Årets program

Sverige har en demokrati som i hög grad är decentraliserad och där makten delas mellan kommuner, regioner och stat. Den kommunala självstyrelsen finns fastslagen i Regeringsformen. Att beslut som påverkar människors vardag, välfärd och tillgång till mänskliga rättigheter fattas nära dem som berörs möjliggör delaktighet och anpassning till den lokala kontexten. I landets kommuner och regioner finns närmare 40 000 förtroendevalda, varav de allra flesta är fritidspolitiker. Men hur ser förutsättningarna att delta i den lokala demokratin ut? 

Hur kan vi säkerställa rätten till mat under kriser samtidigt som vi ställer om till ett hållbart livsmedelssystem?
Detta seminarium utforskar skärningspunkten mellan krisberedskap, klimatresiliens och hållbara livsmedelssystem. Med utgångspunkt i Sveriges planer för livsmedelsberedskap, EU:s arbete samt utmaningar och möjligheter i Afrika söder om Sahara, diskuterar vi innovativa lösningar för ett hållbart livsmedelssystem. I seminariet deltar experter och beslutsfattare som arbetar för att forma strategier för långsiktig livsmedelssäkerhet.

WiljaGruppen bjuder in till samtal om vad som behöver göras för att fler personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i arbetslivet.Många företag VILL arbeta med inkludering men när det gäller att öppna upp dörrarna för personer med funktionsnedsättning finns en stor osäkerhet. Vad behöver samhället, näringslivet och den enskilde arbetsgivaren för att rätten till arbete ska bli verklighet?

Lärare, student eller intresserad av hållbar fred och fredlig konflikthantering? Tillsammans breddar vi synen på fred och säkerhet. Genom samtal och övningar får du reflektera kring och diskutera olika perspektiv på fred och säkerhet, vilka verktyg det finns för att skapa hållbar fred och vad vi kan göra för att förhindra att krig bryter ut.

Hur kan vi stärka demokratiarbetet i skola och samhälle? I detta samtal möts forskare och praktiker som arbetat med Demokratistegen, en modell för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter i skolan och folkbildningen. Ta del av ny forskning från Mälardalens universitet och inspirerande exempel från verkligheten. Samtalet leds av Karin Årman, projektledare för Demokratistegen vid Forum för levande historia. 

Vår demokrati står inför både stora utmaningar och reella hot. Kommuner och regioner runt om i Sverige ser nu över och stärker sin krisberedskap. Samtidigt kämpar lokalsamhällen i Ukraina för att bevara sin lokala demokrati. Globala samarbeten på lokal nivå kan här spela en viktig roll.

The panel will explore how governments can fulfill their human rights obligations in disaster prevention, emphasizing infrastructure, early warning systems, and effective communication. It will also address the importance of international cooperation and financial support for developing nations, assessing states' obligations in disaster preparedness. The discussion will integrate foresight methodologies to enhance resilience and preparedness for future human rights challenges.

Demonstrationsfriheten har spelat en avgörande roll för den demokratiska utvecklingen genom historien. Idag ser vi dock en ökad repression mot personer som nyttjar sin demonstrationsfrihet i form av bl.a. ökat straffhot och ett narrativ som utmålar fredliga aktivister som ett hot mot demokratin. Den här panelen kommer att diskutera vad demonstrationsfriheten faktiskt innebär, hur repressionen mot fredliga aktivister ser ut och vad detta innebär ur ett demokrati- och rättighetsperspektiv. 

En ödesfråga för samer i Sverige är den utbredda okunskapen om dem samt bristen på kunskapshöjande insatser. Detta leder bland annat till att samer tvingas informera och utbilda andra parter vid konsultationer och samrådsmöten. Folkrätten påbjuder att allmänheten utbildas om urfolk och minoriteter. Hur sker detta i Sverige idag? Varför finns så stor okunskap om samer i Sverige? Vad får det för konsekvenser? Vad kan göras för att förändra detta?

I Sverige diskuteras nu alltmer civilsamhällets roll och villkoren för dess verksamhet. Frågor om föreningsfrihetens begränsningar, införandet av demokrativillkor för finansiering samt förslag om olika former av register för civilsamhällets organisationer har väckt både oro och debatt. Vad innebär dessa förändringar för demokratin, och hur påverkas civilsamhällets förmåga att verka fritt och självständigt?

Vilken roll ska universiteten och forskarsamhället ha i relation till aktuella samhällsfrågor, och vilken plikt att vara neutrala eller att ta ställning? Dessa frågor har aktualiserats i den snabbt förändrande utvecklingen i omvärlden under de senaste åren. I det här panelsamtalet diskuteras hur akademin och den enskilda forskaren kan och bör förhålla sig till brännande frågor som berör mänskliga rättigheter inom ramen för vetenskaplig trovärdighet och akademins samhällsansvar.Vilken roll ska universiteten och forskarsamhället ha i relation till aktuella samhällsfrågor, och vilken plikt att vara neutrala eller att ta ställning? Dessa frågor har aktualiserats i den snabbt förändrande utvecklingen i omvärlden under de senaste åren. I det här panelsamtalet diskuteras hur akademin och den enskilda forskaren kan och bör förhålla sig till brännande frågor som berör mänskliga rättigheter inom ramen för vetenskaplig trovärdighet och akademins samhällsansvar.

Årets FN-granskning, UPR, gav Sverige rekommendationer med fokus på bland annat rasism, diskriminering, urfolksrättigheter, våld mot kvinnor, migranters och barns rättigheter samt människohandel. I vårt seminarium diskuterar vi de viktigaste rekommendationerna, Sveriges respons och vilka åtgärder som krävs för att säkerställa verklig förändring. Vi beskriver vår egen roll - det oberoende Institutet för mänskliga rättigheter - och inte minst belyser vi civilsamhällets centrala roll i att driva processen framåt.

Hur kan arbetet med den romska minoritetens mänskliga rättigheter bidra till stärkt demokrati och ett mer inkluderande samhälle för alla? Utifrån arbetet som bedrivs i Malmö stad utforskas frågor om vad som krävs för att förverkliga lagen om nationella minoriteter avseende den romska minoriteten samt hur det arbetet kan utgöra ett viktigt motstånd i den anti-demokratiska utveckling vårt samhälle står inför.

Välkommen till workshopen ”Vem är jag imorgon?” – arbetsmodellen som stärker civilsamhällets stöd till människor med utvisningsbeslut. Workshopen kommer ge dig en inblick i de metoder som vi använder för att skapa trygga forum för ökad kunskap, gemenskap och möjlighet att reflektera med andra. Modellen syftar till att ge människor bättre förutsättningar att fatta informerade beslut om sina liv – beslut som utgår från deras egen situation, behov och framtidshopp.

Den 27 mars i år greps frilansjournalisten Joakim Medin när han skulle resa in till Turkiet för att bevaka de pågående massiva protesterna mot president Erdogan. I sju veckor, 51 dagar, sitter Joakim frihetsberövad. Han döms för förolämpning av presidenten, men friges och kan återvända till Sverige. Fortfarande hänger dock anklagelserna om terroristkopplingar över honom och om han döms riskerar han ett långt fängelsestraff.Hör Joakims egen berättelse om gripandet, tiden i fängelse, hans tankar kring åtalen, stödet från omvärlden och hatet från högerextrema grupper, en eventuell ny rättegång och sitt fortsatta journalistiska arbete.I samband med samtalet tilldelas Joakim Medin Ordfronts Demokratipris.

Can the Swedish private sector play a role in building climate resilient and peaceful societies globally? This session explores how private, public and civil society sectors can and must collaborate to create more resilience to climate and societal instability in order to reach Sweden's development goals and trade ambitions. 

Hur drabbas unga av våra stora ödesfrågor? Vad är ungas roll för att möta och hantera dessa? Och vad behövs för att säkerställa ungas delaktighet i enlighet med FN:s agenda för unga, fred och säkerhet som fyller 10 år den 9 december?

Allt blir dyrare men priset för en t-shirt är samma som för 10 år sedan. Hur är det möjligt och vem betalar det egentliga priset? Föreläsningen följer en t-shirts väg genom dess livscykel; från bomullsfälten till konsumenten, och belyser klädindustrins verkliga kostnader för miljön, klimatet, bomullsodlarna och fabriksarbetarna. Med hjälp av vittnesmål direkt från produktionsländer kommer vi tillsammans diskutera hur vi går från kunskap till handling och förändring.

In war, everyone loses. Even those who survive. Many soldiers come home with trauma they can’t talk about – but they can drink. In many places, alcohol becomes the way to cope. And the consequences hit not just men, but also women and children too. Based on new findings from Ukraine, Bosnia and beyond – we ask: what happens after war? And could it happen here?

Demokratin är på tillbakagång globalt, med fler autokratier än demokratier för första gången på 20 år enligt V-Dem-institutet. FN har länge stött demokratiska principer, men behovet av mer effektiva insatser är tydligt. Vi diskuterar förslaget om en särskild FN-rapportör för demokrati – hur ett sådant mandat kan se ut, vilken roll rapportören kan spela och hur Sverige kan bidra till att göra idén till verklighet.