Programpunkter

Patienter med svår kronisk sjukdom kräver återkommande inläggningar och tät kontakt med specialistvården för att få adekvat behandling.  Denna föreläsning handlar om var vi befinner vi oss i arbetet med egenmonitorering av patienter med svår kronisk sjukdom. Vilka lärdomar har vi gjort? Skiljer sig behoven av egenmonitoreringslösning för en svårt sjuk kroniker jämfört med en tjänst anpassad för patienter i en lindrigare fas? Vilka tekniska problem stöter vi på och finns det andra utmaningar som vi behöver lösa?

I Sverige finns inga specifika krav på att specialistläkare måste vidareutbildas under yrkestiden, till skillnad från många andra länder. Detta kan innebära att många läkare förlitar sig på föråldrad kunskap. Vi har inom Region Stockholm SLSO utvecklat en digital medicinsk handledare och testat den i primärvården av läkare under arbete i klinisk tjänst. Utan att störa deras dagliga arbete upplevs det som ett bra komplement till redan existerande fortbildning. 

Socialstyrelsen har arbetat med en informationsspecifikation innehållande informationsmängder som är gemensamma inom socialtjänstens olika områden. Syfte är att stödja utvecklingen av strukturerad dokumentation och enhetlig informationshantering.  Specifikationen är tänkt att skapa förutsättningar för verksamheter att dokumentera uppgifter strukturerat och ändamålsenligt. Avsikten är att stödja informationsbaserad dokumentation av de uppgifter som är gemensamma inom socialtjänsten oavsett verksamhetsområde.

Under de senaste åren har digitaliseringen av samhället och därmed vården och omsorgen utvecklats fort. I skenet av denna utveckling är det viktigt att uppmärksamma personer med kognitiva svårigheter. 

Barncancercentrums vision vid Region Västerbotten är att barnen ska vårdas så nära hemmet som möjligt. De ska inte behöva åka i onödan till Umeå, men inte heller komma för sent.

Digitaliseringen inom omsorgen kommer att komma oavsett, hur gör vi den mer mänsklig? Vi arbetar med en behovsdriven utveckling, en metodik vi kallar - inifrån och ut. Varje användare är medskapare och tillsammans lyfter vi!  Paul-Erik Lilja, utvecklare av Levly. Arrangör: Levly  Aktiviteten är öppen för alla (inget konferenskort krävs).  

Nästa generation neurorehabilitering och e-hälsa Genom Mixed Reality (MR) i smarta glasögon erbjuder Brain Stimulations lösning RehAtt helt nya möjligheter för rehabilitering av strokepatienter. RehAtt MR ger mer intensiv och effektiv individualiserad kognitiv och motorisk träning. Med vetenskaplig design av övningarna stimuleras hjärnan, den berikade rehabiliteringen optimerar träningseffekten och en överföring av effekt ses till funktionsförbättringar i vardagsaktiviteter. Med den geststyrda nya kommunikationsplattformen finns möjlighet att erbjuda ny kvalitet i terapeutstöd på distans och öka tillgänglighet till kunskapsbaserad rehab. Metoden används redan på 20 kliniker och i hemrehabilitering. Helena Fordell, MD, PhD, grundare och VD, Brain Stimulation Arrangör: Brian Stimulation/Luleå Tekniska Universitet Aktiviteten är öppen för alla (inget konferenskort krävs).  

Målet är att alla cancerdrabbade ska erbjudas stöd under så stor del av sin sjukdomsresa som de önskar.Vi kommer att presentera en lösning som bygger på samverkan över specialitetsområden. Satsningen Together for Life samlar och sammanställer information från de olika aktörerna, gör den tillgänglig och bygger in interaktionsmöjligheter och mentorskap. Som nyinsjuknad finner du information, länkar, FAQ, interaktionsmöjligheter med forskare, vård och erfarna patienter under samma tak. Studier har visat att erfarna patienter som ges möjlighet att dela med sig av sina upplevelser och råd till andra ökar sitt egna välbefinnande.

Personer med funktionsnedsättning kan ha olika små eller stora behov av stöd och hjälp i sitt liv. Oavsett omfattning eller typ så är rätten till delaktighet värdefull och viktig. Appen Reda hjälper dig med den delaktighet som du har rätt till. Du får själv visa och berätta vad du behöver och du kan enkelt dela din information med andra i din närhet. 

E-hälsomyndigheten fick i april 2021 uppdraget att analysera och föreslå hur de legala möjligheterna till sammanhållen journalföring kan nyttjas i så stor utsträckning som möjligt i vården och i omsorgen, i hela landet och av alla vårdgivare. Det finns en hel del som kan göras för att öka nyttjandet av sammanhållen journalföring, men mycket av detta bör göras som en del av den större kontexten med digital informationsförsörjning på en rad olika områden.

Socialstyrelsen har under flera år arbetat med olika digitala produkter och tjänster inom försäkringsmedicin. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd är en av myndigheternas första digitaliserade kunskapsstöd för hälso- och sjukvården och är integrerat i hälso- och sjukvårdens system för utfärdande av intyg (Webcert). Myndigheten har också tillsammans med Inera utvecklat ett stöd för att strukturerat beskriva en individs funktionstillstånd med stöd av internationell klassifikation för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) i läkarintyget för sjukpenning. Under 2021 har myndighetens utvecklat generisk informationsspecifikation för intyg, vilket framöver kan bidra till att information från journalsystem kan hämtas direkt in i intyg som hälso- och sjukvården utfärdar. Under 2022 planerar myndigheten att påbörja utvecklingen av en samverkansstödjande webbplats där bland annat innehåll för ett digitalt försäkringsmedicinskt kunskapsstöd visas. 

Nationella informationsmängder (NIM:ar) kan fungera som en semantisk referens i svensk kontext.

Det råder inget tvivel om att möjligheterna som artificiell intelligens och maskininlärning har medfört inom cancervården är många. AI-baserade verktyg kan bland annat användas för att identifiera patienter med misstänkta cancersymtom, analysera cellprover eller i bilddiagnostik. Samtidigt lyfter kritiker fram utmaningar som vilka etiska ställningstaganden som skall styra tekniken, vikten av patientmötet och att steget att få in teknikerna i vården är resurskrävande. Mot denna bakgrund, bjuder MSD i samarbete med TechSverige och RISE in till ett panelsamtal om hur ny teknik kan hjälpa och inte stjälpa cancervården

The COVID-19 pandemic has led to an unprecedented demand for real-time surveillance data in order to inform critical decision makers regarding the management of the pandemic, as well as the press and the public. The aim of this presentation is to describe how MiBa - the Danish Microbiology Database - served as a cornerstone for providing real-time data to the surveillance system by linkage to other nationwide health registries. MiBa and many Danish healthcare solutions are all part of a coherent national infrastructure, with also made the fundament for a fast development of citizen centered solutions as the coronapas.

Here we describe how the establishment of a collaboration with a science area outside the technology and healthcare field helps create solutions for better social interaction between parents with cancer and their children during hospitalization. By the presentation of the interdisciplinary co-creation process between researchers at the Department of Oncology, Rigshospitalet, Denmark, and students plus gaming and visual design experts from The Royal Danish Academy of Architecture, Design and Conservation, we want to inspire others to work interdisciplinary to create the best possible eHealth solutions in an era of high user expectations and fast-developing technology. This case describes a methodology for interdisciplinary game development in a public health care system involving health care researchers, gaming and visual design specialists, students, nurses, users (children with a parent having cancer), anthropologist and participants in acceptance and usability testing. Based on our experience interdisciplinary development of new eHealth solutions may lead to user-friendly eHealth solutions for the health care system.

Det finns allt fler bevis som stöder värdet av egenmonitorering för patienter med kroniska sjukdomar. Med Medixines mångsidiga plattform för egenmonitorering lyckades våra kunder Linde Saude i Portugal och NHS-tjänsteleverantören Howz i Storbritannien både förkorta vårdprocessen och förbättra livskvaliteten för patienterna. Jussi Reijonen, Medixine Arrangör: Medixine 
Aktiviteten är öppen för alla (inget konferenskort krävs). 

Användning av omvårdnadsterminologin ICNP (International Classification of Nursing Practice) i Snomed CT, ger förutsättningar för ett standardiserat och systematiskt sätt att dokumentera och följa upp omvårdnad – exempelvis omvårdnadsdiagnoser, -åtgärder och -resultat. Användning av ICNP i Snomed CT kan också ge ökade möjligheter till forskning och verksamhetsutveckling. I augusti 2020 tecknade de internationella ägarorganisationerna för ICNP, dvs. ICN respektive Snomed CT, ett avtal om att ICNP ska ingå som en del av Snomed CT. Som en följd av detta har Socialstyrelsen etablerat ett projekt i syfte att tillhandahålla en översättning av ICNP i den svenska utgåvan av Snomed CT. Projektet har genomförts i samarbete med Svensk sjuksköterskeförening i enlighet med en gemensamt framtagen överenskommelse. Det primära resultatet av projektet är en kvalitetssäkrad översättning av det internationella ICNP-urvalet. 

Hur kan dagens biomedicinska analytiker bidra med vår kompetens i en hälso- och sjukvård med både fler digitala lösningar och mer invånar- och patientinvolvering 

Evaluering av hemmaboende äldre personers upplevelser gentemot ett humanoid robot-lett träningsprogram.

Den nya medicintekniska förordningen (MDR) innebär nya och ökade krav på kliniska data för medicintekniska produkter, både för nya produkter och för de produkter som redan är CE-märkta. Den medicintekniska förordningen (MDR) tillämpas nu fullt ut sedan den 26 maj 2021 och den 26 maj 2022 ska även kraven i den nya in-vitro diagnostiska förordningen (IVDR) tillämpas fullt ut för nya produkter. Föreläsningen tar upp vilka krav som gäller och vilka vägledningar som finns för mjukvaruprodukter inklusive produkter med artificiell intelligens (AI).