Sessions

Standardisering inom eHälsa i Sverige

Socialstyrelsen vill bidra till en sammanhållen och effektiv nationell kunskapsstyrning. Strukturerade och kodade nationella riktlinjer och kunskapsstöd är en viktig möjliggörare för att nå målet. 
Vi kommer att diskutera:- Målbild för digitala kunskapsstöd – till vilka ska våra olika digitala kunskapsstöd vända sig och hur möter vi just deras behov?- Vilka utvecklingssteg måste vi ta, på egen hand och tillsammans med övriga aktörer i den nationella kunskapsstyrningen.  - Våra lärdomar så här långt – från informationsspecifikation till verktyg för att författa kunskapsstöd. 

Operationskapacitet är en värdefull resurs. Vi har utvecklat en datavisualiseringmodell som tillhandahåller uppdaterad information i realtid som möjliggör en behov- och resursbaserad planering och styrning.

Att skapa ett europeiskt hälsodataområde är en av EU-kommissionens prioriteringar de närmaste åren. Syftet är att underlätta gränsöverskridande delning av hälsodata som elektroniska patientjournaler, genomikdata och data från patientregister, för vård (primäranvändning) men också för sekundäranvändning som forskning, innovation, beslutsfattande. EU-konsortiet och -projektet TEHDAS (Towards the European Health Data Space) som omfattar 25 europeiska länder, ska lägga grunden för sekundäranvändning genom att utreda och föreslå åtgärder inom interoperabilitetslagren teknik, semantik/syntax, organisation och juridik. Sverige deltar i konsortiet genom E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.Under denna programpunkt redogör de tre myndigheterna för vad som hittills framkommit i projektet, och hur vägen framåt ser ut.Parallellt med TEHDAS planerar EU att under våren 2022 lägga fram ett lagförslag för EHDS. Senaste nytt om detta presenteras också.

Kunskapsstyrning = informationsstyrning = kunskapsstyrning? Nationellt system för kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården, så att kunskapen både finns tillgänglig och används i varje patientmöte och kan nyttjas för att analysera hälso- och sjukvårdens verksamhet och resultat. En grundläggande förutsättning i detta är en fungerande informationshantering, med en gemensam syn på vilken information som krävs samt hur den bör struktureras och uttryckas enhetligt. Vi berättar övergripande om kunskapsstyrningssystemet och hur arbetet med strukturerad information kopplas in i det samt djupdyker i några av de initiativ som regionerna har valt att satsa på: en regiongemensam arbetsgrupp för användning av Snomed CT, enhetlig dokumentation avseende levnadsvanor och strukturerad dokumentation inom patologin. 

Lokal implementering eller flygtorns verksamhet vid införande av distansmonitorering inom primärvården? Empirisk erfarenhet och forskning. 

Vi som industriella aktörer har gemensamt enats och implementerat FHIR profiler i våra vårdsystem för en plug and play liknande integration. Se hur samverkan på riktigt ökar integrationen av system och minskar kostnaden.

Inom Kalmar län pågår ständiga förändringsarbeten inom vården och omsorgen, inte minst avseende digitalisering och förflyttning mot en Nära vård. Inom länets habilitering och rehabilitering pågår sedan våren 2021 ett gemensamt förändringsarbete mellan kommunerna och Regionen med stöttning av eHealth Arena, https://www.ehealtharena.se/ .Vi vill i denna session berätta om våra erfarenheter med att skapa hållbara förändringar som efter införandet av lösningar ger effektivare arbetssätt, uppfyller invånarnas behov och skapar tydligare krav till leverantörer.

I en reseskildring berättar Leif och Ulla om Davids kamp mot Goliat. David, som har diabetes, vill att fötterna ska undersökas strukturerat med stöd av en eHälsolösning.  David har klivit på IT-Tåget, en läranderesa mot digital fotundersökning med patienter och vårdpersonal on board . Han har rest länge.  Under resan har han träffat apparna D-Foot (en vårdapp) och MyFoot (en patientapp). Båda ger stöd till en strukturerad fotundersökning. Baserat på resultaten skapas individuella behandlingsrekommendationer och egenvårdsråd. Han blev imponerad. David, som bor i Skaraborgstrakten vill att alla med diabetes ska få hjälp att hålla koll på sina fötter med hjälp av eHälsolösningar som funkar för patienter och vårdpersonal. David vill att de med behov får råd om egenvård, medicinsk fotvård och tillgång till lämpliga skor. Davids resa mot digital fotkoll stöter på hinder. Jätten Goliat (Millennium) har ställt sig i vägen för IT-Tåget. Nya spår provas och IT-Tåget tuffar vidare. Följ resan vid vår föreläsning. Vårt mål: ”Jämlik och bra fotprocess vid diabetes… för alla”. På IT-TÅ-get finns även Susanne Andersson, Jessica Havsmon, Margareta Hellgren och Isabella Scandurra. En besättning med unik kompetens inom diabetesvården, kommunal hälso-och sjukvård, primärvården och eHälsovården.

Vi verkar för en certifiering och på sikt en medicinsk tilläggsspecialitet i Klinisk informatik - ett tvärvetenskapligt kunskapsområde i gränsområdet mellan medicinsk vetenskap, kunskap och praktisk sjukvård, med inslag av IT och terminologi men även moment från statistik/datavetenskap, medicinsk teknik, språk- och kognitionsvetenskap inkl AI, filosofi (ontologi, etik), säkerhet och juridik.En certifierad klinisk informatiker ska ha kunskap om bl.a.samband mellan klinisk dokumentation och hantering av medicinsk kunskap och hur dessa knyts samman via vårdinformationssystemhur verksamhetsbehov kan beskrivas avseende informationsinnehåll och arbetsflöden, bl.a. vid upphandling och konfigurering av informationssystemanvändbarhet och kognitiv ergonomi för att bidra till bra arbetsmiljö för vårdens medarbetare möjligheter till besluts- och kunskapsstöd som stöd för kloka beslut inom olika medicinska verksamhetsområden  

Capios satsning egenmonitorering - därför gör vi det!

Med hörselnedsättning finns risk att man inte kan delta fullt ut i möten. Nu sker dessutom mycket kommunikation via telefon, videosamtal eller webbmöten. Det är av hög vikt att underlätta både möten på plats och distanskommunikation för personer med hörselnedsättning/dövhet. Föreläsningen presenterar resultat från en studie om Hälso- och sjukvårdens kunskap om och erfarenhet av hjälpmedel för distanskommunikation. Här visas även exempel på smarta lösningar.

Workshop om framtidens vård och omsorg på distans baserat på 11 designkoncept producerade av Aalto Universitets institution för Design och Designhögskolan i Umeå. Var med och utforma din egen vård och omsorg på distans 2030! Med utgångspunkt i 11 designkoncept genomförs en workshop för  att skapa underlag för hur i integrerad vård och omsorg erbjuds medborgarna i Sverige 2030.

Nationella läkemedelslistan erbjuder en gemensam, aktuell bild av en patients läkemedelsbehandling. Ytterst är målet ökad patientsäkerhet och delaktighet, samt effektivare arbetsprocesser. Men vad innebär det konkret i vardagen för vården, omsorgen, apoteken och patienterna?

Vi beskriver Socialstyrelsens arbete med nationella informationsmängder (NIM:ar) och nationell informationsstruktur (NI), som skapar förutsättningar för semantisk interoperabilitet inom vård och omsorg. Bland annat arbetet med att uttrycka juridiska krav informatiskt, en samverkan mellan jurister, terminologer och informatiker. 

 Inom uppdraget God och nära vård på Socialstyrelsen har vi tagit fram flera kunskapsstöd och utbildningar samt annat material för att sprida kunskap.Genom utbildningsportalen samlas webbutbildningar och tillhörande material på ett ställe och här ska vi berätta om det materialet och hur det kan användas i omställningen till God och nära vård. Vi berättar också om Kunskapsguiden som en källa till information. 

Föredraget En systematisk genomgång av effekter och kostnader inom digitaliseringen av hälso- och sjukvården är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård’s session " Digitala vårdmöten - forskning i Sverige & Abroad"
 Införandet och användandet av digitala teknologier inom svensk sjukvård och äldreomsorg har ökat under de senaste 10-15 åren. Utvecklingen har omfattat flera nivåer och påverkat de flesta aktörer inom sektorerna, såsom vårdpersonal, chefer, myndigheter, regioner och framförallt för patienter och medborgare. Nya banbrytande aktörer har lett utvecklingen och fått en stor påverkan genom att uppmuntra andra aktörer och andra delar inom sjukvården, såväl primärvård som specialistvård. Internationellt har man kunnat se en liknande utveckling av digitala lösningar, med framförallt fokus på videomöte via dator, läsplatta eller smartphone. Syfte: I detta arbete görs en övergripande genomgång av i första hand den hälsoekonomiska litteraturen på området. Genomgången tittar främst på befintliga sammanställningar (systematic reviews och meta-analysis) på området. Huvudfrågan som ställs är i vilken utsträckning det finns evidens för att digitala teknologier och vårdmodeller är kostnadseffektiva. Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

För att de personcentrerade sammanhållna vårdförloppen ska nå sin fulla potential och skapa verklig nytta för patienter och vårdpersonal behöver IT systemen på riktigt bli det stöd som de är tänkta att vara. Västra Götalandsregionen berättar om hur de planerar att låta verksamhetens krav på funktion och informationsstruktur mejsla fram bästa möjliga stöd för vårdförloppen i Millennium

Detta
är en snabbkurs i nyttoanalys där du kommer att få lära dig vad en nytta är, varför
det är viktigt att analysera och realisera nyttor i offentliga organisationer.
Du får också fundera över hur du skulle kunna införa arbete med nyttor i din
verksamhet samt lära dig använda en metod för nyttoanalys. Kursmomentet består
av föreläsning, gruppdiskussion och praktisk övningsuppgift.  

Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd, Regionernas Kunskapsstyrning, Socialstyrelsens riktlinjer, Primärvårdskvalitet, lokal kvalitetsuppföljning. Initiativen kring kunskapsstyrning inom vården är många men lite fokus ligger på hur läkaren ska tillgodogöra sig kunskapen och tillämpa riktlinjerna i mötet med patienten. Liljeholmens vårdcentral, inom Stockholms läns sjukvårdsområde, har utvärderat en beslutstödsplattform som automatiskt går igenom hela journalen vid varje patientmöte och utvärderar mot nationella riktlinjer. Utvärderingen visade att ett digitalt stöd kan öka följsamheten till nationella riktlinjer och öka patientsäkerheten samtidigt som det effektiviserar administrationen och sparar tid.