Program

Det finns många klimatinitiativ runt om i Sverige som bygger på regional samverkan och kunskapsutbyte för minskad klimatpåverkan inom samhällsbyggnad. Initiativen i Stockholm, Malmö och Göteborg samlar många aktörer och har allt större fokus på byggmaterial och dess betydelse för att nå klimatmålen. I denna session berättar representanter från dessa forum om hur man arbetar med materialfrågan. Därefter följer en paneldiskussion med aktörer från sektorn om hur samverkan kan främja utvecklingen och hur materialval kan användas som hävstång i omställningen.  

Tillverkningen av byggmaterial står idag för en stor del av utsläppen från byggsektorn. Det är på väg att ändras genom ett omfattande utvecklingsarbete för utfasning av fossila bränslen vid tillverkning och transporter, teknikskiften, material med låga klimatavtryck och resurseffektiva, cirkulära material och produkter. Betong, trä och stål används alla i stora kvantiteter i den svenska byggsektorn och dessa material har därför stor betydelse för sektorns omställning. Denna session riktar blicken mot innovationer, utveckling och forskning inom stål, betong och träindustrin och hur materialen kan bidra till att nå de gemensamma målen i färdplanen om att byggsektorn ska halvera sina klimatutsläpp till 2030 samt uppnå nettonollutsläpp år 2045.

Utvecklingen inom byggmaterialindustrin för minskad klimatpåverkan och ökad cirkularitet går hand i hand med höga, tydliga, långsiktiga ambitioner och krav från beställare och i offentlig upphandling. Dialog, uppföljning, samverkan och kunskapsuppbyggnad mellan stat, kommun, region och leverantörer är av stor vikt för att få en kravställning som driver utvecklingen åt rätt håll. Hur ska krav om resurseffektivitet och klimat ställas för att driva på den hållbara utvecklingen ur ett livscykelperspektiv? Och vad krävs för stöd, åtgärder och incitament för det inte ska stanna vid goda intentioner?

Vid serveringsytan

Information om produkter och material och spårbarhet i värdekedjan blir allt viktigare kopplat till både lagkrav och marknadskrav. Mängden information som efterfrågas kommer att öka och det är centralt att sektorn hittar gemensamma principer för datadelning för att detta ska kunna hanteras och inte driva stora kostnader. Hur ser spårbarheten idag ut under en byggprocess och vilka möjligheter och verktyg finns för att öka spårbarheten? Hur kan samhällsbyggnadssektorn samverka för att vi ska få till en effektiv överföring av data i hela värdekedjan?

Miljövarudeklarationer (EPD:er) är ett centralt verktyg för att beskriva och förmedla material och produkters klimatavtryck och därmed ett viktigt underlag för sektorns klimatomställning. EPD:er styrs av europeiska och internationella standarder och vikten av EPD-data blir än viktigare i anslutning till nationella gränsvärden och kommande obligatoriska krav på EPD:er i byggproduktförordningen. Allt eftersom EPDer får en än viktigare roll vid utvärderingen av material och leverantörer, desto större behov finns av att förstå både möjligheter och utmaningar med dess användning samt framtagandet av dessa. I denna session ges en inblick i kommande EU-krav och en diskussion förs om hur EPD:er som beslutsunderlag kan utvecklas och stärkas idag och framöver.

Om ett år ska en nationell renoveringsplan som beskriver hur Sverige ska nå EU:s nya energieffektiviseringsmål skickas till EU. Boverket och Energimyndigheten har fått en rad uppdrag och tar nu fram förslag på hur det nationella energieffektiviseringsmålet liksom målen för privat- och offentligägda byggnader ska nås.  

För att uppnå ett robust samhälle spelar anläggningsbyggande en viktig roll, vilket regeringens rekordstora satsningar på infrastruktur tydligt visar. Anläggningssektorn använder stora volymer byggmaterial och vi ser idag en hög utvecklingstakt inom alla stora materialslag, som stål, asfalt och betong. Optimerad resursanvändning och material med lägre klimatpåverkan möjliggör redan idag upp till halverat klimatavtryck i projekten. Sektorns aktörer har många av de pusselbitar som krävs för att växla upp omställningstakten för ett långsiktigt hållbart anläggningsbyggande. Vilka insatser krävs för att fånga den stora potentialen? Och hur kan vi bygga framtidens hållbara infrastruktur med låga klimatutsläpp, hög resurseffektivitet och samtidigt ta hänsyn till de ökade risker som klimatförändringar för med sig?

Lunch vid serveringsytan

Byggsektorn står inför stora utmaningar med klimatkrisen, ökade kostnader och en snabbt föränderlig värld. För att möta detta krävs radikala förändringar i hur vi planerar, utformar, bygger och använder våra byggnadsverk. Regelverk och standarder spelar en avgörande roll i denna omställning.

Vad är byggmaterialtillverkarnas ansvar när byggsektorn ställer om för ökad cirkularitet och vilken rollfördelning är optimal i relation till andra nyckelaktörer i sektorn? Få en första glimt av slutsatserna i Byggmaterialindustriernas nya rapport om ökad cirkulär användning av byggmaterial.Vi diskuterar hur stora mängder av olika materialslag som kommer finnas tillgängliga för att cirkuleras när vi samtidigt vill öka fokus på att värna det redan byggda beståndet. Hur kan utbud och efterfrågan skalas upp för att möjliggöra en mer storskalig cirkulär affär? Och vilka kriterier behöver beaktas för att bedöma när det är miljömässigt och ekonomiskt hållbart med cirkulära lösningar?  

På årets Byggmaterialdag kommer Heidelberg Materials, med Stefan Sandelin, FoU på Heidelberg Materials Cement Sverige i spetsen, att presentera vår kommande evoZero-lansering och göra en djupdykning i teknologier som CCS (Carbon Capture and Storage). Vi diskuterar även utmaningar och möjligheter kring förändringsbenägenhet och miljövarudeklarationer (EPDer). 

Behovet av bostadsbyggande i landet är stort, vilket nu till stor del skjutits på framtiden i väntan på att konjunkturen vänder. Parallellt finns en stor underhållsskuld inom infrastruktur, vid sidan om behov av stora nyinvesteringar för att möta samhällsutveckling, klimatanpassning och beredskap. Och inom offentliga verksamheter är det högtryck inom projektverksamheten. Ledande representanter från Boverket, Trafikverket och offentlig verksamhet samtalar om behov och satsningar framöver och reflekterar kring hur samhället och sektorn kan hantera det på bästa sätt.

Bygg- och anläggningssektorns uppdaterade färdplan är en kraftfull plan för hållbarhetsomställningen i hela sektorn. Den utgår från insikten att samverkan är nyckeln för att nå den potential som är möjlig idag. Och belyser vikten av att byggsektorns aktörer i sina roller skapar rätt förutsättningar genom ett ansvarstagande som spänner över hela kedjan. Där grunden läggs i tidiga faser, och där ökat fokus på byggmaterial och utvecklingen mot resurseffektiva material med låga klimatavtryck spelar en avgörande roll. I en bred aktörsdialog belyser denna session hur vi med ledning av färdplanen skapar synergier och fångar den förlösande kraften för att växla upp omställningstakten.

Kristina Alvendal är sedan i juni av regeringen utsedd som industrisamordnare och hon ska leda det av regeringen nyligen inrättade Accelerationskontoret. Accelerationskontoret ska arbeta för att underlätta industrins omställning och större företagsinvesteringar, öka tempot i Sveriges beslutsprocesser och främja koordinering mellan offentliga och privata aktörer som deltar i samhällsomvandlingen. Arbetet i Accelerationskontoret kan därför ha stor betydelse för byggsektorns omställning. Kristina informerar om Accelerationskontorets uppdrag, hur arbetet ska bedrivas framöver och hur dialogen med näringsliv och andra aktörer ska gå till.