Programpunkter

Antalet förlossningar kan variera stort från dag till dag, och fler föder på somrarna än på vintrarna. Dessa variationer ställer höga krav på verksamheterna, som måste säkerställa en god bemanning för att möta vårdbehovet, oavsett när det uppstår. Men vad är en god bemanning inom förlossningsvården, och hur kan den upprätthållas i en tid av barnmorskebrist? För att svara på dessa frågor har SKR genomfört ett utvecklingsarbete i samarbete med Region Stockholm och Region Jönköping. Arbetet har skett inom ramen för en överenskommelse med regeringen om en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Under seminariet delar vi insikter och presenterar unika analyser där bemanningsdata från förlossningsvården har samkörts med medicinska registerdata och enkätsvar som besvarats av över hälften av alla födande kvinnor.

En ambient scribe förevisas live tillsammans med Ellen Tolestam Heyman och Lars Cedergren (två akutläkare från Varberg) med stöd av Tandem Health. Sedan följer ett moderatorlett samtal kring hur detta skulle kunna passa in i vårdens vardag och vad effekterna skulle kunna bli ur ett klinikerperspektiv. 

Paneldialog om sjukhusvård i hemmet 

På webbplatsen aisocialtjanst.digg.se kan de som arbetar med verksamhetsutveckling och innovation inom socialtjänsten få konkret hjälp med att komma igång med AI som en del av digitaliseringen. Webbplatsen innehåller kunskapshöjande material för kommunernas socialtjänst inom området AI. Här finns användbara länkar till befintliga stöd, verktyg, nätverk, forskning och fördjupning. Här finns också berättelser från de kommuner som redan börjat utforska AI-lösningar inom socialtjänsten. Webbplatsen är resultatet av ett regeringsuppdrag där Myndigheten för digital förvaltning (Digg) tillsammans med E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen arbetat för att höja kunskapsnivån hos kommunernas socialtjänst inom området AI. Myndigheterna har tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) fört dialog med ett urval av kommuner som ligger i framkant när det gäller att testa hur AI kan användas i socialtjänsten. 

Aktuella uppdrag och initiativ från Socialstyrelsen gällande nationell digital infrastruktur.

For detailed information see https://gcpcc.org/state-of-science/

En av utmaningarna inom vård -och omsorg är att bemanna efter behov och att veta hur mycket resurser som kommer att behövas framöver. Inom ramen från ett Vinnovaprojekt har Vetlanda kommun startat en AI-resa tillsammans med Ensolution och forskare från Högskolan i Halmstad och. Inom ramen för projektet tas en nyskapande AI-modell fram som beräknar det kommande behovet av hemtjänst- och hälso- och sjukvårdsbehov utifrån de underliggande individernas olika utveckling. Detta medför att verksamheten proaktivt ska kunna på tidigt stadie se behovet och därigenom effektivisera planeringen. Parallellt med detta har en modell för att identifiera brukare för potential till förebyggande insatser också tagits fram. Under passet kommer själva AI-modellen att presenteras varvat med konkreta resultat och resonemang kring ytterligare användningsområden och effekter.

2024 genomför Sydöstra sjukvårdsregionen en kraftsamling med kunskapsstöd för patienter med reumatoid artrit. Projektet är en del i sjukvårdsregionens gemensamma arbete för att stärka patientens egenkraft och möjligheter att samskapa med hälso- och sjukvården.

Hur upplevs det för en äldre multisjuk patient att från den ena dagen till den andra, inte få träffa sin sjuksköterska fysiskt utan först och främst digitalt? Hur känns det att ha en app som ska stötta en i sin kroniska sjukdom? Patienten som berättar får egenvårdsstöd i mobilen för endast en av sina åkommor – men ger det någon nytta när vården inte ser helheten? Vi ska lyssna på Bertholof som ska berätta om sin erfarenhet med bland annat Parkinsons sjukdom som får en lungfunktionsmätare att ta om sig i sin kroniska lungsjukdom.

Virtuell slutenvård (Hospital at Home) är en internationellt växande vårdform. På S:t Görans Sjukhus i Stockholm har vi nu i över ett år bedrivit dygnet runt sjukhusansluten vård för inneliggande patienter. 
Vad är egentligen en vårdplats? Hur kan den i framtiden se ut?
Vad krävs för att decentralisera sjukhusvård?

Capio, en av Sveriges största vårdgivare, erbjuder högkvalitativ sjukvård i 15 av Sveriges 21 regioner. Daniel Olsson, CIO på Capio, delar insikter om utmaningarna för offentligt finansierad men privat driven sjukvård. Han diskuterar hinder för effektiv informationsspridning, jämför med andra branscher och föreslår att samarbete och enhetlighet kan förbättra kvalitet, tillgänglighet och vårdpersonalens tid med patienter. Målet är en framgångsrik framtid för svensk sjukvård.

Fallolyckor är vanliga på sjukhus, både globalt och i Sverige Problemet är känt sedan länge, men de åtgärder som vidtagits har inte förändrats nämnvärt under de senaste decennierna. Inom slutenvården är traditionella hjälpmedel som larmmattor och antihalksockar fortfarande de vanliga verktygen för att hantera fallrisk hos patienter i slutenvården. Dessa hjälpmedel har sina begränsningar och larmar oftast när fall redan skett. Vi implementerade ett AI-verktyg som gör det möjligt för oss att vara mer proaktiva och minska skadorna på riktigt. Antalet fallincidenter minskade med 67%.

Patientsäkerhetsarbete är i första hand framåtriktat. I regelverk och anvisningar förskrivs hur sjukvården ska bedrivas på ett patientsäkert sätt. Arbetet utgörs emellertid också av en retrospektiv komponent. När en avvikelse inträffar med vårdskada eller risk för vårdskada måste dess orsaker utredas i avsikt att avvikelsen ska kunna undvikas i fortsättningen. I det retrospektiva arbetet ingår journalgranskning, där språket i journalen är avgörande för hur avvikelsen ska kunna rekonstrueras och beskrivas. I det framåtriktade arbetet är det nödvändigt att vård- och omsorgspersonal förstår de anvisningar och föreskrifter som utfärdas, och språket i dessa måste vara klart, förståeligt och entydigt. Föredraget kommer att tydliggöra språkets betydelse för patientsäkerhet och för att vårdskador ska kunna undvikas.

Sammanhållen planering är ett projekt som syftar till att utveckla översiktsvyer i 1177.se för både invånare och vårdpersonal, så att vård- och omsorgsinsatser blir mer överskådliga och koordinerade för alla som är berörda. I den fragmentiserade vården och omsorgen riskerar patienter med komplexa vårdbehov och många vårdkontakter att tvingas bli projektledare för sin egen vård. Genom att göra vårdplaner, bokade tider, egenvårdsråd, läkemedelslistor och kontaktuppgifter synliga och samlade kan patienter och närstående känna sig trygga och informerade, och fokusera på hälsa och livskvalitet. Vård- och omsorgspersonal får enkel tillgång till aktuell information och kan arbeta mer effektivt.                                              

Beställningar och svar på patologiska undersökningar är information som ofta delas inom HoS, idag ofta i fritext via fax. För att underlätta denna informationsdelning har ett nationellt arbete gjorts där de aktuella informationsmängderna har bundits till den internationella terminologin Snomed CT.I presentationen kommer vi berätta om hur arbetet med Snomed CT gjorts och vi kommer redovisa en jämförelse med ett internationellt arbete för att se om de svenska informationsmängderna är strukturerade på samma sätt eller inte.

Beställningar och svar på patologiundersökningar är informationsmängder som delas ofta inom hälso- och sjukvården, idag framför allt i fritext. För att underlätta denna informationsdelning pågår ett arbete i Nationella arbetsgruppen strukturerad vårdinformation patologi med att utveckla svarsmallar för bröstpatologi i syfte att effektivisera vårdens arbete på bästa sätt. Arbetet utförs inom Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, med KVAST-gruppen för bröstpatologi som främsta kravställare. Vår presentation innehåller lärdomar från framtagning av nationella underlag som är referensmodellsoberoende och tillämpning av dessa i den internationella informationsstandarden openEHR. 

The workshop agenda has been co-designed with a group of 14 people from various backgrounds and countries. We are looking forward to engaging discussions regarding best practices for public involvement in health research and healthcare governance!

I Östersunds kommun får invånare med alkoholmissbruk själva bestämma när, var och hur de vill ha behandling, tack vare en digital behandling utvecklad i samverkan med klienterna i kommunen.

Praktikertjänst, Sveriges största privata vårdgivare, har sedan 2018 erbjudit sina vårdenheter en digital plattform för chatt och video med sina patienter. I föreläsningen beskriver vi våra erfarenheter av framgångsfaktorer, hinder på vägen och verktyg för uppföljning för att lyckas från införande till fullt integrerat arbetssätt för digitala och fysiska patientmöten.