Programpunkter

Att skapa ett europeiskt hälsodataområde är en av EU-kommissionens prioriteringar de närmaste åren. Syftet är att underlätta gränsöverskridande delning av hälsodata som elektroniska patientjournaler, genomikdata och data från patientregister, för vård (primäranvändning) men också för sekundäranvändning som forskning, innovation, beslutsfattande. EU-konsortiet och -projektet TEHDAS (Towards the European Health Data Space) som omfattar 25 europeiska länder, ska lägga grunden för sekundäranvändning genom att utreda och föreslå åtgärder inom interoperabilitetslagren teknik, semantik/syntax, organisation och juridik. Sverige deltar i konsortiet genom E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.Under denna programpunkt redogör de tre myndigheterna för vad som hittills framkommit i projektet, och hur vägen framåt ser ut.Parallellt med TEHDAS planerar EU att under våren 2022 lägga fram ett lagförslag för EHDS. Senaste nytt om detta presenteras också.

Detta EU seminarium ger en uppdatering av EU:s policy, initiativ och program inom området Digital Hälsa (e-hälsa). Exempel på nya EU program är strategi- och policyprogrammen "European Health Data Space" (där lagstiftningsarbete pågår) och ”EU Digital Decade & Digital Compass” samt folkhälsoprogrammet ”EU4Health” inklusive ”Europe's Beating Cancer Plan”. ”European Health Union” är under uppbyggnad och förstärkning. Målet med seminariet är att ge forskare, innovatörer, entreprenörer, vård- och omsorgsutvecklare, vårdgivare, användare och industri & näringsliv en övergripande strategisk information och kunskap som bas för engagemang på EU nivå, exempelvis i EU projekt, för att dra nytta av nya möjligheter som ges för att möta utvecklingsbehov inom svensk hälsa, vård och omsorg med Digital Hälsa som en möjliggörare. Detta EU seminarium är arrangerad av Silas Olsson, HealthAccess, Stockholm, och Ragnar Lindblad, Programägare Framtidens Vårdinformations Miljö, Koncernstab hälso- och sjukvård, Koncernkontoret, Västra Götalandsregionen, i samarbete med Nätverket Aging2.0 Sweden.  

Att som äldre person vara socialt isolerad (ha ett otillräckligt socialt nätverk) och uppleva ensamhet är sammankopplat med psykisk och fysisk ohälsa. Möt Atea och en av forskarna från Mälardalens Universitet som bland annat ligger bakom projektet och utvecklingen av fik@rummet en webbplattform som syftar till att minska äldre personers sociala isolering och upplevd ensamhet. 

Svenska forskarnätverket för digital vård’s session " Digitala vårdmöten - forskning i Sverige & Abroad" avslutas med ett panelsamtal med titelnForskarnätverket för digital vård växer: Samtal kring trender i digitala tjänster & vårdmöten.Forskarnätverkets styrgrupp diskuterar aktuell forskning i Sverige och "abroad" som knyter tillbaka till fynden vi hört under dagen.Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

Det pågår ett arbete med att ta fram en effektivare informationsförsörjning mellan vårdinformationssystem och Nationella kvalitetsregister. Informationsförsörjning sker via den nationella infrastrukturen, samma som för Nationell patientöversikt och 1177 journalen.Ett program för automatisering av informationsförsörjning mellan vårdinformationssystem och Nationella kvalitetsregister inleddes under hösten 2020 med projekt inom cancer- och hjärt-kärlområdet. Efter en första driftsättning under våren 2021 halverades dubbeldokumentationen för det nationella hjärtsviktsregistret RiksSvikt. Nu har slutleveransen genomförts och dubbeldokumentationen har minskats med nära 80 procent.

Hur möter vi samtidens ohälsa och skapar framtidens elevhälsa utifrån dagens förutsättningar med digitaliseringen å ena sidan och de begränsade resurserna å andra sidan?  Varje elev behöver mötas där den är och ges stöd och vägledning för att ta sig till ett ökat välmående. Eleven är aldrig ensam och runtomkring finns det personer som alla har en viktig roll att spela. Med ett nytänkande mindset förstärker Lomma kommun den befintliga elevhälsan och tittar på helheten för eleven och riktar sig också till pedagoger, vårdnadshavare, och elevens sociala nätverk.  Lomma kommun kommer att dela med sig av hur de i ett första steg tar sig an den ökande skolfrånvaron och den höga skolstressen. Med ett verktyg som alltid är tillgängligt och kan nås från vilken enhet som helst. På så sätt kan vi göra insatser där det behövs mest. Allt för en bättre elevhälsa och ökat välmående. 

Masterclass@vitalis En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan av delegaterna är möjlig

The Rise of new digital health solutions is fundamentally changing how healthcare is being delivered. How does the pharmaceutical industry improve, enhance and enrich healthcare delivery through the use of technology.

Masterclass@vitalis En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan av deltagarna är möjlig

En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan av deltagarna är möjlig 

“Start-ups” och pilotprojekt kan vara ett effektivt sätt att driva fram nya, innovativa lösningar, men för att digitaliseringen ska slå igenom fullt ut över hela vårdspektrat krävs en viss mognad och standardisering även hos teknikföretagen. Föreläsningen ger perspektiv och exempel på hur dagens vårdsystem - inklusive stora sjukhus, vårdcentraler och specialistkliniker - kan förhålla sig till de omvälvande förändringar som nu sker, genom att jämföra med digitalisering inom andra sektorer. Hur ser en användbar och skalbar digital first- model ut i praktiken? Vilka krav ställs på vårdgivare och teknikleverantörer för att göra verklighet av de lärdomar och erfarenheter vi fått genom olika pilotprojekt?

Egenmonitorering –satsningen i VGR

DOME och INERA presenterar JOURNALEN VIA NÄTET - 10-ÅRSJUBILEUM!Panel: Från vårdens verktyg till patientens bakficka (Hur Journalen gled vården ur händerna och ner i mobilen)10-års jubileumssessionen avrundas med en diskussion om framtiden utifrån hur Journalen gled vården ur händerna och ner i mobilen. Från att ha varit uteslutande vårdens verktyg finns ju Journalen numer i var persons bakficka. Hur kommer det att påverka samarbetet mellan vårdpersonal och patienter? I Panelen deltar pionjärerna Leif Lyttkens (till professionen läkare) och Benny Eklund (till professionen IT-strateg som det hette då), som båda drev utvecklingen i Region Uppsala för över 10 år sedan. De får sällskap av Martin Wohlin, läkare, numer medicinskt sakkunnig på Inera, Sineva Ribeiro, sjuksköterska, som länge fört Vårdförbundets talan, samt patientrepresentant Lars-Ingvar Johansson från Regeringens Patientråd, som berättar hur patienter ser på användningen av Journalen. Panelen modereras av professor Åsa Cajander, som vid Uppsala universitet följt utvecklingen över de här 10 åren, dels som projektledare för stora forskningsprojekt kring Journalen, dels som del i styrgruppen av DOME-konsortiet, det 20-tal forskare som spridda över Sveriges lärosäten sedan 2012 oförtrutet belyser införande och användning av Sveriges största eHälsotjänst.

En presentation av NGS-tjänsten och det arbete med att tillgängliggöra e‑hälsospecifikationer som har gjorts hittills. NGS-tjänsten bidrar till nationell samordning och underlättar utveckling och användning av specifikationer inom e-hälsoområdet.

Första linjens digitala vård är ett stort förändringsprogram inom realiseringen av nära vård. Programmet syftar till att vidareutveckla 1177 Vårdguiden med flera kanaler, bättre självservicetjänster för invånare och nya funktioner som använder automatisering i delar av flödet i första linjens vård. Alla regioner står bakom målbilden för första linjens digitala vård, där effektmålen är en förbättrad tillgänglighet till vården och ett mer effektivt användande av vårdens resurser. Region Västerbotten är en av de regioner som redan är igång och flera andra står på tur.

Vi som industriella aktörer har gemensamt enats och implementerat FHIR profiler i våra vårdsystem för en plug and play liknande integration. Se hur samverkan på riktigt ökar integrationen av system och minskar kostnaden.

Tillsammans, Sollefteå och Kramfors kommun och region Västernorrland skapar vi förutsättningar för  god och nära vård i på landsbygden. Vi presenterar gärna två delprojekt; "hemma hos mig" där vi testar digitala tjänster för att öka möjligheten till kvalificerad medicinsk bedömning på distans hos invånare inom hemsjukvård och Särskilt boende, samt "Samskapande i Näsåker" där vi utvecklar nya former av medborgardialog med hjälp av tjänstedesignmetoder, där utfallet av invånarnas behov skapat ett samhällsrum

Precisionsmedicin har potentialen att lösa gamla, tidigare inte adresserbara, hälso-problem med hjälp av ny teknik. Det finns betydande ineffektiviteter i införandet av genomik och precisionsmedicin i vården, som inte har med patientsäkerhet att göra. En inte oansenlig del av ineffektiviteterna finns i gränssnitten mellan de huvudsakliga aktörsgrupperna hälsovården, de medicinska högskolorna och innovationssystemen. Det finns stora vinster att hämta, för patienter och för samhällsekonomin, med att ligga långt fram med att finna, och formalisera, de nya lösningarna på hur effektivt samarbete kan se ut.

Genom att patienter ser sig själva samtidigt som de ser en instruktör säkerställs att övningarna utförs rätt. Tydligheten och enkelheten ökar motivationen vilket leder till bättre resultat än vid konventionell träning. Med hjälp av dagliga påminnelser samt möjlighet att påverka hastigheten på instruktören, säkerställs att träningen blir av och med rätt förutsättningar till alla patienter. För vårdgivare och personal ger Habbie en enklare översikt, hantering, uppföljning och kommunikation med patienten, detta på ett mer tidseffektivt sätt.  Kort och gott en tjänst som kommer vara med och lösa den kommande bemanningsproblematiken inom vården samtidigt som den hjälper patienten till mer egenmakt och ett bättre liv.  Företrädare från Habbie och Karlstads kommun, som upphandlat tjänsten, berättar om bakgrunden, syftet samt fördelarna med denna tjänst. Martin Larsson, Habbie och Ann-Sophie Gustafsson, Karlstad Kommun Arrangör: Habbie Aktiviteten är öppen för alla (inget konferenskort krävs).