Årets program

Med stort mod och till ett högt personligt pris har Isra Barham använt sin röst, brutit tystnaden kring folkmordet i Gaza och envist kämpat för att mänskliga rättigheter är något som ska omfatta varje människa. Hon har inspirerat många och visat att förändring är möjlig.

Vems liv räknas? Medan världens ögon riktas mot det pågående folkmordet i Gaza blir det smärtsamt tydligt hur olika liv värderas och vilka kroppar som tillåts vara sörjbara. I detta seminarium granskar vi den djupt rotade myten om den farliga muslimska mannen, en rasistisk föreställning som formar både mediebilden och den politiska retoriken. Hur påverkar denna islamofoba myt vår förmåga att känna empati, att protestera, att agera? Genom ett kritiskt samtal blottlägger vi hur islamofobiska narrativ osynliggör lidande, rättfärdigar våld och undergräver mänskliga rättigheter.

Nothing about us without us!
Vad händer med de med de största behoven när samhället prioriterar att bekämpa fusk och kriminalitet, samtidigt som vi rustar för krig och kris?
Grupper och behov ställs mot varandra när prioriteringar i välfärden skall göras.
Personer som oss har ständigt, men i synnerhet i samband med andra världskriget och tiden därefter, avhumaniserats och nedprioriterats.
JAG och RFS pratar om nuet, hot och möjligheter.

Vilken kunskap har allmänhet och offentliganställda om mänskliga rättigheter och demokrati? Hur ser utsattheten ut och vilka trender är särskilt positiva – eller oroväckande? Vilka krav ställer situationen för demokratin och de mänskliga rättigheterna på beslutsfattare och företrädare för det offentliga? De högsta cheferna för Institutet för mänskliga rättigheter, Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia samtalar utifrån aktuella rapporter.

Ett systematiskt och ambitiöst förebyggande arbete är en förutsättning för en narkotikapolitik som respekterar mänskliga rättigheter, medan den dominerande kritiken fokuserar på avkriminalisering, legalisering eller ensidig skademinimering. På seminariet presenteras en ny rapport som går igenom debatten kring mänskliga rättigheter och narkotikapolitik och för in nya perspektiv.

I hela världen sker en demokratisk backlash och såväl globalt som i Sverige riktas ofta udden mot minoriteter. I vilket demokratiskt läge befinner sig våra fem nationella minoriteter och urfolk?  På vilket sätt är de nationella minoritetsfrågorna inom media, kultur,  rättsväsendet, politik och företagande en del av att stärka den svenska demokratin? Hör nationella minoritetsrepresentanter i ett panelsamtal kring dessa frågor

Extrema åsikter hos barn och unga blir alltmer vanligt och det kan vara svårt som vuxen att veta hur man ska bemöta och hantera det.Hur kan du agera för att alla barn ska få möjlighet att växa upp utan hat? Genom projektet Navigera hat – presenterar Rädda Barnen flera verktyg som syftar till att stärka barn och ungas demokratiska rättigheter och förbättra bemötandet i frågor som rör extremism och radikalisering.

Ideellt engagemang spelar en avgörande roll i att försvara demokratiska värden, mänskliga rättigheter och rätten att organisera sig – särskilt i tider när dessa hotas. Vilka hinder möter marginaliserade grupper i det ideella engagemanget – och hur skapar vi ett civilsamhälle som verkligen inkluderar alla? 

Personlig assistans förutsätter tillit för att fungera som frihetsreform. Men vad händer när denna rättighet förvandlas till en kontrollerad förmån? I detta seminarium diskuteras hur inskränkningar för personer med funktionsnedsättning gradvis normaliseras och vad det avslöjar om demokratins tillstånd.

Demokratiska utrymmen krymper – och människorättsförsvarare pressas allt mer. I detta seminarium, som bygger vidare på Institutet för mänskliga rättigheters kartläggning, möter du engagerade röster i ett panelsamtal om risker, osynliggörande och framtiden för civilsamhället. Vad står på spel när de som försvarar rättigheter tystas? Ett samtal för dig som vill vara med och forma en framtid där demokrati och mänskliga rättigheter står starka.

En ödesfråga för samer i Sverige är den utbredda okunskapen om dem samt bristen på kunskapshöjande insatser. Detta leder bland annat till att samer tvingas informera och utbilda andra parter vid konsultationer och samrådsmöten. Folkrätten påbjuder att allmänheten utbildas om urfolk och minoriteter. Hur sker detta i Sverige idag? Varför finns så stor okunskap om samer i Sverige? Vad får det för konsekvenser? Vad kan göras för att förändra detta?

En föreläsning om det förändrade Sverige ur ett mänskliga rättighetsperspektiv, blandat med personliga berättelser från KISAM-Världens mammor och Världens ungdomar. Hur är det att leva på den särskilt utsatta platsen Skäggetorp och vad är konsekvenserna av de många nya lagarna? Vad händer när integrationspolitik blir till assimilering med allt fler repressiva åtgärder? En lägesbild av det förändrade Sverige och förslag på vad som borde satsas för en lyckad integration. 

Participatory rights for the right to a clean, healthy and sustainable environment refer to access to information, public participation in decision-making, and access to justice in environmental matters. Currently participatory rights for the environment are challenged across Europe. This panel will highlight the importance of participatory rights, how they are challenged, and how, by using them, the public may contribute to a better environment.

Vi vill uppmärksamma den polarisering vi ser i relationen mellan samer och majoritetssamhället. När samiska rättigheter synliggörs fullständigt exploderar sociala medier av fördomsfulla och rasistiska kommentarer. Nästan hälften av alla unga samer har blivit illa behandlade eller trakasserade för att de är samer. De som tydligt uttrycker sin samiska identitet är mest utsatta. Samtal med Sáminuorra och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) om polarisering och att motarbeta hat och hot.

Den liberala demokratin utmanas både i Europa och resten av världen. Den exekutiva makten i flera länder stärker sin makt på den folkvalda församlingens och folkets bekostnad. Mänskliga rättigheter utmanas eller till och med monteras ner. Domstolarnas självständighet är under hot.Hur ser situationen ut i Sverige? Är den svenska demokratin hotad och hur kan den försvara sig själv. Vilken roll har statliga tjänstepersoner i att stå upp för demokratins värden och mänskliga rättigheter?

Allas tillgång till lika rättigheter och möjligheter är grundläggande i ett demokratiskt samhälle.Många människor upplever diskriminering i situationer som inte omfattas av diskrimineringslagen. DO vill lyfta samtalet om dessa situationer och om bristerna i lagen, med fokus på etnisk profilering.En sakkunnig panel från civilsamhället och myndigheter diskuterar vägar framåt och hur utsatta kan få möjlighet till upprättelse.

Romer är inte en enhetlig grupp – i Sverige finns fem nationellt erkända romska grupper med skilda historiska erfarenheter, språkvarianter och kulturella uttryck. Välkommen till ett samtal som lyfter de fem nationellt erkända romska grupperna – svenska romer, finska romer, utomnordiska romer, resande och nyanlända romer – och belyser deras respektive erfarenheter, språkvariationer, kulturella uttryck och samhällsposition idag. Samtalet syftar till att öka kunskapen om romsk mångfald samt främja respekt och förståelse för romer i Sverige och för framtida möjligheter.

Sverige var det första landet i världen att införa obligatorisk sexualundervisning 1955. Genom åren har vi varit en förebild internationellt och visat att kunskap är det bästa sättet att skydda och stärka unga. Nu riskerar vi för första gången att gå bakåt.Två statliga utredningar har nyligen presenterat förslag som riskerar att kraftigt försämra sexualundervisningen. 
RFSU berättar om dagens sexualundervisning, varför den är viktig och vad som står på spel.

En fullföljd gymnasieutbildning är en av de viktigaste faktorerna för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Samtidigt utgör psykisk ohälsa ett betydande hot mot folkhälsan och är en bidragande orsak till många skolavhopp. Föreläsningen kommer att ge exempel på hur vi genom att använda metoden Supported Education kan underlätta i kritiska övergångar mellan skolformer och främja skolnärvaro genom att stödja elever i deras målsättning att uppnå skolans krav och må rimligt bra. 

På senare tid har samiska grupper och personer varit involverade i många rättstvister om markrättigheter. Hur formar det svenska rättssystemet deras möjligheter att hävda det samiska folkets urfolksrättigheter?