröjs. Men den skapar även utmaningar för leverantörerna som gjort stora investeringar i tekniska plattformar, utan förutsättningar till en rimlig avkastning.

Cederkliniken Praktikertjänst i Piteå har flera förändringsprojekt i bagaget. De påbörjade sin digitaliseringsresa januari 2017 och har sedan mars 2020 erbjudit sina patienter en digital ingång via hemsidan för vårdkontakter via chatt eller video. När möjligheten att ta emot patienter fysiskt begränsades på grund av Covid-19, blev den digitala ingången den primära kontakten för patienterna. Precis som hos andra vårdcentraler, utgörs en betydande andel av Cederklinikens patienter av äldre multisjuka och kroniskt sjuka patienter. När det stod klart att Covid-19 inte var något övergående, identifierade personalen på Cederkliniken ett antal innovativa förändringar för att kunna möta tillströmningen av patienter, oroliga över Covid-19 men också för att kunna fortsätta hjälpa deras befintliga patienter. Ta del av Cederklinikens förändringsinitiativ och hur de ställde om verksamheten till följd av Covid-19 när Petter Tuorda, verksamhetschef på Cederkliniken Praktikertjänst, delar med sig sina erfarenheter från hur man främjar innovation och förändringsförmåga i vården.

Lärande exempel lyfts ofta fram som ett viktigt stöd för den digitala verksamhetsutvecklingen inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. E-hälsomyndigheten har tagit fram ett koncept för lärande exempel och beskriver i denna föreläsning hur det kan användas samt vilka effekter det ger kommuner att använda dem. Vi får konkreta exempel från Trollhättans stad medverkar och berättar om sina erfarenheter av att använda konceptet.

Välkommen att lyssna till Svensk sjuksköterskeförenings och Socialstyrelsens samarbete kring översättning av ICNP, en klinisk terminologi för omvårdnad, i svenska Snomed CT. Du lär dig om hur ICNP i Snomed CT kan användas i ett vårdinformationsystem och hur du kan förbereda dig inför den framtida utvecklingen.

För att kunna möta behoven för människor med kronisk sjukdom, behöver vi inom vården förändra våra arbetssätt. I nära samarbete mellan patienter och vårdgivare har vi utvecklat och implementerat flera olika tjänster i appen Alltid öppet för att möta olika behov.

Den 11 november 2020 meddelade Kommissionen att man föreslår byggandet av en europeisk hälsounion. Syftet är att kunna skapa en större beredskap för gränsöverskridande hot mot hälsan. Sedan tidigare pågår arbete enligt patientrörlighetsdirektivet vilket bland annat bedrivs i eHealth Network. Vad planeras på EU-nivå vad gäller utvecklingen av e-hälsan och hur förhåller sig detta till planerna på en europeisk hälso union. Föredragshållarna representerar Sverige i eHealth Network och berättar om det pågående arbetet.

Lyssna till vår resa mot en digifysisk rehabilitering. Hör hur vårt arbete fått oss ur startblocken och gett ett tydligt mål att arbeta mot. Du får ta del av hur en rad olika små förändringar och stora projekt hänger ihop och hur de tillsammans ska ge en mer nära, flexibel och personcentrerad rehabiliteringVi kommer dela med oss av både framsteg och bakslag och förhoppningsvis kan vi ge er inspiration till att börja er resa mot en digifysisk rehabilitering.

Varför avbokar patienter sina besök med kort varsel eller uteblir? Vilka är orsakerna och hur påverkar de vården? En sammanställning av flera utredningar och vetenskapliga avhandlingar.

Preliminära resultat från forskning på digital behandling av kronisk ledsmärta (artros) förbättrar tillgängligheten till vård i glesbygd, jämfört med traditionell face-to-face-behandling.

Medan digitalisering har förbättrat effektiviteten och säkerheten i slutenvård, har den också resulterat i arbetsmiljöproblem, inte minst för sjuksköterskor. Föreläsningen har fokus på sjuksköterskor och tar upp vilka aspekter i fortsatt digitalisering är viktiga att uppmärksamma  för att försäkra att den digitala utvecklingen också bidrar till en god arbetsmiljö.

Efter en flerårig successiv ökning blev 2020 året då många verksamheter gick över till digitala besök. Hur påverkas psykologisk behandling av övergången till videosamtal och vilka frågor behöver vi ställa oss för att säkerställa bibehållen kvalitet?

Det har länge diskuterats om att implementera lösningar för distans-monitorering inom hjärtsvikt. I detta seminarium har vi samlat två regioner som kommer att diskutera vilken ”mode of action” som de aktuella lösningar har, organisatoriska erfarenheter av implementering samt vilka resultat man lyckas uppnå gällande vad som är viktigt för patient samt ekonomiska besparingar.  

Socialstyrelsen fick ett uppdrag att skapa
förutsättningar att stödja utvecklingen av en standardiserad och enhetlig
dokumentation kring cancerpatienter. Uppdraget anknyter till Socialstyrelsens
arbete med nationell e-hälsa och ligger i linje med Vision e-hälsa
2025. Genom att utgå från nationella informationsstrukturens
referensmodeller samt urval från nationellt fackspråk kan nationella
informationsmängder (NIM) beskriva en enhetlig struktur för information som
behöver vara tillgänglig i flera sammanhang och processer.