Programpunkter

AI-baserad taligenkänning effektiviserar, frigör tid och förbättrar hantering av patientdokumentation i vården. Hur vill vi använda den tid som frigörs för vårdpersonal? Hur förändras och förbättras arbetsuppgifter för olika yrkesgrupper? Framtiden kommer snabbt inom talteknologi i vården, vilka blir våra nästa steg i Sverige, Norden och internationellt?

SKR Kompetenscenter välfärdsteknik, Socialstyrelsen och Övertorneå kommun delar kunskap om informationssäkerhet och presenterar några stöd för att få till ett strukturerat arbete med informationssäkerhet vid implementering av välfärdsteknik.

På Chalmers drivs projekt som skall bidra till att hantera utmaningar relaterat till fallolyckor i den prehospitala sjukvården. Syftet är att utveckla ett system för att optimera och effektivisera all steg i vårdkedjan vid händelse av fall, allt ifrån detektering och alarmering till bedömning och prioritering. Projektet benämns ASAP (Acute Support Assessment and Prioritizing) Autumn Leaves och är ett trippelhelixsamarbete mellan Chalmers tekniska högskola, SU ambulans, VGR SvLc samt företag.

Itch after mosquito bites can effectively be reduced by applying concentrated heat of ~50°C (hyperthermia). Study data regarding the working principle remains scarce. A decentralized study (n=2500) with a smartphone powered and controlled bite healer shows the fast and effective reduction of itch intensity after such a treatment. Additionally, data of more than 3 000 000 insect bite treatments was analyzed giving deep insights into the mosquito burden of the population. This data has the potential to predict and control mosquito plagues and spread of mosquito borne diseases.

Det är mycket prat om att minska administrationen i vården. Det har nästan blivit som ett mantra som ständigt upprepas. Men vems perspektiv tar vi när säger detta? Vårdpersonalens, patientens, politikernas? Frågar vi patienten säger de nästan samstämmigt att de vill ha mer information, uppdateringar, svar på frågor, påminnelser mm, sådant som vi vanligtvis klumpar ihop som ”administration”. Samtidigt vet vi att en mer informerad och engagerat patient innebär färre avbokningar, no-shows etc. Om vi har som mål att patienten ska få en positiv upplevelse av sitt vårdbesök, där både den medicinska vården och bemötandet/kommunikationen är viktiga, så kanske vi delvis ska omvärdera vårt mantra. Elit Ortopedi, en ortopedisk specialistklinik i norra Stockholm, har en positiv patientupplevelsen som ett av målen för sin verksamhet. I detta ingår naturligtvis högkvalitativ medicinsk behandling, men från den kontinuerliga patientuppföljningen vet man att bland annat informationen på hemsidan, bokningssystemet, bemötandet i receptionen samt utskick av information och påminnelser är andra saker som kraftigt påverkar patientens helhetsbild. Likt annan service i samhället är det kunden, eller patienten, i centrum som gäller och med patientens ökande inflytande i vården så har Elit Ortopedi ökat ”administrationen” i stället för att minska den. Vårdpersonal ska arbeta med vård och avvikelser, och därför har man från start implementerat digitala och automatiserade system för att sköta den ökande administrationen. Detta har gett ökad trygghet för patienterna, färre strukna operationer, bättre strukturerad uppföljningen, ett mer effektivt arbetssätt samt en patientnöjdhet i absoluta toppklass. Seminariet beskriver erfarenheterna efter 3 år, och hur dessa metoder och processer kan appliceras på andra enheter som vill dra nytta av digitaliseringen för att låta systemet göra administrationen.

Inom Kalmar län pågår ständiga förändringsarbeten inom vården och omsorgen, inte minst avseende digitalisering och förflyttning mot en Nära vård. Inom länets habilitering och rehabilitering pågår sedan våren 2021 ett gemensamt förändringsarbete mellan kommunerna och Regionen med stöttning av eHealth Arena, https://www.ehealtharena.se/ .Vi vill i denna session berätta om våra erfarenheter med att skapa hållbara förändringar som efter införandet av lösningar ger effektivare arbetssätt, uppfyller invånarnas behov och skapar tydligare krav till leverantörer.

Redan från starten våren 2020 anammade Aleris Sömnapné ett digitalt och automatiserat arbetssätt för att möta upp de stora patientvolymerna, få bort den växande vårdkön på 8000 patienter samt drastiskt minska de långa väntetiderna för utredning från över 1 år till endast 2 veckor. Vårt mål är att alla med sömnapné ska få tillgång till en god vård inom rimlig tid. Med stora patientvolymer och långa vårdepisoder inom sömnapnévården ville vi ha ett processverktyg som ser till att vårdpersonalen kan fokusera på att ta hand om patienten och inte lägga tid på rutinmässig administration. Vi vill också involvera patienten genom att bland annat göra det enklare för patienten att följa sin vårdprocess och enklare att själv boka eller boka om tider. Den data som genererades i systemet ville vi dessutom kunna plocka ut för att kunna automatisera rapporteringen till kvalitetsregister samt analysera för ytterligare beslutsstöd. Allt detta har vi uppnått eller är på god väg att realisera. I seminariet delar vi, Aleris Sömnapné, med oss av erfarenheterna från detta arbete, hur vi lyckats automatisera patientprocesser samt öka tillgängligheten och effektiviteten. Vi ger även tips till andra som står inför samma utmaningar.

Vi delar erfarenheter av att digitalisera levnadsberättelsen och fördelar med att göra den tillgänglig online. Levnadsberättelsen blir mer levande och personalen får bättre möjlighet att lära känna den enskilda personen. Då den är online blir den mer lättillgänglig och den kan enkelt uppdateras kontinuerligt. Anställda och vikarier kan snabbt ta del av de boendens levnadsberättelse på en avdelning och snabbt få info om vad var och en har för bakgrund och gillar.Bilder och video kan användas enklare i reminiscensarbetet vilket är väldigt värdefullt för att skapa goda samtal, hjälpa till att minnas och för att skapa meningsfulla aktiviteter.   Flera anhöriga kan bidra till levnadsberättelsen och personalen kan kommunicera och dela med sig av upplevelser ifrån boendet på ett säkert kontrollerat sätt.

Dataanalys och artificiell intelligens (AI) är potentiellt viktiga komponenter för att transformera hälso- och sjukvården. I denna föreläsning redogörs för hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset har tagit sig an dessa områden, bl.a. genom bildandet av Kompetenscentrum AI. Bakgrund, inriktning och exempel på konkreta aktiviteter kommer ges.

Att som äldre person vara socialt isolerad (ha ett otillräckligt socialt nätverk) och uppleva ensamhet är sammankopplat med psykisk och fysisk ohälsa. Möt Atea och en av forskarna från Mälardalens Universitet som bland annat ligger bakom projektet och utvecklingen av fik@rummet en webbplattform som syftar till att minska äldre personers sociala isolering och upplevd ensamhet. 

Det pågår ett arbete med att ta fram en effektivare informationsförsörjning mellan vårdinformationssystem och Nationella kvalitetsregister. Informationsförsörjning sker via den nationella infrastrukturen, samma som för Nationell patientöversikt och 1177 journalen.Ett program för automatisering av informationsförsörjning mellan vårdinformationssystem och Nationella kvalitetsregister inleddes under hösten 2020 med projekt inom cancer- och hjärt-kärlområdet. Efter en första driftsättning under våren 2021 halverades dubbeldokumentationen för det nationella hjärtsviktsregistret RiksSvikt. Nu har slutleveransen genomförts och dubbeldokumentationen har minskats med nära 80 procent.

Införande av egenmonitorering är ett eget målområde i Sveriges e-hälsovision 2025. Ett antal större upphandlingar har genomförts och det pågår ett stort antal pilotprojekt runt om i landet, både inom Regionernas och Kommunernas verksamheter. Men, införandet går trögt. Antalet patienter strömmar inte till som förväntat. Personalen har svårt att hinna med den nya uppgiften. I detta föredrag redovisas  erfarenheter och slutsatser från ett pilotprojekt om vad som krävs för att lyckas.

Med hörselnedsättning finns risk att man inte kan delta fullt ut i möten. Nu sker dessutom mycket kommunikation via telefon, videosamtal eller webbmöten. Det är av hög vikt att underlätta både möten på plats och distanskommunikation för personer med hörselnedsättning/dövhet. Föreläsningen presenterar resultat från en studie om Hälso- och sjukvårdens kunskap om och erfarenhet av hjälpmedel för distanskommunikation. Här visas även exempel på smarta lösningar.

Co-creation of public healthcare and delivery of digital care for the future 

I den planerade workshoppen om införande av Egenmonitorering i en fiktiv svensk region kombineras teorier för adoption, förändring i komplexa system (implementation och complexity science) och större beslut som en upphandling kan ha på dynamiken i en regions innovationsprocess gällande införande av egenmonitorering.

Journalen är läkarnas förmodligen viktigaste arbetsredskap, med en stor potential att förbättras. Många har idéer om hur journalen ska se ut, men vad tycker läkarna? Vad har professionen för förslag till förbättringar?

Panelen bestående av beslutsfattare och användare (patient och läkare) diskuterar möjligheter och vägar framåt, för bredare spridning av goda exempel. Vilka förutsättningar har vi - särskilt inspirerat av de konkreta, goda exempel som presenterats under spåret - för att nå ut till fler användare? 

Vi som industriella aktörer har gemensamt enats och implementerat FHIR profiler i våra vårdsystem för en plug and play liknande integration. Se hur samverkan på riktigt ökar integrationen av system och minskar kostnaden.

Hur kan vi nyttja digitala verktyg för att förbättra vården av KOL-patienter? KOL-patienterna är en av de största kronikergrupperna i primärvården. De är underbehandlade och underdiagnostiserade och Covid-19 har ytterligare accentuerat behovet att hjälpa dessa patienter bättre.Samverkan mellan Boehringer-Ingelheim, vårdgivare i primärvården i VGR samt en IT-tjänstelevarantör.

National Digital Services in Social & Healthcare before and during COVID-19, case Finland