Programpunkter

Att skapa en plan för digitalisering och verksamhetsutveckling behöver inte vara så svårt.
Genom att strukturerat arbeta genom 5 steg får den egna förvaltningen/kommunen en digitaliseringsplan som ni kan utgå ifrån som gör det tydligt vilka aktiviteter och projekt som är planerade det kommande året/åren.

Situationen inom diagnostiken idag är ansträngd på grund av:Ökande volymer av diagnostik samt mer resursintensiva undersökningsmetoderBrist på diagnostiker och ökat krav på subspecialiseringDetta skapar behov av att effektivare nyttja befintliga resurser i form av kompetens och kapacitet för primär diagnostik och konsultationer. Dessa strukturella problem löses inte med enbart lokala/regionala initiativ. Det finns behov av gemensamma lösningar och nationella samarbetsformer samt AI som stöd för diagnostiken. Dessa kan med fördel kombineras.Till Inera har inkommit flera behov kring diagnostik och delning av diagnostik-data, inklusive remisser. Inera gör därför en övergripande analys av gemensamma behov av bl a delning av data, samt relaterade verksamhetsmässiga och tekniska synergier, resulterande i en övergripande målbild för området diagnostik. Hur kan Inera stödja framtidens diagnostik? 

DOME och INERA presenterar JOURNALEN VIA NÄTET - 10-ÅRSJUBILEUM!Panel: Från vårdens verktyg till patientens bakficka (Hur Journalen gled vården ur händerna och ner i mobilen)10-års jubileumssessionen avrundas med en diskussion om framtiden utifrån hur Journalen gled vården ur händerna och ner i mobilen. Från att ha varit uteslutande vårdens verktyg finns ju Journalen numer i var persons bakficka. Hur kommer det att påverka samarbetet mellan vårdpersonal och patienter? I Panelen deltar pionjärerna Leif Lyttkens (till professionen läkare) och Benny Eklund (till professionen IT-strateg som det hette då), som båda drev utvecklingen i Region Uppsala för över 10 år sedan. De får sällskap av Martin Wohlin, läkare, numer medicinskt sakkunnig på Inera, Sineva Ribeiro, sjuksköterska, som länge fört Vårdförbundets talan, samt patientrepresentant Lars-Ingvar Johansson från Regeringens Patientråd, som berättar hur patienter ser på användningen av Journalen. Panelen modereras av professor Åsa Cajander, som vid Uppsala universitet följt utvecklingen över de här 10 åren, dels som projektledare för stora forskningsprojekt kring Journalen, dels som del i styrgruppen av DOME-konsortiet, det 20-tal forskare som spridda över Sveriges lärosäten sedan 2012 oförtrutet belyser införande och användning av Sveriges största eHälsotjänst.

Beslutet att digitalisera larmen blev starten på en fartfylld och spännande resa. En resa där Kalmar kommun digitaliserat hela äldreomsorgen med bland annat digital dokumentation, medicinrobotar, digitala signeringslistor och nattkameror.

Egenmonitorering - område intressant för flera -  pharma, medtech och start up

Lyssna till hur Region Stockholm och karolinska sjukhuset bygger en hållbar organisation för det informatiska arbetet. Vi jobbar tillsammans för att ta hand om vår informatiska ryggsäck.

Den digitala transformationen medför krav på ändrade beteenden i vardagen. Detta är inget som faller sig naturligt för oss, men vi kan underlätta processen. Välkommen till en föreläsning om digital transformation, beteendeförändring och beteendedesign.

BUP (Barn- och ungdomspsykiatri) Skåne samarbetar tillsammans med Innovation Skåne för att öka digital tillgänglighet, kring välbefinnande och  psykisk (o)hälsa. Målgruppen är barn och unga samt deras närstående. Barnrättsperspektivet i praktiken innebär bl.a. att verksamheten använder ny metodik i verksamhetsutveckling och för innovations processer; Tillsammans med målgruppen, inte enbart För målgruppen. Barn och unga idag är digitalt infödda och utbudet måste anpassas utifrån detta. Pågående innovationsprojekt har bl.a. i praktiken lett fram till att BUP Skåne startat en av Sveriges första digitala En väg in, till både primärvårdsnivå Första Linjen och BUP specialist. Föreläsningen kommer att beskriva metodik och visa den första fasen av färdig produkt.

Innovation med hälsodata – går det?Hälsa är en viktig förutsättning för att uppnå ett hållbart samhälle. Den snabba kunskaps- och teknikutvecklingen kan revolutionera möjligheterna att ge flera ett längre liv i hälsa. Den öppnar upp för en mer träffsäker prevention, diagnostik och behandling. Välkommen till ett seminarium på temat innovation med hälsodata. Peter Jihde, välkänd programledare, samtalar med aktörer som aktivt deltagit i och bidragit till Vinnovas satsning ”Vinter för innovation med hälsodata”. Peter Jihde är även aktiv i styrelsen för Beat Diabetes – en stiftelse vars mission är att leda kampen mot diabetes genom teknologi som bidrar till nya idéer och innovation.Under seminariet lyfts frågor som: Hur kan vi bedriva innovation med hälsodata? Vad är hälsodata? Vad säger juridiken? Vad har vi för exempel på vinnande lösningar? Hur tar vi nästa kliv?

Del 3 av Journalen via nätet - 10-års-jubileum! :: Framtiden är nu!Inera tar över scenen och presenterar pågående utveckling av Journalens och andra 1177-tjänster. I ett förinspelat material presenterar Maria Ekendahl, Inera:Åldersgränser för Journalen och andra 1177-tjänster--> 

I den här föreläsningen kommer vi att presentera resultaten av det test som HealthTech Nordic genomfört för att mäta den samlade samhällseffekten av medlemsbolagens lösningar. Vi har använt ett enhetligt mått som gör det möjligt att enkelt kommunicera värdet. 

Vad sker inom pågående regeringsuppdrag på området? Hur påverkas Sverige av utvecklingen inom EU? Vad pågår inom eSam, Digg och regelverksgruppen inom Vision e-hälsa 2025 när det gäller rättsligt stöd och inventering av juridiska utmaningar? Behövs det ett nytt juridiskt stöd för regioner och kommuner?

Tekniken finns, patienterna är redo men det är svårt i vårdens vardag. I projektet PACE utforskar vi hur egenmonitorering kan komma patienter och personal till nytta. Vi tycker det är svårt och tror att fler känner som vi. Därför bjuder vi in till ett gemensamt erfarenhetsutbyte och lärande om hur man navigerar i egenmonitoreringsskärgården.Innehållet i samtalen styrs av deltagarna. Vi tror det kan handla om frågor i stil med:Vad är bra med egenmonitorering och för vem?Hur fångar vi behov hos patienter och personal?Hur kan vi samskapa vård med stöd av teknik?Hur får vi med oss patienter och personal?Hur går vi från en lärande-pilot till användning i vardagen?Workshopen genomförs i form av lärandesamtal i mindre grupper där delar av samtalen lyfts till hela gruppen.Projektet PACE är en del av de Strategiska innovationsprogrammen Swelife och Medtech4Health, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Deltagande aktörer är Region Kronoberg, Region Jönköpings Län, Linköpings universitet, Läkemedelsindustriföreningen, ScientificMed Tech AB och Tamro.

Den här presentationen (och diskussionen) hjälper dig att förstå hur du skapar och underhåller nästa generations ekosystem för hälso- och sjukvården; bland många applikationer, lösningar och leverantörer. Det kommer att vara inspirerande och praktiskt genom att presentera relevanta användningsfall.

Sverige är en av världens mest framgångsrika välfärdsstater. 1900-talet gav en aldrig skådad välfärdsökning till de breda folklagren. Vi hade en administration som effektivt identifierade och löste samhällsproblem. Sedan några decennier har vi samhällsproblem som vi inte lyckas lösa - Tvärtom är det många problem som trots åtgärder blir värre. Klimatet, gängkriminalitet, skolresultat, ojämlikhet i hälsa är sådan exempel som vi säger oss vilja lösa men som faktiskt blir lite värre år från år.I detta seminarium presenteras en förklaringsmodell till varför vi inte lyckas lösa problemen idag, när vi var så effektiva för 50-år sedan. 

Vad kommer efter T-boken och Tjänsteplattformen? Behoven av informationsdelning inom kommunala och regionala verksamhetsområden kommer bara öka och SKR håller på att via Inera arbeta fram en ny referensarkitektur. I detta föredrag presenteras referensarkitekturen och några av dess möjliga tillämpningsområden i framtiden

En av tio skador i vården är läkemedelsrelaterade. Högt tempo i hälso- och sjukvården och tung administration tar tid och kraft. Med tjänsten Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel) får förskrivare hjälp att ordinera rätt läkemedel och på så sätt minskar risken för felaktiga läkemedelsbehandlingar genom att få tillgång till aktuell och kvalitetssäkrad läkemedelsinformation.Sil är en kunskapsdatabas med aktuell och evidensbaserad information om läkemedel, som är sammanställd av olika experter inom läkemedelsområdet. Genom att koppla ihop informationen i kunskapsdatabasen med patientdata blir det enklare för förskrivare att välja den mest optimala läkemedelsbehandlingen utifrån patienters diagnos, ålder och individuella medicinska förutsättningar. Förskrivare får även tillgång till information om biverkningar och hur olika läkemedel fungerar tillsammans.Vilken nytta gör då Sil? I detta föredrag beskriver vi hur regioner och system använder sig av Sil och vilken nytta regioner kan uppnå genom att implementera läkemedelsinformation via Sil i sina system. Dessutom visas en nyttokalkyl där nyttor och kostnader med kunskapsstöden värderats i pengar.

Vi berättar om Ineras arbete med nationellt vårdutbud och elektronisk remiss och hur dessa nationella tjänster kan bidra till en kostnadseffektiv vårdprocess där hänsyn tas till patientens valfrihet.

Arbetsförmedlingen har insett behovet av att ha full insyn i sina ekonomiprocesser och har implementerat ett verktyg för datadriven analys av processer. Arbetsförmedlingen vill vara först med det senaste och har därför valt att arbeta med Process mining för att effektivt kartlägga och effektivisera sina processer. Arbetsförmedlingens mål med initiativet har varit att bygga kompetens inom en ny teknik och att erhålla snabb överblick av sina processer för att kunna genomföra förbättringsarbete snabbt och kontinuerligt. Susanne Thunman, competence lead för Automation hos CGI berättar tillsammans med Robin Sellvin, processutvecklare hos Arbetsförmedlingen, om hur Arbetsförmedlingen arbetar med process mining för att uppnå de satta målen. 

I den nationella life science-strategin lyfts hälsodata fram som en avgörande resurs för forskning och innovation. Under denna programpunkt ges en uppdatering av läget rörande nationell samordning av hälsodata för sekundäranvändning, t ex för forskning. Life science-kontoret, Arbetsgruppen för hälsodata samt E-hälsomyndigheten redogör för det senaste årets insatser och samverkan, som kan kopplas till bl a Vision e-hälsa 2025 samt framväxten av det europeiska hälsodatautrymmet, EHDS.