Sessions

Områdesprofilerna i Region Östergötland ger varje vårdcentral och dess samarbetspartners en samlad bild av hälsan i närområdet. I Östergötland har vårdcentralerna sedan 1/1 220 ett utökat områdesansvar. Det innebär att de i samverkan med andra aktörer ska ta ansvar för såväl patienternas som befolkningens hälsa. Som ett stöd i detta har områdesprofilerna arbetats fram.

På Chalmers drivs projekt som skall bidra till att hantera utmaningar relaterat till fallolyckor i den prehospitala sjukvården. Syftet är att utveckla ett system för att optimera och effektivisera all steg i vårdkedjan vid händelse av fall, allt ifrån detektering och alarmering till bedömning och prioritering. Projektet benämns ASAP (Acute Support Assessment and Prioritizing) Autumn Leaves och är ett trippelhelixsamarbete mellan Chalmers tekniska högskola, SU ambulans, VGR SvLc samt företag.

Hur ser den digitala utvecklingen ut i kommunerna 2022? Socialstyrelsens rapport visar nuläget gällande kommunernas implementering av välfärdsteknik och e-hälsa, utvecklingen över tid och belyser skillnader inom olika verksamhetsområden och mellan kommunstorlekar. 

När regioner upphandlar teknik för egenmonitorering minskar intresset för sidolösningar. Hur kan, vill och får då läkemedelsindustrin bidra till utvecklingen av egenmonitorering?På seminariet tar vi del av patientens, professionens och läkemedelsföretagens syn på egenmonitorering och får en nulägesanalys om hinder och möjliggörare och lyssnar på ett panelsamtal om gemensamma vägar fram.Seminariet arrangeras av Nätverket för egenmonitorering som består av Abbvie, Astra Zeneca, BMS, Janssen och Tamro med deltagande från PwC.

Vi presenterar en bild av Socialstyrelsens arbete med omställningen till en god och nära vård. Vi ger en lägesbild utifrån den uppföljning som Socialstyrelsen gör på området och lyfter utmaningar och framgångsfaktorer. 

National Digital Services in Social & Healthcare before and during COVID-19, case Finland

Masterclass@vitalis En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan av delegaterna är möjlig

Användningen av hälsoappar ökar i omfattning och människor använder i stor utsträckning appar för att registrera uppgifter om sin hälsa. Det finns idag ingen nationell eller gränsöverskridande teknisk eller medicinsk ackreditering av de olika apparna. E-hälsomyndigheten gör en kartläggning för att öka kunskapen kring området kvalitetssäkring av Hälsoappar som presenteras. 

Region Östergötland
har som uppdrag att stärka möjligheterna för egenmonitorering i primärvård
och nyttja egenmonitorering som förstahandsval för
patienter med kroniska sjukdomar. Införandet har skett parallellt med den pandemi som pågått vilket
inneburit en utmaning. Mjölby Vårdcentral har valt att
först mäta de med högt blodtryck eller astma/KOL. Målet är att mottagningen
genom egenmonitorering ska ta hand sina kroniker, kompletterat med chatt och
video, med samma kvalitet eller bättre kvalitet som innan pandemin. Från att ha
haft årskontroll för vårdcentralens hypertonipatienter på en halvtimme på plats
på vårdcentralen kan det nu genomföras en tredjedel av tiden via video. Mjölby
Vårdcentral  berättar om sin införanderesa
under den brinnande pandemin, deras lärdomar, hur dom praktiskt gör och tänker
framåt.

Att tappa eller bli fråntagen sin initiativförmåga att kommunicera är en kraftig försämring av livskvalitet. Att ofrivilligt komma längre ifrån sin familj för att dagens teknik är för svår skapar isolering och ensamhet. Närmare 6 av 10 uppger att de känner sig ensamma runt omkring på våra äldreboenden i Sverige.

Kunskapsstyrning = informationsstyrning = kunskapsstyrning? Nationellt system för kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården, så att kunskapen både finns tillgänglig och används i varje patientmöte och kan nyttjas för att analysera hälso- och sjukvårdens verksamhet och resultat. En grundläggande förutsättning i detta är en fungerande informationshantering, med en gemensam syn på vilken information som krävs samt hur den bör struktureras och uttryckas enhetligt. Vi berättar övergripande om kunskapsstyrningssystemet och hur arbetet med strukturerad information kopplas in i det samt djupdyker i några av de initiativ som regionerna har valt att satsa på: en regiongemensam arbetsgrupp för användning av Snomed CT, enhetlig dokumentation avseende levnadsvanor och strukturerad dokumentation inom patologin. 

Panelen bestående av beslutsfattare och användare (patient och läkare) diskuterar möjligheter och vägar framåt, för bredare spridning av goda exempel. Vilka förutsättningar har vi - särskilt inspirerat av de konkreta, goda exempel som presenterats under spåret - för att nå ut till fler användare? 

Inom regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning har en arbetsgrupp bildats för att bidra till enhetlig dokumentation och uppföljning av levnadsvanor. Arbetsgruppen med medicinskt sakkunniga och informatiker har tagit fram screeningfrågor för att fånga patienters levnadsvanor, och arbetar med att beskriva hur informationen kan dokumenteras enhetligt och strukturerat för att kunna återanvändas i olika sammanhang. Vi beskriver resultat och erfarenheter av detta arbete. 

Socialstyrelsen vill bidra till en sammanhållen och effektiv nationell kunskapsstyrning. Strukturerade och kodade nationella riktlinjer och kunskapsstöd är en viktig möjliggörare för att nå målet. 
Vi kommer att diskutera:- Målbild för digitala kunskapsstöd – till vilka ska våra olika digitala kunskapsstöd vända sig och hur möter vi just deras behov?- Vilka utvecklingssteg måste vi ta, på egen hand och tillsammans med övriga aktörer i den nationella kunskapsstyrningen.  - Våra lärdomar så här långt – från informationsspecifikation till verktyg för att författa kunskapsstöd. 

Östersunds kommun har i Interregprojektet VälTel 2.0 använt sig av metodstödet E-ready för att mäta mottagligheten och ”readyness” hos medarbetarna och cheferna vid införande av digitala lösningar. Under denna föreläsning berättar vi hur metoden fungerar och vilka resultat som framkom när vi systematiskt började mäta mottagligheten vid införandet av digitala lösningar i verksamheterna. Även exempel från andra verksamheter kommer att ges.

Lokal implementering eller flygtorns verksamhet vid införande av distansmonitorering inom primärvården? Empirisk erfarenhet och forskning. 

I den planerade workshoppen om införande av Egenmonitorering i en fiktiv svensk region kombineras teorier för adoption, förändring i komplexa system (implementation och complexity science) och större beslut som en upphandling kan ha på dynamiken i en regions innovationsprocess gällande införande av egenmonitorering.

Paneldiskussion och möjlighet till dialog i rummet

Vi beskriver Socialstyrelsens arbete med nationella informationsmängder (NIM:ar) och nationell informationsstruktur (NI), som skapar förutsättningar för semantisk interoperabilitet inom vård och omsorg. Bland annat arbetet med att uttrycka juridiska krav informatiskt, en samverkan mellan jurister, terminologer och informatiker. 

Operationskapacitet är en värdefull resurs. Vi har utvecklat en datavisualiseringmodell som tillhandahåller uppdaterad information i realtid som möjliggör en behov- och resursbaserad planering och styrning.