Dokumentation till döds Kan standardisering minska arbetsbelastningen, psykisk såväl som fysisk i vården?

Dokumentation till döds Kan standardisering minska arbetsbelastningen, psykisk såväl som fysisk i vården? Har passerat

Tisdag 18 maj 2021 16:00 - 17:00 2. Live

Föreläsare: Ann-Louise Gustafsson, Christiane Garnemark, Fredrik Ström, Per Nydert
Moderator: Björn Erik Erlandsson
Paneldeltagare: Björn Eriksson, Emma Spak, Helén Seeman Lodding, Karin Båtelson, Mikael Wintell

Spår: Informatik/semantik/standards

Har det blivit så med den tekniska utvecklingen och att "lagring" inte tar någon "fysisk" plats att vi får en känsla av säkerhet bara vi dokumenterar, ett rättfärdigande av överdokumentation?

Hur skall vi kunna lita på informationen när volymerna bara ökar och ökar, börjar vi närma oss den informatiska tsunamin? Med utgångspunkt i det lilla barnet och en för barnet säker läkemedelsprocess blickar vi utåt och ser på såväl utmaningar, risker som möjligheter.

I takt med medicinska och tekniska framsteg, parallellt med en ekonomisk utveckling, har vårdens möjligheter till utredning, behandling och bot ökat explosionsartat. Utgående från individen finns möjligheter att skräddarsy och individualisera vård och behandling. Men en baksida av myntet är en exponentiellt tilltagande komplexitet, ökad risk att tappa relationer och samband samt minskad överblick i ett ständigt ökat informationsflöde. När datalagring inte längre är gränssättande kan arbetssätt med över- och dubbeldokumentation vara ett enklare sätt att lösa ut en arbetsuppgift men som kan leda till att ge falsk säkerhet. Med tilltagande resursbrist och ökade kunskapskrav blir gapet mellan upplevd förmåga att hitta information och verkligt utfall en alltmer gränssättande utmaning att anta.

Läkemedelshantering och läkemedelsbehandling är ett av vårdens mest komplexa och riskfyllda verksamhetsområden (ref). En korrekt informationsstruktur är fundamentet för en hel reaktionskedja från producent ut till enskild individ och som, när det går fel, kan få ödesdigra konsekvenser för den enskilde.

Med utgångspunkt i det lilla barnet och en för barnet säker läkemedelsprocess blickar vi utåt och ser på såväl utmaningar, risker som möjligheter. Kan standardisering och arbete med strukturerad dokumentation och information stötta verksamheterna inom läkemedelsområdet? Hur kan stress och avvikelser minskas? Vad är nödvändigt att vi gör tillsammans strukturerat och varför har vi inte kommit längre år 2021?

En paneldiskussion utgående från riskanalys och nationellt arbete med e-Ped*.

*ePed står för erfarenhet- och evidensbaserad databas för barnläkemedel. ePed startade 2005 som en databas för läkemedel inom neonatalverksamheten i Stockholm.

Språk

Svenska

Ämne

Other, eHealth

Föreläsningssyfte

Tools for implementation

Kunskapsnivå

Intermediate

Målgrupp

Management/decision makers
Organizational development
Technicians/IT/Developers
Researchers
Students
Healthcare professionals
Patient/user organizations

Nyckelord

Actual examples (good/bad)
Benefits/effects
Patient centration
Management
Patient safety

Föreläsare

Ann-Louise Gustafsson Föreläsare

Barnsjuksköterska, specialist inom barnonkologi
Barncancercentrum Drottning Silvias Barnsjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sjuksköterska i ePed Redaktionen VGR

Christiane Garnemark Föreläsare

Med Dr
Barnmedicin, Drottning Silvias Barnsjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhus

Christiane Garnemark är barnläkare och neonatolog med särskild intresse för pediatriska läkemedelsfrågor.
- Läkemedelsansvarig för Kvinnosjukvården och Drottning Silvias Barnsjukhus vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg
- Medicinsk ansvarig för regionala ePed-redaktionen i Västra Götalandsregionen
- Ordförande i Barnläkarförbundets Intresseföreningen för Barn och Läkemedel

Fredrik Ström Föreläsare

SKR / KTH

Fredrik arbetar med läkemedelsinformatik på SKR, bland annat i sin roll som projektledare för Nationell arbetsgrupp för strukturerad vårdinformation läkemedel.
Vid sidan av sitt arbete doktorerar Fredrik på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, där han fokuserar på uppföljning och simulering av effekt och nytta av läkemedelsbehandlingar i vården.

Per Nydert Föreläsare

Apotekare, Med Dr
Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset

Björn Erik Erlandsson Moderator

Professor Senior Advisor
KTH/CBH

Teknologie Dr från Chalmers tekniska högskola, Göteborg, Sverige, inom området Tillämpad elektronik. Numera Senior Advisor vid Skolan för Kemi, Bioteknologi och Hälsa, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm, med ansvar för teknik och kvalitet i vården, tidigare Vice dekan för Skolan för Teknik och Hälsa vid KTH mellan 2012 – 2016. Har varit biträdande koordinator vid KTH:s medicinska och biomedicinska teknikplattformen under åren 2010 - 2011.
Erfarenheter från forskning och utveckling, kvalitetsstyrning och regulatoriska frågor från internationella medicintekniska företag, Siemens och Nobel Industrier. Tidigare verksamhetschef vid Medicinsk informatik och teknik, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå och Akademiska sjukhuset, Uppsala och även professor i medicinsk teknik vid dessa universitet.
Han är också engagerad i standardiseringsarbetet inom medicinsk teknik och medicinsk informatik, ordförande i SIS/TK334 och därmed svensk delegat vid internationella standardiseringsorganisationer; CEN/CENELEC och ISO. Sedan augusti 2017 Convenor i ISO/TC215 Health informatics standardization, WG1. Styrelsemedlem i HL7 Sweden. Tidigare ordförande i Svensk Förening för Medicinsk Informatik (SFMI). Medlem i Sektionen för Medicinsk teknik och fysiks certifieringskommitté (MTF). Tidigare medlem i vetenskapligt råd vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. Expert i Statens Haverikommission 2011-2013: Slutrapport RO 2013: 02, Dödsfall på hjärtklinikens hjärtintensivavdelning N25 vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, Stockholms län, den 17 oktober 2010, Dnr O-01/11, 2013-11-14. Senior rådgivare för Huddinge Kommun mellan 2016 - för utvecklingen av en ny gymnasieskola, Widerströmska gymnasiet, med inriktning på naturvetenskap, teknik inklusive ett fjärde år i medicinsk teknik (gymnasieingenjör), omvårdnad och ekonomi.