Program

Det förändrade säkerhetsläget ställer nya krav på hela samhället – inte minst på bygg- och anläggningssektorn, som har en avgörande roll i att stärka Sveriges beredskap. För att möta framtidens behov behöver branschens aktörer identifiera sina roller och förbereda sig för nya ansvar och uppgifter. Införandet av en bygg- och reparationsberedskap omfattar hela sektorn och kräver både innovation och tät samverkan mellan stat, näringsliv och andra samhällsaktörer. Vad innebär det nya säkerhetsläget i praktiken för sektorn? Vilka krav ställs – och vilka möjligheter och utmaningar väntar?

Alla vill bygga hållbart, men kraven på innehåll och dokumentation av byggmaterial kan vara komplext att uppnå då funktion, gällande lagstiftning, globalisering, sekretess och konkurrens också måste beaktas. Lagstiftningen för byggmaterial regleras och kommer dessutom i än högre grad att harmoniseras inom EU, så hur hanterar vi situationen så att fastighetsägare får de produkter de behöver och kan dokumentera innehåll, placering och mängd medan byggmaterialtillverkare kan utveckla och marknadsföra bra produkter för ett hållbart byggande? 

Återbruk av byggdelar är en central möjliggörare för hållbart byggande och för att minska sektorns klimatpåverkan och resursanvändande. Smart rollfördelning och bärkraftiga affärsmodeller för samtliga aktörer i återbrukskedjan är en förutsättning för att lyckas. Vad är byggmaterialtillverkarnas roll och hur ser namnkunniga experter att utmaningar som demontering, testning, lagring och logistik ska lösas när vi ska gå från pilotprojekt till nya rutiner och en ny branschpraxis?

Ett funktionsbaserat regelverk kan vara en drivkraft för innovation, utveckling och konkurrenskraft. Hur kan byggherrar, arkitekter, teknikkonsulter, entreprenörer med flera ta ansats i funktionskraven för att tänka utanför “boxen” och hitta nya, bättre, mer kostnadseffektiva och hållbara lösningar? Hur kan ett funktionsbaserat regelverk kan vara en motor för att gå bortom traditionella lösningar och vara en katalysator för att inte slentrianmässigt välja de material man brukar välja? Vi utforskar de nya möjligheter som ett funktionsbaserat regelverk öppnar för att tänka i nya banor, i material som man tidigare inte tänkt, att tänka i nya smartare kombinationer av material.

Betydelsen av Miljövarudeklarationer (EPD:er) ökar till följd av lagkrav men också till följd av efterfrågan från marknaden som en viktig del i att minska sina klimatavtryck. Hur EPD:er ska tas fram styrs framförallt av standarder och programoperatörer och beräkningsmetodiken kommer framöver att utvecklas samtidigt som efterfrågan på EPD:er ökar. Hur används EPD:er av förtag som arbetar på en europeisk och internationell marknad? Skiljer sig metodiken åt mellan olika länder i Norden och EU? Hur ser utvecklingen ut framöver när det gäller metodik och policy? Vilket stöd behöver företagen i att ta fram EPD:er och användarna av EPD-data för att verktyget ska fungera som det är tänkt?

Hur går snacket i Bryssel när länder och branscher kämpar för att anpassa sig till allt strängare regelverk?  I detta pass dyker vi ner i vad som krävs från både politiskt håll och inom byggmaterialindustrin för att uppfylla de ambitiösa målen för energieffektivitet och minskade utsläpp. Panelister från Boverket, Energimyndigheten, Sveriges Allmännytta och forskningsvärlden ger sin inblick i de konkreta konsekvenserna om vi inte håller tempot. Vad händer om de skärpta kraven inte uppnås – både ur ett regulatoriskt, monetärt och marknadsmässigt perspektiv? Vi diskuterar vilka åtgärder som behövs för att stödja en snabbare omställning, och hur beslutsfattare kan driva utvecklingen framåt för att säkerställa ett hållbart, energieffektivt byggnadsbestånd. 

Hur kan byggmaterialindustrin möta beställarnas önskemål om cirkulära produkter eller material med lågt klimatavtryck och hur kan kravställning i upphandling bli en motor i branschens klimatomställning? Genom att formulera krav som främjar byggmaterial med lågt klimatavtryck och hög resurseffektivitet kan förändringen främjas och påskyndas. Seminariet belyser konkreta exempel och visar hur rätt kravformulering kan göra verklig skillnad. 

I en tid där stadsbilder ständigt förändras, väcks frågan: Hur mycket river vi egentligen, och vad förlorar vi i processen? Är det ibland rimligt och motiverat att riva det som redan är byggt, eller kan vi snarare välja att bevara och utveckla det redan byggda - och vad blir i så fall prislappen? Detta pass undersöker hur och när vi kan stoppa rivningskulturen och istället se det redan byggda som en resurs för framtiden. Genom hållbar stadsutveckling och innovativa metoder kan vi ge äldre byggnader nytt liv och ge dem en plats i den moderna staden. Hur kan byggmaterial och -produkter spela en nyckelroll i att stödja cirkulär ekonomi och skapa förutsättningar för hållbar renovering? Vi diskuterar några konkreta projektexempel. 

Införandet av digitala produktpass är en central del i flera EU-regelverk för att skapa ökad spårbarhet. Men vad innebär det i praktiken för bygg- och fastighetssektorn – och hur långt har arbetet kommit? Seminariet ger en uppdatering om status för reglering och standardisering på EU- och nationell nivå: vad som är beslutat, vad som fortfarande är under utveckling och vilka konsekvenser det kan få för branschen. Sektorn aktörer enades om en branschöverenskommelse tidigare i år. Detta är ett exempel på hur branschens aktörer nu förbereder sig. Hur förbereder sig olika aktörer i värdekedjan –materialtillverkare, byggmaterialhandeln, entreprenörer och fastighetsägare? Hur kan sektorn samverka ytterligare för att skapa bra förutsättningar?

-Världens första koldioxidinfångningsanläggning (CCS) i industriell skala på en cementfabrik är nu i drift. Heidelberg Materials producerar cement som möjliggör betong med noll nettoutsläpp, säger Maria Sandell, hållbarhetschef Northern Europe på Heidelberg Materials.
Våra nya produkter evoZero och evoBuild carbon-captured har samma höga kvalitet och tekniska egenskaper som traditionella alternativ, men med kraftigt reducerade utsläpp. Leveranser till den svenska marknaden har nu påbörjats, vilket markerar en viktig milstolpe i klimatomställningen.

Kostnaderna för byggmaterial lyfts ofta fram som en bidragande orsak till höga byggkostnader. Hur stor är egentligen materialkostnadens andel av den totala byggkostnaden – och vad driver prisutvecklingen? Vad kan byggsektorn göra för att minska kostnaderna för byggande?

Klimatomställningen i industrin går hand i hand med stärkt konkurrenskraft. Stora investeringar genomförs nu brett för att nå fossilfrihet och leverera produkter med lågt klimatavtryck. Fokuserar regeringen på sätt saker för att främja utvecklingen? Sverige har ambitiösa klimatmål men Klimatpolitiska rådet är kritisk till regeringens åtgärder som inte räcker för att nå målen. Vad bör regeringen vidta för åtgärder för att vända denna trend? Vad behöver göras för att näringslivet och regeringen ska gå i takt?

Byggsektorn befinner sig i en djup kris, där det rekordlåga bostadsbyggandet hotar både sysselsättning och Sveriges långsiktiga tillväxt. I den här sessionen presenterar ledande riksdagspolitiker sina lösningar på hur bostadsbyggandet kan stimuleras i en tid av höga räntor, inflation och ökande kostnader. Vad krävs av staten, kommunerna och marknaden? Vilka reformer är nödvändiga - och hur snabbt kan de bli verklighet?