Huvudbild för Veterinärkongressen 2020
Profilbild för Smittsam digital dermatit (CODD) och möjliga differentialdiagnoser hos får

Smittsam digital dermatit (CODD) och möjliga differentialdiagnoser hos får Har passerat

Onsdag 21 oktober 2020 14:00 - 14:30 Husdjurssymposium

Föreläsare: Ulrika König

Symposium: Husdjur

I februari 2019 ställdes diagnosen smittsam digital dermatit/Contagious Ovine Digital Dermatits (CODD) för första gången i en svensk fårbesättning. Sjukdomen innebär ett stort djurlidande samt ett hot mot den svenska fårnäringen och dess mycket låga antibiotikaförbrukning. Hittills har ingen ytterligare besättning konstaterats vara drabbad.

CODD beskrevs för första gången 1997 i Storbritannien och idag räknar man med att ca 50 % av de brittiska fårflockarna är drabbade. Sjukdomen är även rapporterad från Irland och Tyskland.

Mycket är fortfarande oklart vad gäller uppkomsten av sjukdomen. Det finns därför inte någon enkel laboratorieanalys som kan användas för att diagnosticera sjukdomen. Bakterierna Treponema medium, Treponema phagedenis och Treponema pedis anses vara inblandade i sjukdomsutvecklingen men på vilket sätt är oklart liksom om fler bakterier kan vara av betydelse. Diagnosen ställs därför genom att undersöka klövarna och identifiera för sjukdomen typiska symtom.

Sjukdomen börjar med förändringar vid kronranden som sedan sprider sig under klövhornet så att klövkapseln till slut lossnar. Skadorna är djupa och påverkar även klövbenet. Inledningsvis ses inte hälta men efterhand som sjukdomen utvecklas blir hältan kraftig och kan bli kronisk även efter att skadorna har läkt ut. Det finns idag ingen effektiv behandling för långsiktig bekämpning av CODD.

För att förhindra att sjukdomen får fäste i den svenska fårnäringen är det viktigt att djurägare och veterinärer känner till de kliniska symtomen och kan skilja dessa åt från andra klövsjukdomar.

Klicka här för att läsa en artikel i Svensk Veterinärtidning

Föreläsare

Profilbild för Ulrika König

Ulrika König Föreläsare

Gård & Djurhälsan

Jag har jobbat som fårhälsoveterinär de senaste 18 åren. Sedan första fallet av fotröta i Sverige 2004 har klövar varit ett av mina huvudintressen. Jag är ansvarig för kontrollprogrammet Klövkontrollen och har medverkat i flera projekt angående fotröta, allt ifrån diagnostik till bekämpning.