Programme

Vinnova söker nu ett förnyat mandat för att under 2025 ta fram färdplaner/strategier för prioriterade områden, i samverkan med nyckelaktörer och andra myndigheter. Vilken roll spelar energiteknik, inklusive vätgas, för svensk konkurrenskraft och ekonomisk säkerhet? Sverige är i färd med att positionera sig i en tilltagande global dragkamp kring strategiska tekniker. Energiteknik, i flera avseenden ett svenskt styrkeområde, är ett av sex föreslagna fokusområden i det underlag Vinnova lämnade in till regeringen den 31 oktober. 

Nuvarande landbaserade gasturbiner för energiproduktion drivs oftast av gasformiga fossila bränslen, men kan även använda flytande bränslen, inklusive flytande vätebärare som metanol (CH3OH) eller ammoniak (NH3) för att övergå till förnybara resurser. Effektiv drift av dessa gastubiner kräver optimerade bränsleinjektorer, och additiv tillverkning (AM) har blivit avgörande för att skapa robusta och anpassade designer. Erikas presentation fokuserar på grundläggande studier av metallbaserad additiv tillverkning av sådana injektorer, med särskilda sprejtester och analys av hur ytbehandling och ytegenskaper påverkar flödesbeteende och design.

Hur lagras komprimerad vätgas på ett säkert och kostnadseffektivt sätt? H2Hive har utvecklat en metod med rörtankar i plast (380 bar) alt. rostfritt stål (900 bar) i borrhål i berg. Tester är genomförda och just nu håller de på att bygga ett litet men fulldjupt lager åt deras första kund. 

Elektrolysörer och bränsleceller behövs för produktion och användning av grön vätgas, och en grundläggande komponent i båda teknologierna är flödesplattan, eller den bipolära plattan. Inom en snar framtid kommer miljarder flödesplattor att behövas. I denna presentation berättar Henrik Jackman om funktionen av en bipolär platta och hur Cell Impact Forming kan hjälpa till att skala upp tillverkningen av dem.