Sessions

When the Vitalis Conference takes place in May 2024 the new EU Regulation for the European Health Data Space (EHDS) may already have been finally adopted and entered into force. EHDS aims to empower the citizens when it comes to having control over their own health data. At the same time contributing to health care as well as research and innovation by providing access to relevant health data in an efficient and secure manner. Expected outcomes include for instance new innovative medical treatments and diagnostics, development of AI tools, and Precision Medicine, thus optimizing value from health data, for the benefit of individuals as well as society as a whole. However, there is no doubt that the implementation of EHDS also comes with substantial challenges of different kinds.This introduction will give an update on the status of EHDS, on preparative EU projects and describe EU and Swedish aspects on interoperability layers of legal, technical, semantic and organizational character.

2024 genomför Sydöstra sjukvårdsregionen en kraftsamling med kunskapsstöd för patienter med reumatoid artrit. Projektet är en del i sjukvårdsregionens gemensamma arbete för att stärka patientens egenkraft och möjligheter att samskapa med hälso- och sjukvården.

Paneldiskussion om införandet av nya elektroniska journalsystem ledd av Boubou Hallberg 

Närhälsan, som är Västra Götalandsregionens offentliga primärvård har beslutat att införa egenmonitorering på sina 106 vårdcentraler under 2024. Utifrån lärdomar från tidigare pilotprojekt kring egenmonitorering har förvaltningen skapat organisatoriska förutsättningar och en plan för införande .

Socialstyrelsen planerar för en övergång från klassifikationen ICD-10 till den reviderade och digitaliserade versionen ICD-11. Detta innebär flera förändringar både vad gäller innehåll, digitala system och databaser. Föreläsningen kommer att redogöra från erfarenheter av översättningen av ICD-11 till svenska, språkliga vägval, utmaningar och framtida planering inför en övergång från ICD-10 till ICD-11 i Sverige.
En övergång till ICD-11 påverkar hela hälso- och sjukvården (medicinsk personal, systemansvariga, journalsystem m.m.) och beslutsfattare behöver information och kunskap för att möjliggöra övergången.

För att öka tillgängligheten till Bup Skåne startades 2023 en regional enhet för digital behandling. Som enda mottagning i Sverige erbjuder vi internetbehandling och digitala grupper till barn och ungdomar inom både primärvård och specialiserad psykiatri inom hela regionen. Behandlarna arbetar även i forskningsprojekt och med digital verksamhetsutveckling. Att organisera den digitala vården centraliserat har i Skåne inneburit att hundratals fler barn, ungdomar och föräldrar har fått tillgång till de digitala insatserna jämfört med när de erbjöds på några av våra ordinarie mottagningar. Vi berättar om lärdomarna från det första året.

Om Sveriges myndigheter, kommuner och regioner skulle införa den AI-teknik som finns idag kan samhället spara 140 miljarder kronor - varje år. Kompetens och tillgång till användbara data är två avgörande nycklar för att den offentliga förvaltningen ska kunna dra nytta av möjligheterna med AI, möta människors behov och stärka vår gemensamma välfärd. Välkommen att ta del av erfarenheter, insikter och konkret stöd från Digg – Myndigheten för digital förvaltning.

E-hälsomyndigheten fick sommaren 2023 ett regeringsuppdrag att ta fram förslag till färdplan för nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården samt tandvården. Målsättningen är att göra hälso- och vårddata tillgängligt på ett effektivt men säkert sätt, över hela landet och oavsett vårdens driftform. Färdplanen ska beakta förvaltningsgemensam samverkan för Ena – Sveriges digitala infrastruktur, liksom arbetet på EU-nivå med Europeiska hälsodataområdet (EHDS).I uppdragets delredovisning presenterades en övergripande färdplan med förslag till prioriterade satsningar för de närmaste fem åren. Regeringen har hörsammat förslag och myndigheten fick i december i uppdrag att påbörja etablering av en nationell funktion för interoperabilitet samt utreda lämplig utformning av ett patientdataindex för både primär- och sekundäranvändning av hälsodata (det vill säga för både vård och forskning). Därtill att vidga utformningen av automatiserad informationsförsörjning till att inte bara gälla kvalitetsregister utan även mellan vårdinformationssystem generellt. Myndigheten har tidigare gjort en förstudie för en datadelningstjänst (datahub), men har också ett flertal pågående regeringsuppdrag med koppling till digital infrastruktur.I mars 2024 lämnar E-hälsomyndigheten en slutredovisning till regeringen, med slutligt förslag till färdplan samt kostnadsberäkningar. Regeringen har inför 2024 och de närmaste åren framåt avsatt medel för denna sektorsspecifika digitala infrastruktur, och har även utsett en nationell samordnare för dessa frågor.På Vitalis kommer slutredovisningens förslag presenteras, i relation till relevanta utredningar samt EHDS-förordningen som eventuellt trätt i kraft.

Digital transformation innebär utmaningar och utmanar vårdens professionella medarbetare. Hur förändras distriktsläkarens professionella gräns när vården digitaliseras? Vad krävs i ledarskapet kopplat till den förändrade yrkesrollen? Hur kan vi få professionen delaktiga i utveckling av digital vård? I denna föreläsning belyses området och några viktiga hållpunkter och reflektioner tas upp för att åhörare ska kunna förstå och själva problematisera kring utmaningen att leda starka professioner i transformation mot digital vård, och kanske ges något tips längs vägen.

Denna föreläsning är en introduktion till konferensspåret Informationsdriven vård och AI. Hälso- och sjukvården står inför en transformation där informationsdriven vård och användningen av AI spelar en central roll. Vad krävs för att vi ska komma snabbare framåt? 
Ta del av erfarenheter från att leda innovationsmiljön Informationsdriven vård tillsammans med sex regioner, två lärosäten och en tillhörande regionreferensgrupp med officiell representation av alla 21 regioner.

Sammanhållen planering är ett projekt som syftar till att utveckla översiktsvyer i 1177.se för både invånare och vårdpersonal, så att vård- och omsorgsinsatser blir mer överskådliga och koordinerade för alla som är berörda. I den fragmentiserade vården och omsorgen riskerar patienter med komplexa vårdbehov och många vårdkontakter att tvingas bli projektledare för sin egen vård. Genom att göra vårdplaner, bokade tider, egenvårdsråd, läkemedelslistor och kontaktuppgifter synliga och samlade kan patienter och närstående känna sig trygga och informerade, och fokusera på hälsa och livskvalitet. Vård- och omsorgspersonal får enkel tillgång till aktuell information och kan arbeta mer effektivt.                                              

RISE leder det europeiska projektet ACE tillsammans med 13 partnerorganisationer från sex europeiska länder. Projektet handlar om hur vi tillsammans kan bidra till framtidens omsorg om äldre i sina hem, med stöd av teknologi, boendemiljön, samt individer och organsiationer i samhället. Med en vision om en framtid där individer kan leva ett tryggt och självständigt liv genom att öka användningen av digitala lösningar och nya arbetssätt, för bättre framtida äldreomsorgstjänster över hela Nordsjöregionen. 

I min presentation, "Stegvis utveckling av informationsdriven hälso- och sjukvård genom tillämpning av AI i Region Uppsala", kommer jag dela med mig av hur vi tänker kring AI för att förbättra och effektivisera vården. Genom praktiska exempel kommer vi att utforska AI:s roll som en central partner i vården, från att stödja patienters självhantering till att förbättra diagnos- och behandlingsplanering. Jag kommer att ta upp både möjligheterna och de olika övervägandena som följer med teknologisk innovation, med målet att inspirera till fortsatt samarbete och utveckling inom hälso- och sjukvården. En dialog runt detta är avgörande för att vi tillsammans ska kunna skapa en mer tillgänglig, effektiv och framtidssäker vårdinformationsmiljö.

This session presents ongoing work to harmonize the FHIR base profiles of different Nordic countries to create a common Nordic FHIR Base profile specification.

During this pre-conference workshop which will be held at Röhsska Museum of design and craft you will get the opportunity to listen and discuss person-centered care with experts in the field of design, architecture and health care. You will also have the possibility to participate in an interactive method lab workshop with students and lecturers/teachers from HDK-Valand – Academy of Art and Design.

Varje dag triageras minst hundratusen patientärenden i svensk sjukvård. De senaste åren har många miljoner ärenden triagerats digitalt i Sverige, även om triage via telefon fortsatt är en mycket viktig kanal.Vi ser fram emot framåtriktade lärandediskussioner mellan forskare, vårdgivare och leverantörer!

eHälsoläkarföreningen arrangera ST-kursen Digitaliseringens möjligheter 2024Kursen är för dig som är intresserad av digitaliseringen och användandet av tekniska innovationer för att erbjuda god vård. Oberoende av förkunskap kan du ta del av goda exempel och diskussioner med andra intresserade ST-läkarkollegor rörande möjliga lösningar, riskhantering och den föränderliga läkarrollen.OBS: Anmälan och fullständig beskrivning : https://www.lipus.se/kurs/digitaliseringens-mojligheter-2024/

Beställningar och svar på patologiska undersökningar är information som ofta delas inom HoS, idag ofta i fritext via fax. För att underlätta denna informationsdelning har ett nationellt arbete gjorts där de aktuella informationsmängderna har bundits till den internationella terminologin Snomed CT.I presentationen kommer vi berätta om hur arbetet med Snomed CT gjorts och vi kommer redovisa en jämförelse med ett internationellt arbete för att se om de svenska informationsmängderna är strukturerade på samma sätt eller inte.

Beställningar och svar på patologiundersökningar är informationsmängder som delas ofta inom hälso- och sjukvården, idag framför allt i fritext. För att underlätta denna informationsdelning pågår ett arbete i Nationella arbetsgruppen strukturerad vårdinformation patologi med att utveckla svarsmallar för bröstpatologi i syfte att effektivisera vårdens arbete på bästa sätt. Arbetet utförs inom Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, med KVAST-gruppen för bröstpatologi som främsta kravställare. Vår presentation innehåller lärdomar från framtagning av nationella underlag som är referensmodellsoberoende och tillämpning av dessa i den internationella informationsstandarden openEHR.