Programpunkter

Stärkt patientsäkerhet, bättre dokumentation och tid som sparas. Sedan början av året har Stockholms Sjukhem infört och anpassat en digital assistent som underlättat i det dagliga arbetet på geriatriken.Arbetet inleddes med att utgå från verksamhetens behov där sjuksköterskor på geriatriken själva har varit med och tagit fram de algoritmer som ligger till grund för hur assistenten ska interagera och vilka observationer som ska dyka upp. I nästa steg genomfördes en pilot i syfte att säkerställa att framtagna observationer dök upp i rätt tid, inte för ofta och att åtgärderna som föreslogs fungerade och var hjälpsamma. Efter lyckad pilot breddinfördes assistenten och är idag en del av sjuksköterskornas dagliga arbete.

Ni vet vilken välfärdsteknik ni ska börja med och har gjort er nyttokalkyl så att ni vet vart ni är på väg. Nu är det dags att ställa om och börja använda tekniken för att skapa de nyttor ni identifierat. Hur gör man det på bästa sätt?I den här föreläsningen följer vi hur Härjedalen har tagit sig an sitt omställningsarbete med hjälp av sin nyttokalkyl, och hur det gör det möjlighet för dem att förverkliga nyttorna.

En av utmaningarna inom vård -och omsorg är att bemanna efter behov och att veta hur mycket resurser som kommer att behövas framöver. Inom ramen från ett Vinnovaprojekt har Vetlanda kommun startat en AI-resa tillsammans med Ensolution och forskare från Högskolan i Halmstad och. Inom ramen för projektet tas en nyskapande AI-modell fram som beräknar det kommande behovet av hemtjänst- och hälso- och sjukvårdsbehov utifrån de underliggande individernas olika utveckling. Detta medför att verksamheten proaktivt ska kunna på tidigt stadie se behovet och därigenom effektivisera planeringen. Parallellt med detta har en modell för att identifiera brukare för potential till förebyggande insatser också tagits fram. Under passet kommer själva AI-modellen att presenteras varvat med konkreta resultat och resonemang kring ytterligare användningsområden och effekter.

Vad kan vi lära av varandra nu när halva Sverige byter journalsystem?

FHIR is changing the health IT landscape in many countries. Governments, care providers, healthtech companies and insurance companies are adopting FHIR to achieve affordable and accessible care, care quality and better outcomes, and efficient cross-institutional information exchange. Rien will explain for a non-technical audience what FHIR is, why it is relevant for anyone in the industry and how stakeholders are driving the adoption in a few example countries.

eHälsoläkarföreningen arrangera ST-kursen Digitaliseringens möjligheter 2024Kursen är för dig som är intresserad av digitaliseringen och användandet av tekniska innovationer för att erbjuda god vård. Oberoende av förkunskap kan du ta del av goda exempel och diskussioner med andra intresserade ST-läkarkollegor rörande möjliga lösningar, riskhantering och den föränderliga läkarrollen.OBS: Anmälan och fullständig beskrivning : https://www.lipus.se/kurs/digitaliseringens-mojligheter-2024/

Beställningar och svar på patologiundersökningar är informationsmängder som delas ofta inom hälso- och sjukvården, idag framför allt i fritext. För att underlätta denna informationsdelning pågår ett arbete i Nationella arbetsgruppen strukturerad vårdinformation patologi med att utveckla svarsmallar för bröstpatologi i syfte att effektivisera vårdens arbete på bästa sätt. Arbetet utförs inom Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, med KVAST-gruppen för bröstpatologi som främsta kravställare. Vår presentation innehåller lärdomar från framtagning av nationella underlag som är referensmodellsoberoende och tillämpning av dessa i den internationella informationsstandarden openEHR. 

Få inblick i banbrytande verktyg utvecklat av forskare i samarbete med patienter och industrin. Verktyget växte fram under ett utvecklingsprojekt (Följsamhetsprojektet) där forskare, patienter och vården samlades för att hitta lösningen på bristande följsamhet till behandling. Verktyget ger inte bara vården värdefull information om patienten utan har även hittat vägar som förändrar beteenden, främjar egenvård och ger något värdefullt tillbaka till patienten.

Beställningar och svar på patologiska undersökningar är information som ofta delas inom HoS, idag ofta i fritext via fax. För att underlätta denna informationsdelning har ett nationellt arbete gjorts där de aktuella informationsmängderna har bundits till den internationella terminologin Snomed CT.I presentationen kommer vi berätta om hur arbetet med Snomed CT gjorts och vi kommer redovisa en jämförelse med ett internationellt arbete för att se om de svenska informationsmängderna är strukturerade på samma sätt eller inte.

This session presents ongoing work to harmonize the FHIR base profiles of different Nordic countries to create a common Nordic FHIR Base profile specification.

Varje dag triageras minst hundratusen patientärenden i svensk sjukvård. De senaste åren har många miljoner ärenden triagerats digitalt i Sverige, även om triage via telefon fortsatt är en mycket viktig kanal.Vi ser fram emot framåtriktade lärandediskussioner mellan forskare, vårdgivare och leverantörer!

I min presentation, "Stegvis utveckling av informationsdriven hälso- och sjukvård genom tillämpning av AI i Region Uppsala", kommer jag dela med mig av hur vi tänker kring AI för att förbättra och effektivisera vården. Genom praktiska exempel kommer vi att utforska AI:s roll som en central partner i vården, från att stödja patienters självhantering till att förbättra diagnos- och behandlingsplanering. Jag kommer att ta upp både möjligheterna och de olika övervägandena som följer med teknologisk innovation, med målet att inspirera till fortsatt samarbete och utveckling inom hälso- och sjukvården. En dialog runt detta är avgörande för att vi tillsammans ska kunna skapa en mer tillgänglig, effektiv och framtidssäker vårdinformationsmiljö.

RISE leder det europeiska projektet ACE tillsammans med 13 partnerorganisationer från sex europeiska länder. Projektet handlar om hur vi tillsammans kan bidra till framtidens omsorg om äldre i sina hem, med stöd av teknologi, boendemiljön, samt individer och organsiationer i samhället. Med en vision om en framtid där individer kan leva ett tryggt och självständigt liv genom att öka användningen av digitala lösningar och nya arbetssätt, för bättre framtida äldreomsorgstjänster över hela Nordsjöregionen. 

Denna föreläsning är en introduktion till konferensspåret Informationsdriven vård och AI. Hälso- och sjukvården står inför en transformation där informationsdriven vård och användningen av AI spelar en central roll. Vad krävs för att vi ska komma snabbare framåt? 
Ta del av erfarenheter från att leda innovationsmiljön Informationsdriven vård tillsammans med sex regioner, två lärosäten och en tillhörande regionreferensgrupp med officiell representation av alla 21 regioner.

Socialstyrelsen planerar för en övergång från klassifikationen ICD-10 till den reviderade och digitaliserade versionen ICD-11. Detta innebär flera förändringar både vad gäller innehåll, digitala system och databaser. Föreläsningen kommer att redogöra från erfarenheter av översättningen av ICD-11 till svenska, språkliga vägval, utmaningar och framtida planering inför en övergång från ICD-10 till ICD-11 i Sverige.
En övergång till ICD-11 påverkar hela hälso- och sjukvården (medicinsk personal, systemansvariga, journalsystem m.m.) och beslutsfattare behöver information och kunskap för att möjliggöra övergången.

Sammanhållen planering är ett projekt som syftar till att utveckla översiktsvyer i 1177.se för både invånare och vårdpersonal, så att vård- och omsorgsinsatser blir mer överskådliga och koordinerade för alla som är berörda. I den fragmentiserade vården och omsorgen riskerar patienter med komplexa vårdbehov och många vårdkontakter att tvingas bli projektledare för sin egen vård. Genom att göra vårdplaner, bokade tider, egenvårdsråd, läkemedelslistor och kontaktuppgifter synliga och samlade kan patienter och närstående känna sig trygga och informerade, och fokusera på hälsa och livskvalitet. Vård- och omsorgspersonal får enkel tillgång till aktuell information och kan arbeta mer effektivt.                                              

Digital transformation innebär utmaningar och utmanar vårdens professionella medarbetare. Hur förändras distriktsläkarens professionella gräns när vården digitaliseras? Vad krävs i ledarskapet kopplat till den förändrade yrkesrollen? Hur kan vi få professionen delaktiga i utveckling av digital vård? I denna föreläsning belyses området och några viktiga hållpunkter och reflektioner tas upp för att åhörare ska kunna förstå och själva problematisera kring utmaningen att leda starka professioner i transformation mot digital vård, och kanske ges något tips längs vägen.

E-hälsomyndigheten fick sommaren 2023 ett regeringsuppdrag att ta fram förslag till färdplan för nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården samt tandvården. Målsättningen är att göra hälso- och vårddata tillgängligt på ett effektivt men säkert sätt, över hela landet och oavsett vårdens driftform. Färdplanen ska beakta förvaltningsgemensam samverkan för Ena – Sveriges digitala infrastruktur, liksom arbetet på EU-nivå med Europeiska hälsodataområdet (EHDS).I uppdragets delredovisning presenterades en övergripande färdplan med förslag till prioriterade satsningar för de närmaste fem åren. Regeringen har hörsammat förslag och myndigheten fick i december i uppdrag att påbörja etablering av en nationell funktion för interoperabilitet samt utreda lämplig utformning av ett patientdataindex för både primär- och sekundäranvändning av hälsodata (det vill säga för både vård och forskning). Därtill att vidga utformningen av automatiserad informationsförsörjning till att inte bara gälla kvalitetsregister utan även mellan vårdinformationssystem generellt. Myndigheten har tidigare gjort en förstudie för en datadelningstjänst (datahub), men har också ett flertal pågående regeringsuppdrag med koppling till digital infrastruktur.I mars 2024 lämnar E-hälsomyndigheten en slutredovisning till regeringen, med slutligt förslag till färdplan samt kostnadsberäkningar. Regeringen har inför 2024 och de närmaste åren framåt avsatt medel för denna sektorsspecifika digitala infrastruktur, och har även utsett en nationell samordnare för dessa frågor.På Vitalis kommer slutredovisningens förslag presenteras, i relation till relevanta utredningar samt EHDS-förordningen som eventuellt trätt i kraft.